Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Så sänker du elkostnaderna

Priserna på olja och el är rekordhöga. I färskt minne har vi den långa kalla vintern. Dessutom krävs att alla oljetankar ska genomgå en dyrbar besiktning. Inte undra på att landets kommunala energirådgivare har fått många frågor kring uppvärmning den senaste tiden.

– Många husägare fick panik när regeln om besiktning av oljecisterner infördes i somras. De vill inte betala för en gammal oljetank utan måste nu byta uppvärmningssystem, säger Björn Alm.
Han är energirådgivare i Lunds och Eslövs kommuner och har över tusen samtal om året med villaägare som behöver hjälp.
Nästan alla värmer upp bostaden med olja eller el och vill byta till något billigare och miljövänligare.
– De senaste åren har de flesta bytt till värmepump. Men intresset för pellets ökar varje år och nu är det lika många som väljer det alternativet. Pionjärernas arbete har fått genomslag, säger Björn Alm.
Möjligheterna till skattereduktion ökar också intresset. Staten tillåter avdrag med 30 procent av investeringskostnaden, maximalt 14 000 kronor, för den som kastar ut oljepannan och byter till miljövänligare alternativ som jordvärme, bergvärme, grundvattenvärme, biobränsle (pellets eller spannmål) eller fjärrvärme.
Den som har direktverkande el kan få bidrag för att lägga om till ett vattenburet system och då är maxbeloppet 30 000 kronor.
Det är extremt ovanligt att Björn Alm råder någon att behålla oljeuppvärmning.
– Det skulle möjligen vara om man är väldigt gammal och ändå inte har tänkt bo kvar i huset mer än något år till. Klarar man att betala oljeräkningarna så behöver man kanske inte byta. Men annars har oljan ingen framtid.
Frågan är hur fritidshusägare bör göra. Många sommarstugor värms upp med vanliga elelement. Björn Alm ser tre olika alternativ:
– Antingen byter man till ett vattenburet system och får bidrag för det. Det kan vara bra i ett större hus. I ett mindre kan man komplettera med en luftvärmepump. Finns det skorsten i huset är en kamin en bra variant, säger Björn Alm.
Och för den som bygger ett alldeles nytt hus finns förstås många valmöjligheter.
– Jag skulle nog rekommendera att man investerar i en jord- eller bergvärmepump. Det tjänar man på i det långa loppet.

Tips för sänkt energiförbrukning

Bra länkar inom energiområdet:
www.konsumentverket.se

Här kan du hitta det billigaste elbolaget och marknadsundersökningar om exempelvis braskaminer, värmepumpar.

www.elradgivningsbyran.se

www.stem.se – Svenska statens energimyndighet med opartiska fakta, bidragsnyheter, tips och råd i energifrågor.

www.nordpool.com – Nordens gemensamma elbörs. Här kan du se det aktuella elpriset timma för timma.

www.radron.se – Råd och Röns hemsida där man hittar tester på exempelvis braskaminer och pelletspannor.

Energicenter.info – Information om pellets och solvärme.

Energirådgivaren Björn Alms råd:

Värmepump
I Skåne är det mest populärt med kombinationen luft-vatten. Den som har en stor tomt kan gärna ha ytjordvärme, det fungerar hur kallt det än blir. Bergvärme är också möjligt.
Fördelar: Uppvärmningskostnaden halveras jämfört med el och olja. När allt är installerat krävs inget arbete av husägaren. Bra miljöval.
Nackdelar: Stora investeringskostnader. Cirka 90 000 kronor för kombinationen luft-vatten, 120000 kronor för jordvärmen och omkring 150 000 kronor för bergvärmen. Luft-vatten fungerar ned till cirka femton minusgrader, därefter behöver en elpanna gå in. Jordvärmen kräver en stor tomt och trädgården måste grävas upp. Bergvärme kräver inte så stor tomt, men ibland behövs djupa hål, exempelvis på en del platser i Lund, och då blir det väldigt dyrt.
Vissa installatörer anses mindre seriösa, den som är osäker kan ta hjälp av en kommunal energirådgivare att räkna ut hur stort system som behövs.

Pellets – blir mer och mer populärt.
Fördelar: Uppvärmningskostnaden halveras mot el och olja. Bra miljöval.
Nackdelar: Investeringskostnad på cirka 80 000 kronor, finns redan en bra oljepanna räcker det med en pelletsbrännare för cirka 25 000 kronor. Kräver stort utrymme för panna och pelletsförråd. En del eget arbete behövs med påfyllning, cirka fem till tio timmar om året. Om husägaren är bortrest längre tid kopplas en elpatron in som värmer upp huset.

Solfångare
Fördelar: Miljövänligt. Statliga bidrag på maximalt 7500 kronor. Solvärme fungerar bra tillsammans med pellets på sommaren.
Nackdelar: Investeringskostnaden. Ett kombisystem för värme och varmvatten kostar cirka 40000–50000 kronor.

Fjärrvärme
Fördelar: Sparar cirka 40 procent mot el- eller oljeuppvämning. Kräver inget arbete av husägaren.
Nackdelar: Finns bara tillgängligt i vissa områden. Kostar ofta 60 000–70 000 kronor att installera.

Naturgas
Fördelar: Sparar över 30 procent mot el- eller oljeuppvärmning. Kräver inget arbete av husägaren.
Nackdelar: Finns bara tillgängligt i vissa områden. Kostar ofta cirka 70 000 kronor att installera. Fossilt bränsle som riskerar höjda skatter på sikt.

Ved
Fördelar: Billigt, 65-70 procents besparing mot olja eller el.
Nackdel: Förutsätter bostad utanför tätort. Kräver daglig tillsyn och eget arbete. Investeringskostnad på cirka 80 000 kronor, plus skorsten.

Spannmål
Fördelar: Extremt billigt, cirka 75 procent mot olja eller el. För den som odlar havre själv blir det nästan gratis.
Nackdelar: Tekniken inte fulländad ännu, ”man ska helst inte ha tummen mitt i handen”. Kräver tillsyn och eget arbete. Luktar nybakat bröd, om det nu är en nackdel.

Vad kostar det att värma upp ett hus?
Att värma ett genomsnittshus med en förbrukning av 15 000 kWh värme och 5 000 kWh vatten kostar:

  • cirka 27 000 kronor om året med el (rörligt elpris).
  • cirka 28 000 kronor om året med olja (aktuellt oljepris).
  • cirka 17 000–18 500 kronor om året med naturgas (priser varierar mellan kommuner).
  • cirka 14 000 kronor med fjärrvärme (priser varierar mellan kommuner).
Gå till toppen