Möjligheterna till skattereduktion ökar också intresset. Staten tillåter
avdrag med 30 procent av investeringskostnaden, maximalt 14 000 kronor, för
den som kastar ut oljepannan och byter till miljövänligare alternativ som
jordvärme, bergvärme, grundvattenvärme, biobränsle (pellets eller spannmål)
eller fjärrvärme.
Tips för sänkt energiförbrukning
Här kan du hitta det billigaste elbolaget och marknadsundersökningar om exempelvis braskaminer, värmepumpar.
www.elradgivningsbyran.se
www.stem.se – Svenska statens energimyndighet med opartiska fakta, bidragsnyheter, tips och råd i energifrågor.
www.nordpool.com – Nordens gemensamma elbörs. Här kan du se det aktuella elpriset timma för timma.
www.radron.se – Råd och Röns hemsida där man hittar tester på exempelvis braskaminer och pelletspannor.
Energicenter.info – Information om pellets och solvärme.
Energirådgivaren Björn Alms råd:
Värmepump
I Skåne är det mest populärt med kombinationen luft-vatten. Den som har en
stor tomt kan gärna ha ytjordvärme, det fungerar hur kallt det än blir.
Bergvärme är också möjligt.
Fördelar:
Uppvärmningskostnaden halveras jämfört med el och olja. När allt är
installerat krävs inget arbete av husägaren. Bra miljöval.
Nackdelar: Stora investeringskostnader. Cirka 90 000 kronor för kombinationen
luft-vatten, 120000 kronor för jordvärmen och omkring 150 000 kronor för
bergvärmen. Luft-vatten fungerar ned till cirka femton minusgrader, därefter
behöver en elpanna gå in. Jordvärmen kräver en stor tomt och trädgården
måste grävas upp. Bergvärme kräver inte så stor tomt, men ibland behövs
djupa hål, exempelvis på en del platser i Lund, och då blir det väldigt dyrt.
Vissa installatörer anses mindre seriösa, den som är osäker kan ta hjälp av en
kommunal energirådgivare att räkna ut hur stort system som behövs.
Pellets – blir mer och mer populärt.
Fördelar:
Uppvärmningskostnaden halveras mot el och olja. Bra miljöval.
Nackdelar: Investeringskostnad på cirka 80 000 kronor, finns redan en bra
oljepanna räcker det med en pelletsbrännare för cirka 25 000 kronor. Kräver
stort utrymme för panna och pelletsförråd. En del eget arbete behövs med
påfyllning, cirka fem till tio timmar om året. Om husägaren är bortrest
längre tid kopplas en elpatron in som värmer upp huset.
Solfångare
Fördelar: Miljövänligt. Statliga bidrag på
maximalt 7500 kronor. Solvärme fungerar bra tillsammans med pellets på
sommaren.
Nackdelar: Investeringskostnaden. Ett kombisystem för värme
och varmvatten kostar cirka 40000–50000 kronor.
Fjärrvärme
Fördelar: Sparar cirka 40 procent mot el- eller oljeuppvämning. Kräver inget
arbete av husägaren.
Nackdelar: Finns bara tillgängligt i vissa
områden. Kostar ofta 60 000–70 000 kronor att installera.
Naturgas
Fördelar: Sparar över 30 procent mot el- eller
oljeuppvärmning. Kräver inget arbete av husägaren.
Nackdelar: Finns bara tillgängligt i vissa områden. Kostar ofta cirka 70 000
kronor att installera. Fossilt bränsle som riskerar höjda skatter på sikt.
Ved
Fördelar: Billigt, 65-70 procents besparing mot olja eller el.
Nackdel: Förutsätter bostad utanför tätort. Kräver daglig tillsyn och eget
arbete. Investeringskostnad på cirka 80 000 kronor, plus skorsten.
Spannmål
Fördelar: Extremt billigt, cirka 75 procent mot olja
eller el. För den som odlar havre själv blir det nästan gratis.
Nackdelar: Tekniken inte fulländad ännu, ”man ska helst inte ha tummen mitt i
handen”. Kräver tillsyn och eget arbete. Luktar nybakat bröd, om det nu är
en nackdel.
Vad kostar det att värma upp ett hus?
Att värma ett genomsnittshus med en förbrukning av 15 000 kWh värme och 5
000 kWh vatten kostar:
- cirka 27 000 kronor om året med el (rörligt elpris).
- cirka 28 000 kronor om året med olja (aktuellt oljepris).
- cirka 17 000–18 500 kronor om året med naturgas (priser varierar mellan kommuner).
- cirka 14 000 kronor med fjärrvärme (priser varierar mellan kommuner).