Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sport

Ett stadigt grepp om handbollen

Fredagen den 1 december är dagen D i Ystad. Eller snarare dagen H som i handboll. Då möts Ystads IF och IFK Ystad för första gången i ett derby i högsta serien. Sydsvenskan begav sig till staden som tidigt kopplade ett stadigt grepp om handbollen och sedan aldrig släppt taget.

Han hette Nils Ahlin och brukar kallas för handbollens fader i Ystad. Det var han som i slutet av 1920-talet fick fart på intresset för den nya sporten som först fick fäste i landets regementsstäder.
Magister Ahlin satt på stentrappan till Norra skolan och rökte turkiska cigaretter medan han dömde matcher på en provisoriskt krattad grusplan med mål som skolvaktmästaren spikat ihop.
Ystad fick ett försprång i utvecklingen och har aldrig tappat fart. Två välorganiserade klubbar suger åt sig allt som finns av bollbegåvning. Handbollen härskar i en stad där det bästa fotbollslaget spelar i division 3, volleybollen har lagt ner och varken ishockey eller basket funnit någon grogrund. Det är status att bli bra i handboll.
Storebror Ystads IF trillade ur elitserien för tio år sedan och har nu jobbat sig tillbaka. Under tiden har lillebror IFK Ystad vuxit till sig och blivit en jämbördig konkurrent efter nio raka säsonger i högsta serien.
Givetvis bubblar det av förväntningar inför handbollspremiären. Samtidigt frågar sig många hur länge det ska gå med två elitlag i en stad med bara 16 000 invånare.
Tonys blommar, klockan 10.15¿Eldsjälar brukar de kallas. Men att Tony Andersson brinner för IFK Ystad är nästan ett understatement. Han har knappt tid att jobba i sin blomsteraffär.
– Som tur är har jag en förstående fru som kan driva min firma, säger han och skrattar.
Handbollen har gått före allt i snart tjugo år. Tony Andersson tog plats i IFK:s styrelse 1987 när klubben var på väg att utplånas i skuggan av mäktiga Ystads IF.
– Vi hade tre-fyra spelare i A-laget och ett reservlag med bara gubbar. Men vi bestämde oss för att göra ett ryck. Jag är ju tosig i handboll.
Det stora lyftet kom när man fick Malmös hockeybas Percy Nilsson att satsa på handboll. Plötsligt fanns det ekonomiska muskler för att kunna tänka stort. Nu är IFK ett etablerat lag i elitserien och har en bred ungdomsverksamhet med pojklag i varje åldersgrupp.
– Men det kostar. Vi har en omsättning på sex miljoner kronor och måste göra nerdragningar varje år för att få ihop det, säger Tony Andersson som jobbar med sponsorerna.
Till våren fyller han 50 år och tänker fira det med att se IFK Ystad spela SM-final i Globen. Sedan ska Tony Andersson trappa ner sitt engagemang i klubben.
– Det har jag lovat min hustru.
Fast det är inte säkert att hon får se så mycket mer av honom.
– Jag vill ägna mer tid åt min tolvårige grabbs handboll. Han spelar redan fem dagar i veckan, säger Tony Andersson.
Ystads Allehanda, klockan 11.10¿Det ligger en sumpig handboll på Jan Ohlssons skrivbord. Han är sportchef på Ystads Allehanda och bollen har varit flitigt använd rekvisita i jobbet med tidningens handbollsbilaga.
– Det är faktiskt första gången vi gör en bilaga, men det kändes som det var dags nu när vi har två lag i elitserien, säger Jan Ohlsson.
Ingen annan dagstidning skriver mer om handboll. Det blir inte mindre nu. Men Jan Ohlsson aktar sig för att lova för mycket.
– Vi måste hitta en bra balans så att handbollen inte slår ihjäl allt annat. Vi har fem kommuner i vårt spridningsområde. Handboll är stort i Ystad, ute på Österlen är det fotboll som gäller.
Fördelningen mellan stans storheter är ett delikat problem. Konkurrenterna mäter väl inte spaltmillimeter. Men nästan. Och nu är det lika stora. Åtminstone sportsligt.
I handbollsbilagan fick det bli en kompromiss. Tidningen kan läsas från två håll där IFK Ystad och Ystads IF har fått var sin förstasida.
Handbollsintresset har aldrig varit större. Ändå tror Jan Ohlsson att det i längden inte går med både YIF och IFK i elitserien.
– Stan är för liten för att bära två elitlag. Men jag är inte anhängare av en sammanslagning. Konkurrensen är viktig som drivkraft. Båda klubbarna har varit duktiga på att lösa sina egna problem själva.
Polykemi AB, klockan12.57¿ Att välja sida i en liten stad kan vara känsligt. Det är inte ovanligt att företag i Ystad sponsrar båda handbollslagen.
För stans största företag Polykemi – med 185 anställda – har det dock aldrig varit aktuellt att stötta någon annan än Ystads IF.
– Vi har inte en enda kund i Ystad, så vi behöver inte ta sådana hänsyn, säger företagets grundare Hugo Jönsson.
Fast i grunden handlar det om gammal kärlek till ett lag.
– Jag har alltid hållit på YIF, ända sedan jag var en liten påg på 40-talet, förklarar 76-åringen som varit ordförande i YIF och nu är hedersordförande.
På Polykemi nämner man inte gärna IFK Ystad vid namn. Man talar om "den andra klubben i stan". Det blir än mer påtagligt när jag ringer Hugo Jönsson dagen före vårt besök och frågar om han någonsin funderat på att sponsra IFK Ystad.
– Vad hette klubben sa du? Nu blev det väldigt svårt att höra vad du säger.
Tonen är skämtsam men det finns ett allvar. Sponsring handlar inte bara om att pumpa in pengar. Det handlar också om värderingar och lojalitet.
Samarbetet påverkades inte av de mörka åren då YIF spelade i lägre divisioner och brottades med ekonomiska problem.
– Min utgångspunkt har alltid varit att stödja ungdomsverksamheten för att få de unga att stanna kvar i stan. Det är sådant man vinner på i längden, säger Hugo Jönsson.
Det märks på YIF:s A-trupp. 13 av 19 spelare är fostrade i klubben. Och det finns ytterligare en handfull YIF-produkter i den onämnbara konkurrenten.
Brandkåren, klockan 14.10¿Basti Rasmussen ska precis slå sig till ro när larmet går. Brand i ett sädesfält i Stora Herrestad.
En kvart senare är han tillbaka på räddningsstationen i Ystad utan att ha behövt ingripa. Lantbrukaren hade tillstånd att elda.
Dramatiken är en del av vardagen och det är inte alltid man kan gå vidare med en axelryckning. Inte som i idrottens värld.
– Jag gillar att komma hit och tänka på annat än bara handboll. Det är mer verklighetsförankrat. Man ser hur fort livet kan förändras, säger Basti Rasmussen.
Jobbet som brandman är så viktigt att han i fjor tackade nej till att förlänga sitt kontrakt med norska Drammen.
– Jag hade bara tjänstledigt från brandkåren, så jag hade varit tvungen att säga upp mig här och det ville jag inte.
I stället tränar han IFK Ystad. Det var också där karriären började. Men det var som stjärna i YIF på 70- och 80-talet han gjorde sig ett namn.
– När jag blev aktuell för A-landslaget som 19-åring uppmanades jag att söka mig till ett lag i högsta serien. Jag besökte både IFK Malmö och Hellas i Stockholm. Men så skulle jag göra lumpen i Ystad och då blev det naturligt att gå till YIF.
Basti Rasmussen kommer inte från någon känd handbollsfamilj. Men har blivit en. Brorsonen Linus är spelmotor i IFK. Sonen Konrad har samma position i konkurrenten YIF. Och ena dottern gifte sig med IFK:s förre spelmotor Stian Tönnesen som nu är proffs i Tyskland.
Basti Rasmussen får finna sig att vara lokal celebritet i en liten stad.
– Folk har koll på en. Släpper man en liten fis på Östergatan, så vet de om det på Hamngatan innan man hunnit dit.
Norreportshallen, klockan 16.03¿Kjell Hedin manar på sina spelare i Norreportskolans idrottshall. Det är ingen lek och det är precis så han vill ha det. Att killarna är mellan 11 och 12 år spelar ingen roll.
– Det viktigaste för mig är att de fångar rätt, studsar rätt och kommer rätt. Att de missar gör inget, säger han.
Framgångarna för A-laget påverkar rekryteringen av framtidens spelare. Ystads IF sög åt sig det mesta under sin storhetstid. IFK Ystad fick in foten ordentligt sedan man tagit steget upp i elitserien. I dag har båda klubbarna lag i alla åldersklasser.
Men bara pojkar.
IK Pandora sköter flickhandbollen i Ystad. Så har det alltid varit. Storklubbarna säger att de inte vill konkurrera genom att också satsa på tjejer.
60-årige Kjell Hedin har ett förflutet som spelare i IFK Ystad. Han har fostrat två söner som båda nådde landslaget och proffsspel utomlands via Ystads IF.
Nu är alla engagerade som ledare i YIF. Robert Hedin är A-lagstränare, Tony Hedin ansvarar för 8-åringarna i Boll&lek, Kjell har hand om P93 och P94.
Kompetens tas till vara och utvecklar handbollen i Ystad. Kjell Hedin lägger nästan all tid på bollträning.
– Ungarna ska inte springa runt här som några jädra cirkushästar.
Löpning förväntas de sköta själva en gång i veckan. Plus armhävningar innan de går och lägger sig. Och så ska de se A-laget spela så ofta som möjligt.
– De har frikort och ska använda det. Det finns inget bättre sätt att lära sig nya saker än att se de bästa spela, säger Kjell Hedin.

Ystadlagen i högsta serien

1940-41 Ystads IF
1941-42 IFK Ystad
1943-48 Ystads IF
1954-57 Ystads IF
1968-72 Ystads IF
1973-94 Ystads IF
1995-96 Ystads IF
1997- IFK Ystad
Gå till toppen