Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Från snobbisn till kom-ihåg-lapp

Namn, titel och kontaktuppgifter. Ett visitkort behöver inte innehålla mycket mer än så.– Less is more. Ju enklare desto bättre, säger Mats Larsson, grafisk formgivare.

Bruket av visitkort ska ha funnits redan i det forntida Kina. De började användas i Europa på 1500-talet men blev vanliga först inom aristokratin i Ludvig XIV:s Frankrike där visiterna var en väsentlig och noga reglerad del av sällskapslivet. I dag används kortet mest inom affärslivet ”som en sorts kom-ihåg-lapp för en persons namn, adress och befattning”, enligt NE.
Och i affärslivet spelar visitkorten fortfarande roll, enligt Gustav Lewenhaupt, föreläsare och författare till boken ”Etik och etikett”. Ett sätt att uppträda i affärsvärlden.
– Visst sjutton gör de det. Man kan väl säga att vikten av det är lite olika i världen men gemensamt för visitkort är att du visar mottagaren vilken nivå i bolaget du har och om du är beslutsfattare eller inte.
Sättet att hantera kortet spelar också olika roll i olika delar av världen.
– Det som är mest omtalat och mest känt är väl hur man ser på det i de asiatiska länderna. Att de är väldigt noga med det här. Både hur det räcks över och hur man tittar på kortet.
Kan man ta sig kreativa friheter med storlek, färg och så vidare?
– Du menar att det skulle vara vad fagerlund som helst? Det är ju egentligen helt fel. Ett visitkort ska vara neutralt och spegla vad företaget sänder. Så generellt sett nej.
Men jag har inget visitkort. Jag brukar riva av en bit av blocket och skriva mitt nummer på. Vad skickar det för signaler?
– Jag tycker inte det inger något förtroende. Vad händer till exempel med den lappen. Den knycklar man ner i någon ficka och märks inte av förrän man slänger iväg det. Jag kommer inte ihåg en papperslapp. Men har jag ett visitkort av kvalitet så behåller jag det och lägger in uppgifterna i min dator.
Gert Mellnert på Otto Krooks boktryckeri har varit i branschen sedan 60-talet. Under den perioden har trycktekniken förändrats radikalt.
Numera är det lätt som en plätt att få en fyrfärgslogga på kortet.
Visitkortet må vara litet men beställarna vill ofta sätta någon sorts personlig touch på det. Gert Mellnert gräver i högen av prover och fiskar upp en webbyrå som önskade och fick ha ett relieftryck i vitt på baksidan. En beställare har velat betala extra för att få rundade kanter och någon annan vill ha kreditkortsformat.
– Det finns så många olika idéer kring ett visitkort. Men bara man vet vad man vill ha så brukar vi kunna ordna det, säger Gert Mellnert som föredrar en enkel stil, med svart text på vit botten.
– Det är tidlöst.
I de fall då beställarna har särskilda önskemål sätter Gert dem i kontakt med Mats Larsson som är grafisk formgivare.
Hans erfarenhet är att folk gärna lägger lite extra pengar för att till exempel kunna använda ett exklusivare papper till sitt visitkort.
– Ett tag skulle det till exempel vara sånt där kvistpapper även om man inte ser så mycket av det nu längre, säger Mats Larsson
Andra vill individualisera med relief eller blindtryck.
Det har funnits trender med olika storlekar på kortet men den lilla plånboksvarianten dominerar.
Men vad tror du om att göra det stort som ett vykort på gummi till exempel. Borde inte det sticka ut?
– Tja, det funkar ju på ett sätt men man ska ju inte bli irriterad på ett visitkort. Man kan utmärka sig på andra sätt.
Mats Larssons eget stilideal ligger nära det ursprungliga franska visitkortet som i princip bara innehöll besökarens namn. Ett stilideal som är svårt att hålla om kunden vill ha in hela sitt cv plus företagets öppettider på kortet.
– Det går ju liksom inte att klämma in en hel roman.
Gå till toppen