Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Från rör och ram till patina av guld

Bengt Persson fick en kamera när han var tio år. Drömmen om att bli fotograf har han inte uppfyllt. Rörläggare, dammsugarförsäljare och innehavare av ramaffär blev han i stället. Men de egna bilderna finns där ändå.

LUND. Bengt Persson bodde de första 47 åren av sitt liv i Dalby. När sönerna blev flygfärdiga tyckte Bengt och hans fru Eva att det kändes lite ödsligt i villan. Flyttlasset gick till Lund, så centralt man kan komma: lägenhet vid Mårtenstorget. I källaren i samma hus har Bengt Persson sin ateljé.
Här växer de fram, tavlor i en egensinnig teknik med traditionella konstnärsfärger i kombination med kakelfix och annat byggmaterial.
- Ibland frågar folk hur jag kan få ett stort metallstycke att sitta kvar på en duk.
Men i själva verket är det ögat som blivit lurat. " Metallen" är en tunn bit papper eller duk, men som ser ut som koppar eller brons genom Bengt Perssons teknik med patinering och oxidering. Kattmasker
Just nu arbetar han med den sista av tre enorma tavlor på beställning av ett företag. Två av dem är redan levererade. Masker i form av katter i guldpatinerad siluett har tagit plats på den ena stora röda duken.
Den som Bengt Persson ännu arbetar med ska också få siluetthjälmar, som manlig kontrast till de kvinnligare kattansiktena.
De tre stora tavlorna är Bengt Perssons största uppdrag hittills. Han har inte ställt ut sina verk någon gång. Marknadsföringen har skötts genom att folk har pratat om tavlorna.
- Och så har jag en permanent utställning på Café Finn, där det finns en tavla!
Bengt Persson var rörläggare de första tjugo åren av sitt yrkesverksamma liv. Nu är han tillbaka i branschen igen, men inte i det praktiska arbetet.
- Det lämnar jag åt andra. Nu sitter jag på kontoret.
När Bengt Persson sålde sin ramaffär på Bankgatan blev han erbjuden tjänsten av sin gamla arbetsgivare.
- Jag tröttnade på att vara egen företagare, det tog för mycket tid och kraft. Till slut orkar man inte arbeta 12-14 timmar om dagen.
Han kan ändå längta tillbaka till ramaffären. Han tycker ju om bilder, och det fick han pyssla med då.
- Vi hade också ett trevligt nätverk, vi rammakare. Träffades hos varandra och hade kul.
Ramverkstaden på Bankgatan drev Bengt Persson från 1993 till 2003. Dessförinnan hade han haft en ramaffär i Malmö tillsammans med en kollega.
- Det gick bra, tills luften gick ur ekonomin i början av 90-talet. Det var en tuff tid för många. Ingen beställde ramar. Men vi redde ut det på något sätt, säger Bengt Persson och minns hur han och hustrun Eva just hade köpt det stora huset i Dalby.
- Räntorna steg till 28 procent ...
Trots detta vågade han sig på projektet med ramverkstaden i Lund. Att fortsätta arbeta med bilder lockade. Rörläggeriet hade han lagt ner när han fick problem med axlarna.
- Jag försökte mig på att vara arbetsledare en kortare period, men jag är inte den som gillar att stå och dirigera.
En kort sejour på 1970-talet provade han på att vara dammsugarförsäljare.
- Fy vad krämigt, det gick bara ut på att sälja och inget annat. Finns förresten dammsugarförsäljare som kommer och ringer på fortfarande?
En hel del av inspirationen till de egna tavlorna fick han i mötet med massor av bilder i ramverkstaden. Det blev en hel del experimenterande i början, sena kvällar när resten av familjen låg och sov.
- Idén till att arbeta med guldpatinerade färger, som på kattmaskerna, fick jag av patina på italienska ramlister.
Det roligaste som Bengt Persson hittills har varit med om är arbetet med den stora utställningen Eldvatten i Lunds konsthall.
Tillsammans med fotografen Albert Wiking gjorde han utformningen av ramarna till bilderna.
- Det var kaotiskt men oerhört roligt.
Han har också gjort projekt tillsammans med konstnären Alan Madsen.
Bilder går igen i mycket av det Bengt Persson har sysslat med i livet, även om han aldrig blev fotograf.
- Jag lyckades inget vidare i första försöket med min kamera som tioåring. Jag skulle plåta lillbrorsan när han hoppade längdhopp, men han blev bara en liten prick.
Idag har han en klar bild av hur tavlan ska bli när han sätter igång arbetet i källaren.
- Men det blir aldrig så! Efter hand händer det andra saker med bilden som jag inte räknat med.
Var och varannan kväll går Bengt Persson ner i sin källare och låter bilderna växa fram i ångor av färg och lim. Fast som farfar ägnar han förstås också mycket tid åt Ville, 1,5, och Axel, snart 1 år.
Dessutom hjälper han gärna sönerna, som båda flyttat till natursköna Börringe utanför Svedala, att snickra på deras hus.
Om sex år är han pensionär. Då hoppas han få ännu mer tid åt både familjen och bilderna.
En enda gång har han sett något som liknande hans egna tavlor.
- Det var en kväll för rätt många år sedan när jag satt hemma och tittade på en film med
Peter Sellers. Nästa dag ringde min svåger och undrade om det var mina grejer som hade varit med i filmen.

FAKTA/Bengt Persson

Bengt Perssons motto: Våga prova!
Ålder: 59.
Familj: Hustrun Eva, sönerna Daniel, 37 och Mattias, 32.
Motto: Våga prova! Man kan ju alltid gå tillbaka om det inte fungerar.
Provat: Bland mycket annat att spela teater. I början av 90-talet gjorde Bengt Persson en roll i en uppsättning av "En midsommarnattsdröm" efter att med kort varsel ha kallats in som reserv. Amatörer, proffs och teater-elever gjorde nio föreställningar i Blentarp.
Signatur: Rane. Så står det på Bengt Perssons tavlor. Rane står för Arne, hans andranamn, som han uttalade det när han var liten.
Om debatten kring konsthallens besökssiffror: - Visa också utställningar som är lättare att ta till sig, så att Lundaborna känner sig lockade. De betalar ju faktiskt skatt till detta och då vill man ha ut någonting också.
Gå till toppen