Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Ner på knä för den äkta musiken

Egentligen vill han inte bli känd. Jo, lite lagom - men aldrig så att han behöver kompromissa med sina tankar om "Det äkta", autenticiteten. - Det finns så många musiker och låtskrivare som faller offer för sin egen myt och tappar bort sin äkthet.

LUND. Det är tidig morgon för Fredrik Ekblad. Klockan är 11 på förmiddagen.
– Jag vet, det är väl också en myt. Men jag sitter ofta uppe hela nätterna och skriver eller spelar och det gäller för de flesta musiker. Peps lär inte stiga upp före 3 på eftermiddagen, säger han.
Lokalen är hans lilla hembyggda studio som går under namnet Lilla Vän. Det lilla vindsrummet är till bristningsgränsen fyllt med inspelningsutrustning, gitarrer, trummor, mikrofoner och foton på kompisar och medmusiker.
En av dessa medmusiker, kompis och första rösten på förs ta spåret på första cd:n är inte helt obekante skådespelaren Thorsten Flinck.
"Javisst - tjena, hej. Nu snackar vi Ekblad här. Tio låtar på ren skånska, va. Jag säger bara Fredrik Ekblad", säger en inspirerad Flinck som också är med och sjunger och skådespelar på flera av spåren.
- Vi träffades på Lundakarnevalen och jag frågade om han ville lyssna på min musik och kanske vara med på plattan. Och han gillade det han hörde och kom med, berättar Fredrik Ekblad.
Det går förstås inte att intervjua en musiker i en studio utan att han eller hon var tredje minut vill spela någon av sina låtar. Antingen i inspelad form eller live.
Fredrik Ekblad skiljer sig inte från det mönstret.
- Nu ska du höra. Den här låten heter "Lugn och ro" , en hip-hoplåt jag spelat in tillsammans med Lilleman. Och jag som inte gillar hip-hop. Men jag tycker man måste bryta sina egna gränser.
Hans historia är hittills 28-årig. Myllan han växte upp i och gärna vill hålla fast i, i alla fall i någon sorts andlig bemärkelse och inte låta sig dras iväg ut i rockstjärnehimlen, är fast förankrad i Södra Sandby. Fysiskt bor han numera mitt i Lund men hjärtat finns där ute.
Fyra år gammal började han spela fiol och egna låtar började han skriva som 15-åring.
- Jag hittade några gamla kassettband från den tiden häromdagen och det lät faktiskt inte så dåligt som jag trodde. Kanske kan plocka något därifrånÉ
Och så måste han förstås berätta om sin hembyggda Leslie som står där i studion. För oinvigda en sorts tung specialgjord fläkt för att sprida musik i stora lokaler. Ett litet smakprov med en nyskriven låt och Leslien, kanske?
- Jag har egentligen ett dåligt självförtroende. Som tur är finns det andra som tror på mig och tycker att det jag gör är bra, säger Fredrik Ekblad när han spelat färdigt.
Anders Sjöberg heter en av uppbackarna. En annan är Mats Zetterberg, välkänd musiker och Lundaprofil som både skrivit insidestexten på cd:n " En stor pojk nu" och varit med som låtskrivare.
En tredje är Thomas Wiehe vars nya skiva Fredrik spelat in och deltagit på.
- Thomas är en gammal proggare och det är kanske där jag trivs bäst även om jag inte uppfattar mig själv som politisk, säger Fredrik.
I fönstret i den lilla studion/vindskupan står ett par målningar gjorda av Fredrik.
- Jag målar en del och de där två är inspirerade av några av mina låtar. Det är väl konstnär jag är - då kan jag tillåta mig själv att vara lite flummig, konstig som i konstnär, funderar han.
Annars vill han kalla sig antihjälte. Kändisskap, Idol-tävlingar, narcissism, dokusåpor, schlagers och dansbandsmusik åker i hans papperskorg. Kvar blir en stark kärlek till det egna, ärliga uttrycket.
Och det finns, menar han, många stora stjärnor som lyckats behålla sin integritet och självkänsla trots världsberömmelse och allt högre krav.
- Johnny Cash, Bob Dylan, Joni Mitchell är några. Och Neil Young, även om jag inte gillar honom.
Vad som skulle hända om hans nästa skiva, redan till stora delar inspelad och med nya insatser av Thorsten Flinck, skulle bli en succé och göra honom känd mot hans vilja gör honom lite osäker.
- Jag vet inte. Men som det känns nu så kan jag inte låta något hindra mig från att uttrycka mig i min musik. Blir det inte ärligt så kan det vara, säger Fredrik.
Och det måste förstås visas med en låt. Han spelar " Kvinnan på gatan", en låt tillägnad de hemlösa.
- Jag kan ofta känna att vi lever i ett samhälle som är så perfekt eller i alla fall strävar efter att vara det. Jag vill se mer av mask i frukten, både i samhället och för mig själv.
Uppfödd på svenska trubadurer som Fred Åkerström, Olle Adolpson och Cornelis Vreeswijk har gett honom en syn på textskapande och attityd som varit ovärderlig.
- Cornelis! Vad kan man säga? Jag har svårt att se någon som kommer i närheten av honom. Jag är glad att mina föräldrar spelade honom så mycket, säger Fredrik Ekblad.
Det där med äktheten som han hela tiden lyfter fram mellan spelandet av låtar kan också bli en begränsning. Att sjunga på skånska till exempel. I en fesljummen recension i Dala-Demokraten sågades plattan trots att Fredrik "sjunger på begriplig skånska" just för att den aldrig skulle kunna bli stor norr om Skåne.
- Det finns inget alternativ för mig. Om jag skulle försöka sjunga på någon sorts rikssvenska skulle det bara bli konstgjort, säger han.
Närmast ska han åka till legendariska Tambourine Studios i Malmö och spela in tre låtar av lite rockigare slag.
- Det finns ett sound där som jag vill åt. Ett sound jag inte kan få fram här.

FAKTA/Fredrik Ekblad

Ålder: 28 år.
Yrke: Musiker.
Familj: Ganska singel.
Favoriträtt: Fassoulada (grekisk bondsoppa).
Favoritsysselsättning (förutom musik): Går gärna på bio och ser skräckfilm.
Åker helst: Stadsbuss i Lund.
Bästa egenskap: Envis.
Sämsta egenskap: Envis.
Udda egenskap: Lever ett liv helt utan tv.
Gå till toppen