Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Så väljs och skräddarsys musiken

Hur tänker en person som har som jobb att sätta samman soundtrack till varuhus, affärer och offentliga platser? Sydsvenskan frågade Hans Nilsson på Funktionell Musik i Helsingborg, ett av de företag som skräddarsyr musik till handeln.

Vilken roll kan musiken spela?
– Säg att du säljer Bentleybilar i en exklusiv utställningshall. Då kan du välja att förstärka den genuina känslan genom att spela en viss sorts musik. Men säljer du en koreansk lågprisprodukt kan du inte spela högdragen musik.
– Musik är ett sätt att kommunicera ett budskap till kunden. Du måste därför vara försiktig så att du inte ger olika eller motsägelsefulla budskap. Om en femtioårig herre ska ekipera sig och redan i dörren till butiken möter technomusik på hög volym, så kommer han att vända direkt – trots att produkterna kanske är perfekt anpassade till honom. På samma sätt kan du inte använda en musik som vänder sig till femtioåriga herrar om du driver en flashig modebutik för unga.
Var får ni musiken ifrån?
– Oftast är det vanlig musik som finns ute på den offentliga marknaden. De flesta av våra kunder spelar alltså originalmusik. Vad vi gör är att leta fram den och samla den i kategorier. I dag har vi drygt femtio standardmusikstilar i vårt utbud. Vi mixar ihop musikkoncept efter kundens önskemål.
– Sedan har vi även musik som produceras för vår räkning. Denna är befriad från Stimavgifter och är oftast ett alternativ för de företag som har väldigt stor yta i sina butiker. Man betalar nämligen avgifter utifrån vilken yta man har.
Hur mycket vet man om musikens påverkan i dag?
– Ganska mycket. Man vet till exempel att om du spelar musik med ett högre tempo, så agerar folk fortare.
Varför vill man att folk ska agera fortare?
– Om du har ett kafé mitt i Malmö centrum där du har större efterfrågan än sittplatser, så gör ett högre tempo i musiken att gästerna inte ockuperar en stol i två timmar.
– Men nästan alla verksamheter vill ju annars ha en gäst eller kund hos sig så ofta som möjligt. Om du spelar förnäm och fin klassisk musik på en restaurang, så är gästerna mer benägna att välja dyrare vin och dyrare maträtter. Musiken får oss att känna oss lite lyxiga. Spelar du mer lättsmält popmusik så infinner sig inte den här nobla, exklusiva känslan.
– Vi väljer ju olika ställen vid olika tillfällen. Du går till ett ställe med dina föräldrar, ett annat med din flickvän och till ett tredje när du ska röja med grabbgänget. Varför då? Jo, för att de skiljer sig åt. Musiken kan vara en av pusselbitarna i detta.
Har alla kunder den kunskap som krävs för att att dra samma slutsatser av musiken som ni?
– Den frågeställningen är intressant. När vi föds vet vi ju inte att klassisk musik är ”finare” än dansbandmusik, det får vi lära oss. Rent generellt är det så här: ju smalare budskapet är, desto smalare kan musiken vara. En butik som bara säljer julartiklar kan faktiskt uteslutande spela julmusik. Något annat val finns inte.
Och i livsmedelsbutiken lämpar det sig då inte med smal musik?
– Nej, men där spelar man musik av en annan anledning: för att ge ett ombonat och aktivt intryck. Om du går in i en butik där det inte spelas musik klockan kvart över tio en vanlig tisdagförmiddag, så märker du att folk står och v-i-s-k-a-r bland hyllorna. Det är nästan så att de inte vågar prata. Det sänker hela aktiviteten. Som kund upplever man att det här inte är ett ställe som känns eftertraktat, det känns väldigt dämpat. Med musikens hjälp kan du då skapa en känsla av mer aktivitet.
– Kommer du in på en bensinmack halv två på natten och det inte spelas musik så börjar du nog undra om personalen har glömt att låsa.
Det känns som om varuhusmusiken har gått från att vara bakgrundsmusik till att mer handla om ett varumärkesbyggande arbete?
– Egentligen är detta inte en ny nisch. För 25 år sedan fanns det enstaka järnhandlare och möbelvaruhus och alla möjliga sorters verksamheter som det bara fanns en enda av. Det var vanliga frifräsare. I dag är nästan alla kopplade till en leverantör, en kedja eller ett koncept. Och i samma ögonblick som allting blir mer konceptstyrt vill man ju sända tydliga signaler. Det ska inte vara så att Bauhaus i Malmö har en helt annan framtoning än Bauhaus i Kalmar.
Säg att du har en ny, fin och dyr coffeeshop. Hur låter den i ditt huvud?
– De spelar en trendig loungemusik. Musiken är rätt ny.
Och en galleria, som Center Syd?
– Lugn pop, 1980-tal och framåt. Det kan vara 1970-tal och framåt också, men det känns lite grann som att om man väljer äldre musik än 1980-tal så blir det nostalgiskt på riktigt.
Vad säger du om en dyr och välsorterad herrskobutik?
– Där ska man lira... Man ska ligga någonstans runt... Jazz.. Men jazz är ett brett begrepp i dag. Jag skulle välja något åt det jazziga hållet som ger exklusiv karaktär, finsmakande och soft. Absolut inte popmusik och heller inte gammal jazz, utan ny.
En hamburgerkedja?
– Där kan du spela allt från 1950-talet och framåt – så länge som du spelar populärmusik. Det funkar med The Beach Boys och Elvis, men också helt moderna grejer som Idol-Markus. I samma ögonblick som du kör ett högt tempo känner sig kanske gästen inte lika komfortabel, så jag hade satsat på ett blandat tempo.
En parfymbutik för kvinnor?
– En blandning av jazz och något åt spa-hållet. Lite relaxing-betonat, alltså.
Gå till toppen