Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Anteckningsboken på återmarsch

Vem kunde tro att papper och penna kunde ge handdatorn en match? Överallt ser man dem, unga människor som på tåg, bussar, kaféer tar upp, plitar i och läser i sina anteckningsböcker. Ibland använder de reservoarpenna.

Helst skall det vara en anteckningsbok från Moleskine, innemärket framför andra just nu. Blocket som van Gogh använde, som Picasso alltid bar med sig, som Hemingway klottrade i i Spanien, Afrika, Key West och Venedig, som Bruce Chatwin samlade sina intryck från Patagonien i¿
– Ja, det är ju så Moleskine marknadsför sina anteckningsböcker och det finns säkert många som tänker: Tänk om det blir något stort av det jag gör, precis som Hemingway, säger etnologen Carina Sjöholm.
Men det är inte bara det som gör papper och penna lockande.
Lika viktigt är att visa vem man är, menar hon, vilken livsstil man har. Kanske att märkesskryta lite. Det är också ritual det handlar om, något att pyssla med och sysselsätta händerna.
– Att arbeta med papper och penna tillfredsställer ett taktilt behov, önskan att vidröra. Ett trevligt, kravlöst pyssel är något som datorn inte kan ge. Att vässa pennan, fylla på bläck¿
Carina Sjöholm ser både nostalgi och modernitetskritik i trenden med vackra och exklusiva skrivböcker och pennor. En parallell till slow food-rörelsen som är en reaktion mot snabbmat och skräpmat.
– Att låta saker få ta tid, att se till hantverket och råvarorna. När man får fler och fler dokument i sin dator och blir allt mera beroende av nätet så blir det viktigt att kunna skriva själv, att ”känna” sina anteckningar.
Block för småflickor har alltid funnits, skära block och block med små hästar på och under en period var billiga kinesiska anteckningsböcker populära.
– Men ungdomarna föredrar dyra notesblock, inte minst märkesblock som Moleskine och Clairefontaine. De är dyra som pocker men bra. Papperet är träfritt och utmärkt att skriva med bläck på, säger Björn Arebom vid Pennspecialisten i Malmö.
Vad är dyrt? Tydligen inte en Moleskine i A6-format med 80 blad för omkring 120 kronor eller en Goods of Desire från Clairefontaine i A5-format med 192 blad för en hundralapp. En klassisk linjerad anteckningsbok i A6 med 72 blad och svart vaxdukspärm från Esselte kostar 15 spänn.
– Men unga människor, säg från 18 till 32 år, vill gärna ha lite finare anteckningsböcker, säger Irene Adrielsson på design- och kontorsmaterielbutiken Matton i Malmö. Och allra populärast är Moleskine med olinjerade blad.
Förtjusningen för Moleskine kan hon inte förklara. Visserligen nämndes Moleskine som ett innemärke i tv-programmet ”Förkväll” med Carolina Gynning.
– Men de var poppis långt innan dess.
Carina Sjöholm tror att det är smart marknadsföring som ligger bakom framgången. Bra kvalitet med god skjuts av att stora konstnärer och författare haft Moleskineböcker som livskamrater.
– Och att de funnits i de fina museishopparna.
Men varför ”blankt” papper och inte linjerat?
– Tja, det är en trend, menar Carina Sjöholm. Både Ordning & Reda och Åhléns har haft snygga serier med anteckningsböcker och oftast med olinjerade ark.
– Inga linjer styr och det kan ge uttryck åt personligheten. Det finns något kreativt med olinjerade papper och det blir vackrare.
Pennan och papperet som en längtan efter skönhet? Carina Sjöholm vågar inte gissa.
– Men tänk att det fanns de som spådde papperets död när datorerna kom!

Moleskine kom från Frankrike

Moleskine betyder mollskinn, ett slags tyg, på engelska. Men det är också ett namn på en bokbindarfamilj i Tours i Frankrike. 1986 lade de ner sin verksamhet och den brittiske författaren Bruce Chatwin köpte på sig hundra exemplar av sin favoritanteckningsbok.
1998 tog en förläggare från Milano upp tillverkningen på samma hantverksmässiga sätt men i jätteskala.
Moleskine-böcker finns i alla möjliga format och utföranden: anteckningsböcker, skissblock för akvarellmålning, kalendrar och till och med guider för stora städer där stadsplaner och information varvas med tomma sidor där metromänniskor kan notera intryck, telefonnummer, favoritkrogar och dikter...
Gå till toppen