Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Anställda stjäl för miljardbelopp

Har du någon gång burit med dig något hem från jobbet? Du är inte ensam. Runt om i Sverige försvinner allt från toarullar till mobiltelefoner. Folk tar från jobbet när de känner att de inte får vad de ska, tror forskaren.

Värden för cirka tolv miljarder försvinner per år inom den svenska handeln. Det beror på kasserade varor men också brott.
Två av miljarderna går direkt att härleda till att anställda stjäl, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel.
– Oftast är det pengar. När jag började 1974 var det enstaka personer som tog något, idag är det ofta flera som stjäl tillsammans. Man pratar med varandra och tipsar. På en arbetsplats var tjugo personer inblandade.

För Dick Malmlund är det stöld när en person tar något, oavsett värde.
– Det går inte att börja ett resonemang om att det är OK om du tar för 37 kronor men inte för 37,50.


Vem är det som tar saker?
– Absolut vem som helst, säger Dick Malmlund.
– Om jag bara kollat de jag själv misstänker hade vi kanske hittat 10 procent. Resterande 90 hade vi aldrig kommit i närheten av. De som stjäl gör det för att ha till överkonsumtion.


Björn Sandström på företaget Sandex arbetar främst för att förhindra interna stölder.
– Allt från gem till bilar försvinner från jobbet, säger han.
– Ibland anser den som tar att det är stöld, ibland inte. Det handlar om att förstå var gränserna går och att ha klara rutiner på arbetsplatsen.

– Vi hade nyss en skåpbil som försvann från en arbetsplats och upptäcktes på en parkering. En anställd hade tagit bilen över helgen eftersom andra hade gjort så tidigare, så han tyckte inte han behövde fråga om lov.
– Ett annat fall är kassörskan som ibland inte stämplade in varorna. Det visade sig att högste chefen gjorde likadant. När den anställde gör som chefen är det väldigt svårt att påvisa brott.


Björn Sandström tycker inte vår inställning till stöld blivit mer blasé, snarare tvärtom.
– Skandalerna bland politiker och näringsliv har gjort folk mer uppmärksamma på problematiken.


På kontor försvinner mycket block och pennor. Björn Sandström menar att det är tämligen accepterat och så gott som aldrig polisanmäls.
– Få ser något oegentligt i att ta med ett block hem då det är ett arbetsverktyg med lågt värde och om det tas utan uppsåt att skada. Om det däremot är en uppenbar stöld kan det bli grund för avsked, hur högt eller lågt värdet än är.


Enligt chefsjurist Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd är det inte riskfritt att ta med sig något från företaget, ens för små summor. Praxis hos Arbetsdomstolen är strängare än vad de flesta tror.
– Att ta saker från jobbet utan lov kan ofta vara saklig grund för avskedande. En person avskedades för att ha tagit 60 kronor, vilket väl är vad en finare penna kostar, säger Dan Holke.


För att kunna hävda att man tagit eller lånat hem exempelvis maskiner eller utrustning ”i god tro” måste man kunna visa att det finns sådana rutiner på företaget. Det ska vara känt och accepterat både på arbetsplatsen och av arbetsgivaren.
– Fast det är farligt om det inte finns nedskrivet, vilket det sällan är. Det är upp till den som tagit något att bevisa att det är kutym på företaget.

– Jag tror folk tar från jobbet då de känner att de inte får vad de ska. Det blir en slags extra löneförmån, säger beteendevetaren och coachen Nina Jansdotter i Malmö.
– Klimatet har hårdnat. Företagen har aldrig gjort så stora vinster och näringslivstoppar får bonusavtal och fallskärmar, ändå skärs det ner. Många känner sig utnyttjade. Att snatta blir en form av minihämnd, en mental maktutjämning.


Den nya, individualistiska kulturen ger större svängrum för individen men är också ett hot mot våra kollektiva värderingar, menar Nina Jansdotter.
– Att snatta kanske ger en mental vinst men den är kortsiktig, eftersom det går emot de flestas grundläggande värderingar.


I vissa företagskulturer är det mer eller mindre accepterat att ta saker. Chefer kan också föregå med dåligt exempel.
– Om cheferna fyller bensin i sina partners bilar på firmans räkning är det också en form av mygel. Eller om säljarna har saker hemma som borde vara på varulagret. Sådant bygger ofta på att alla i gruppen är med på noterna och håller tyst.


Nina Jansdotter anser att det långsiktigt är ett större problem att lojaliteten mot företaget sviktar.
– Oerhört många är missnöjda med sina jobb. De upplever att ingen lyssnar på dem och ser sig aktivt om efter något annat. Om det är känslan av att ingen lyssnar som genomsyrar samhället har vi ett större problem än att det snattas. Det är en viktig varningsklocka för vart vi är på väg.

Tjänstemän tar hem mer från jobbet än arbetare

40 procent. Så många hade tagit något som tillhörde jobbet, enligt en enkät i arbetsmiljötidningen Du&jobbet i slutet av 1990-talet. Drygt 500 personer tillfrågades.
Fler tjänstemän (TCO och Saco) hade tagit något – 48 procent – än arbetare (LO-grupperna) – 29 procent.

Från mat till godis i butikerna

Mest stöldbegärligt i butiker 2001:

Godis

Rakprodukter

Film

Kaffe

Mest stöldbegärligt i butiker på 1980-talet:

Livsmedel

Parfym

Godis

Kläder

Gå till toppen