Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Lyft fram ekofeminismen"

I morgon infaller internationella kvinnodagen. Feminismen har fått stå tillbaka när intresset fokuseras på klimatfrågorna. Men det finns all anledning att kombinera de två frågorna och slå ett slag för ekofeminism, skriver Per Gahrton, ordförande för den gröna idéverkstaden Cogito, och Lotta Hedström, ledamot i Cogitos styrelse.

Imorgon, på internationella kvinnodagen, finns det anledning att lyfta feminismen och den alltför sällan gjorda kopplingen till miljödebatten. Förtrycket av kvinnan kan ses som sammanlänkat med andra former av förtryck och exploatering, bla av naturresurserna och miljön.
Idéströmningen kallas för ekofeminism och är väl etablerad i andra delar av världen, bla i USA. Ekofeminister menar att dessa former av förtryck kan kopplas till den gamla idétraditionen om att människan, och framför allt den vite mannen, stod över alla andra livsformer.
Att många av de strukturer och normer som formades för hundratals år sedan fortfarande ligger till grund för dagens moderna samhälle och för vårt tänkande är det ingen som tvistar om. I otaliga gamla texter kan vi hitta exempel som: ”Reglementet och herraväldet tillhör mannen. Däremot måste hustrun sitta hemma och vara bunden till sitt hus.” (Martin Luther).
I samma anda uttalade sig den engelske upplysningsfilosofen och häxbrännaren Francis Bacon: ”Jag är sannerligen kommen ledande naturen med alla sina barn till er för att binda henne i er tjänst och göra henne till er slavinna.”
Under industrialismens framväxt har kvinnor förtryckts, och förtrycks, på samma sätt och med samma förtecken som naturen underkuvats för vetenskapens och den industriella produktionens skull.
Det fanns en tid då nästan alla svenska politiska partier kallade sig feministiska, men i mars 2007 är inte ens jämställdhetsministern feminist. Under 2006 års valrörelse trodde många kommentatorer att jämställdhet skulle bli ett huvudtema, men den blev liksom miljöfrågan ett icke-tema.
Få feminister gör kopplingen mellan feminism och miljö. Det feministiska debutantpartiets Fi:s program har exempelvis sin absolut tunnaste del just på miljösidan.
I ljuset av det nymornade allmänna medvetandet på klimatområdet har alla partier plötsligt blivit ”miljövänner”. Så kan det gå där opinionsmätningar och partistyrka spelar mycket större roll än det som är på riktigt – långsiktigt hållbarhetstänkande och ekonomiskt obundna analyser av samhällsutvecklingen.
Feminismen, dvs att inse och arbeta mot den rådande patriarkala grundordningen, står emellertid fortfarande och stampar i en relativ medieskugga.
Ekofeminism tar de bägge aspekterna kvinnofrigörelse och miljöhänsyn i beaktande, men utgör inte någon sorts etablerad partidoktrin för gröna partier. Den är en grön strömning som pekar på dominanstänkandets konsekvenser, nämligen att kvinnor inte kan bli fria och naturen inte säkrad, om inte dominanstänkandet upphör.
När miljöpartiet i Sverige drogs igång var idén om absolut jämställdhet, från början praktiserad via tex kvotering, jämställda språkrör och varvade valsedlar, en självklarhet som inte behövde motiveras med någon teori. En del gröna har haft en tendens att se kvinnor som naturgivet mer miljövänliga än män och därför velat bevara en traditionell kvinnoroll.
Andra har med samma biologistiska utgångspunkt hävdat att kvinnor automatiskt skulle styra på ett mer miljövänligt sätt. Många gröna tror varken på biologisk eller naturgiven miljömedvetenhet, men menar att tusentals år av socialt konstruerad könsrollsuppdelning har gjort att kvinnor socialiserats till ett mer omsorgsinriktat och därmed miljövänligt tanke- och handlingssätt.
Det finns många gröna som menar att jämställdhet är en renodlad demokrati- och rättvisefråga, utan några särskilda ekologiska aspekter.
Vi vet att föreställningen om en koppling mellan kvinnans och naturens underordning i vårt samhälle är provocerande för många. Men att ge den falnande debatten om feminism och jämställdhet nytt bränsle med ytterligare en dimension, nämligen den ekologiska, ser vi som grön idéverkstad som ett av våra främsta syften.
Trots år av idogt arbete lider ju samhället tyvärr fortfarande av kraftigt underskott på såväl jämställdhet som verklig ekologisk hållbarhet.
 
PER GAHRTON
LOTTA HEDSTRÖM
Gå till toppen