Aktuella frågor

Debattinlägg: "Den rysk-estniska konflikten har djupa rötter"

Konflikten mellan Ryssland och Estland handlar om mycket mer än en staty. Konflikten är av gammalt datum och lär pågå länge än, skriver Ingmar Oldberg, Rysslandsexpert och forskningsledare vid FOI.

Den pågående konflikten mellan Ryssland och Estland förtjänar stor uppmärksamhet, men för att förstås måste den sättas in i sitt historiska sammanhang och relateras till andra konflikter mellan länderna. Det räcker inte att lösa konflikten om bronssoldaten.
Ända sedan 1991, då Estland återvann sin självständighet, har Ryssland anklagat Estland för att diskriminera sina ryskspråkiga invånare. Ett grundproblem är att Ryssland inte kan acceptera att ryssar som flyttade in i Estland under Sovjettiden inte fått automatiskt medborgarskap.
Ända sedan 1991 har Ryssland därför utsatt Estland för ekonomiska påtryckningar som till exempel dubbla tullsatser, avbrott i energileveranser och köpbojkotter av estniska varor – trots att detta särskilt drabbat Estlands ryska affärsmän och lett till att Estland omorienterat sin handel västerut. I den nu pågående konflikten har ryska företag just stoppat exporten av kol och olja till och genom Estland.
Ända sedan 1991 har Ryssland vidare utsatt Estland för en diplomatisk blockad. Ingen rysk president, premiärminister eller utrikesminister har under alla dessa år antagit inbjudningar att officiellt besöka grannlandet Estland, medan de däremot besökt hundratals andra länder. Estniska ledare har istället fått resa till Ryssland eller träffa dess ledare i tredje land.
Då Estland inför dessa påtryckningar sökte medlemskap i Nato såg Ryssland detta som ett hot mot sin säkerhet. En opinionsundersökning utmålade rentav Estland som Rysslands värsta fiende – före exempelvis USA.
Då Estland samtidigt även sökte medlemskap i EU försökte Ryssland stoppa detta med hänvisning till behandlingen av den ryskspråkiga minoriteten. Trots Estlands inträde i Nato och EU 2004 har den ryska kritiken sedan fortsatt och all Natoverksamhet i Estland ses som ett hot.
Ända sedan 1991 har Estland förhandlat med Ryssland om ett gränsavtal – utan resultat.
Alla dessa konflikter och särskilt den aktuella striden om bronssoldaten sammanhänger med den ryska synen på 1900-talets historia. För Ryssland har patriotismen ersatt kommunismen som överideologi och segern över Nazityskland under andra världskriget har blivit en samlande symbol.
Sedan Vladimir Putin blev president har man alltmer förtigit eller tonat ner de grova brott som begicks under Stalintiden och inte velat erkänna att den sovjetiska segern över Hitler samtidigt innebar över fyrtio års ockupation och förtryck av en rad länder i Östeuropa, bland annat Estland. Medan esterna ser sin stat som en fortsättning av mellankrigstidens stat anser Ryssland sig ha skänkt Estland självständigheten 1991 och godtar inga skadeståndskrav.
Rysslands nuvarande kampanj mot Estland hänger alltså nära samman med det stundande firandet av Segerdagen den 9 maj, men fientligheten mot Estland kommer troligen att underblåsas fram till dumavalet i december och presidentvalet i mars nästa år. Alla ledande politiker tycks vilja framstå som patrioter och försvarare av ryssarnas ställning i andra länder.
Inför denna ryska kampanj är det en självklarhet för Sverige och andra EU-länder att försvara sin demokratiska unionsbroder Estland och kräva att Ryssland upphör med sina grova politiska och ekonomiska påtryckningar. Dessutom borde Ryssland äntligen upprätta normala relationer med Estland på alla områden och göra upp med de mörka sidorna av sin historia så som många andra länder redan gjort.

INGMAR OLDBERG

Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen