Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Nytt hopp för grisceller mot diabetes

Forskningen har tagit nya steg närmare bot av diabetes. I USA har apor som fått insulinbildande celler från gris hållits friska i upp till ett år.

STOCKHOLM. – Vi tror att vi kan inleda försök på människor inom tre till fem år, säger professor Christian P Larsen vid Emory University i Atlanta.

Nyheten offentliggjordes vid ett möte måndag-tisdag vid Karolinska institutet i Solna om transplantation av grisceller till människa.
Grisen liknar människan tillräckligt för att passa som givare vid transplantationer och de flesta människor anser att det är acceptabelt att ta emot organ från grisar.
– Patienter med diabetes behandlades med insulin från grisar i femtio år innan vi fick syntetiskt tillverkat insulin, berättar Carl G Groth, professor i transplantationskirurgi vid Karolinska institutet och värd för mötet.
De första transplantationerna av insulinproducerande grisceller till människa gjordes vid Huddinge sjukhus år 1990. Tio patienter med typ 1-diabetes ingick i studien. Hos fyra av patienterna bildade cellerna lite insulin, som längst i 14 månader. Men cellerna fungerade inte i längden.
Avstötningen av organ som överförs mellan olika arter är kraftigare än vid vanliga transplantationer.
– Grisens arvsmassa skiljer sig från vår med tre till fyra procent, upplyser David KC Cooper vid University of Pittsburgh Medical Institute.
Cooper genmodifierar grisen för att transplantatet ska orsaka så lite avstötningsreaktioner som möjligt från den mänskliga mottagarens immunsystem. I hans modell har grisen blivit av med en av sina egna gener och fått fyra mänskliga i stället.
Amerikanerna Christian P Larsen och Bernhard J Hering, professor i kirurgi vid University of Minnesota har transplanterat grisceller till apor som inte kan bilda eget insulin. Griscellerna har producerat insulin som har hållit aporna friska i flera månader, som längst i ett år.
Framgången beror enligt de två forskarna på att det nu finns bättre, mer träffsäkra och mindre giftiga mediciner mot avstötning än förut. De dämpar immunförsvaret effektivt utan att slå mot hela systemet.
– Med rätt sorts gris borde vi kunna starta försök på människor om tre till fem år, tror Christian P Larsen.
De tidigaste xenotransplantationerna (från djur till människa) avstannade vid mitten av 1990-talet på grund av rädsla för att djuren skulle föra över farliga virus till människan. Den faran har tonats ner.
– Det är inte så stor risk för smitta som det först verkade. Vi har bättre övervakning av patienterna och bättre behandling av patienterna om det skulle hända, säger Bernhard J Hering.

FAKTA: Xenotransplantation


Brist på transplantationsorgan har väckt intresset för xenotransplantation - transplantation av organ från djur till människa.

Grisar är lämpliga donatorer eftersom de ligger nära människan biologiskt.

Patienter med diabetes har länge behandlats med insulin från grisar.

De första transplantationerna av insulinbildande celler gjordes i Sverige år 1990 men cellerna överlevde inte mer än en begränsad tid.

Nu görs nya mer framgångsrika försök i USA med insulinceller från gris till apa.
Läs alla artiklar om: Diabetes
Gå till toppen