Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Samma personer dyker upp igen, igen och igen

En bläddring bland Sydsvenskans ekonomiartiklar de senaste åren visar två saker: Tiderna har blivit allt bättre, med börskurser som i mitten av april i år slog alla tidigare rekord. Allt bättre aktiekurser har lockat till sig en strid ström av nya företag.

Flera av dessa nya företag har mest utmärkt sig i form av den ena skandalen efter den andra. Det är företag som Aqua Terrena, Covial Device, Custodia, Swedish Energy Agency och Swedish Liquor Company.
Under Sydsvenskans bevakning av dessa företag och händelser var det anmärkningsvärt ofta som samma personer dök upp. Det verkar finnas ett system i detta, vilket Sydsvenskans ekonomiredaktion beslutade sig för att försöka reda ut.
Granskningen visar att vissa företag och vissa direktörer, konsulter och revisorer varit inblandade i flera uppmärksammade konkurser. Det dyker också regelbundet upp mystiska utländska företag och ett antal dömda ekobrottslingar.
Enligt Ekobrottsmyndigheten verkar ekobrottslingar via nätverk eller celler, där olika deltagare får uppdrag som huvudman, konsult eller mäklare. Det är ”platta, lösliga och flexibla” organisationer där det är svårt att avgöra var ett nätverk slutar och ett annat börjar.
Blir en sådan granskning då att peka ut hårt arbetande direktörer, konsulter och revisorer som ohederliga personer? Att förtala dem, som vissa av dem hävdat i arga reaktioner?
Eller är det ett rimligt försök att försöka analysera sambanden kring en mängd uppmärksammade, tvivelaktiga affärer?
Svaren på dessa frågor lär variera, beroende på ens utgångspunkt. Men faktum är att många småsparare förlorat hundratals miljoner kronor de senaste sex– sju åren.
Visst, men de får väl skylla sig själva?
Köper man aktier i nya, okända bolag får man stå sitt kast när man står där, blåst på alla pengar. Det är ju riskkapital.
Just det.
Riskkapital.
Ett härligt ord, som tycks friskriva alla inblandade allt ansvar. Det är ju upp till aktieköparen att ta reda på vad det är som köps.
Inte alls, anser Aktiespararnas företagsbevakare Gunnar Ek.
– Det börjar bli rena Vilda Västern.
– Bolagen och börserna har ett stort gemensamt ansvar för att det lämnas fullgod information. I dag är information i många fall inte alls tillräcklig.
Aktietorgets vd Patrik Engellau är medveten om problemen.
– Det finns rätt mycket skurkar ute på marknaden.
Efter att själv ha blivit vilseförd av ett antal affärsmän ska Aktietorget enligt Engellau ha skärpt sina kontroller. Fast det är numera en kontroll utanför Finansinspektionens övervakning, sedan Aktietorget av konkurrensskäl bytt från ett reglerat till ett oreglerat liv.
– Vi har blivit noggrannare. Det betyder oftast bara att företagare som vi tackat nej till dyker upp på en annan lista. Det är som gamla cirkushästar, som vandrar från arena till arena, säger Patrik Engellau.
Störst vandring är det till First North, Stockholmsbörsens lista för onoterade bolag. Enligt kritiker som Aktiespararna och Aktiemarknadsnämnden för att det här är lägre krav, lägre kostnader och mindre besvär. På Stockholmsbörsen avfärdar man kritiken.
– Det är viktigt att förstå att detta är en alternativ lista för tillväxtföretag. Här kan man inte ha samma regelverk som för de stora företagen, vilket gör det mer riskfyllt, säger Jenny Rosberg, Nordenchef för noteringar på Stockholmsbörsen.
– Från 1 juni kräver vi därför att det i alla prospekt står att First North är mer riskfyllt än en placering i ett börsnoterat bolag.
Denna regeländring har inte fått kritiken att minska, utan Aktiespararnas Gunnar Ek varnar för uppblåsta kurser.
– First North har blivit en fullkomlig tummelplats för nya bolag med nya idéer.
Nu är det inte så att vi plötsligt fått en ny värld, en ny ekonomi eller en superkonjunktur där det plötsligt föds den ena lysande affärsidén efter den andra. Det är bara företagsamma personer som upptäckt hur lätt det är att få in pengar från småsparare.
– De ser enorma möjligheter att mjölka marknaden. De dammsuger just nu landet efter bolag att föra fram, säger Gunnar Ek.
Många privatpersoner spelar glatt med. De orkar inte, hinner inte eller bryr sig inte om att närmare kontrollera allt som erbjuds. De vill bli rika nu, innan börsyran tar slut.
Gunnar Ek känner igen mönstret från börsyran hösten 1999.
– Många tycker sig redan ha tjänat en massa på aktier som gått upp, och de tycker inte det gör så mycket om de riskerar 10000 kronor. Man ska ju ha litet kul också.
Sedan kom den stora börskraschen den 6 mars. Festen var slut.
– Det kommer att hända igen – och det känns inte alltför avlägset, säger Gunnar Ek.
När det sätter igång kan det enligt Gunnar Ek bli stora och snabba kursfall i små bolag där det bara finns ett par köpare. Om inte pengarna redan försvunnit i en konkurs eller till något mystiskt utländskt bolag.
Gå till toppen