Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Den ätliga grodan tar över

Små grodorna är en självklar sånglek på midsommarafton. Nu är också rätt tid att studera små grodorna i naturen. Särskilt lätt att få syn på är den ätliga grodan som sprider sig snabbt i Malmö.

MALMÖ. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se. Särskilt den nästan skrikigt gröna ätliga grodan.
Men för andra grodarter är den ätliga grodan mindre lustig. Den äter de oätliga.
"Superpublik" är kommunekologen Mats Wiréns omdöme om den ätliga grodan.
När ätliga grodor sitter runt den Lilla Slottsdammen vid Stadsbiblioteket och kväker på ljusan dag stannar folk upp och lyssnar och tittar.
Att den ätliga grodan finns i dammar mitt inne i Malmö är ett tecken på dess förmåga till anpassning.
Runt om i Malmö och i andra delar av sydvästra Skåne ser man tecknen på den ätliga grodans expansion.
I exempelvis Käglingeområdet började allt för cirka 50 år sedan då några ätliga grodor planterades in från Skabersjö gods. Från Käglingeområdet har de spridit sig, först långsamt men på senare år med nästan explosiv hastighet.
– Det påminner lite om storskarvens plötsliga och häftiga expansion, säger Mats Wirén.
I Käglinge naturområde föder han upp grönfläckiga paddor, Sveriges mest sällsynta padda, i ett par små dammar. Där är den ätliga grodan ingen välkommen gäst eftersom den kan äta upp småpaddorna.
I de större dammarna i Käglinge naturområde är det gott om ätliga grodor och de tycks inte ha drabbats av att en genomfartsled drogs genom området för ett par år sedan.
Det kan däremot den vanliga grodan och åkergrodan ha gjort.
När konsulten Jon Loman på Malmö stads uppdrag räknade grodor i Käglinges dammar i våras hittade han ingen rom efter vanlig groda och endast några romklumpar från åkergroda i en damm som kallas Hökadammen.
– Normalt är det gott om rom efter båda arterna i den dammen, berättar Mats Wirén. Kanske har grodorna inte hittat till sin lekplats i år på grund av vägen.
För att inte grodorna skulle gå upp på vägen och bli ihjälkörda på sin vandring från övervintringsställena till lekdammen byggdes en tunnel under vägen.
Stockar av döda almar lades längs vägen för att leda grodorna till tunneln. Men Jon Lomans undersökning tyder på att grodorna inte har använt tunneln. Däremot har en del döda grodor påträffats på vägen.
– Grodorna är vana vid att följa en viss väg, det kan ta tid att få dem att ändra sina vanor, säger Mats Wirén. Kanske måste vi göra en del justeringar av hindren och tunneln.
Den ätliga grodan kan också spela en roll i den vanliga grodans och åkergrodans tillbakagång.
– Den ätliga grodans yngel konkurrerar med de andra grodornas yngel om födan i dammarna och dessutom äter den ätliga grodan de andra grodorna, berättar Mats Wirén.
Så varför inte hålla tillbaka den ätliga grodans expansion genom att göra som fransmännen och sätta upp grodlår på matsedeln?
– Alla groddjur är fridlysta i Sverige så det går inte, säger Mats Wirén. Dessutom är det många, inte minst barn, som tycker att grodor och paddor är fascinerade, lustiga, söta och inte så olika människor. Då vill man inte gärna äta dem.
Dessa groddjursarter finns i Malmö:
Vanlig padda (mycket vanlig i vissa områden, mindre vanlig i andra)
Grönfläckig padda (Limhamns kalkbrott, Lernacken, Klagshamnsudden)
Strandpadda (ett exemplar i år, det första på över 20 år)
Lökgroda (Käglingeområdet)
Vanlig groda (lite här och där, ej så vanlig)
Åkergroda (lite här och där, ej så vanlig)
Ätlig groda (vanlig, finns även inne i stan)
Större vattensalamander (på några lokaler)
Mindre vattensalamander (vanlig)
Källa: Mats Wirén, Malmö gatukontor
Gå till toppen