Ekonomi

De rider bättre än de räknar

Att driva ridskola är inte som förr. Därför startar Ridsportens affärsskola. Syftet är att ridskolechefer ska bli bättre både på att räkna och leda företag.

HÄRSLÖV. – Det ställs allt högre krav på att ridskolor ska drivas företagsmässigt, säger Susanne Johannesson, ridskolechef på Viarps kör- och ridklubb utanför Landskrona.
Hästarna ska precis in från hagen. De springer själva in i stallet, och hittar till sina boxar och spiltor. Nästan alla. Lite kiv blir det, mellan några av de mer förvirrade ridskolehästarna. Susanne Johannesson rycker in. Som ridskolechef på en medelstor ridskola får man vara beredd att syssla med lite av varje.
Det är knappast något fel på hästkunskapen bland landets ridskolechefer. Men med ekonomikunskaperna är det mer si och så.
Därför har Ridsportförbundet startat en affärsskola. Första delen av kursen ägde rum förra veckan på Lidingö. Under ytterligare två träffar ska deltagarna i affärsskolan utveckla sina kunskaper i ledarskap, ekonomi och arbetsgivaransvar.
Fröet till affärsskolan såddes 2006 när förra jordbruksministern Ann-Christin Nykvist avsatte 15 miljoner kronor till hästnäringen. Sex miljoner hamnade hos Jordbruksverket under rubriken ”Livskraftigt hästföretagande”. 665 000 kronor gick till Ridportens affärsskola. Affärsskolan har alltså fortsatt, i fördjupad form, under 2007.
– Av hundra sökande var jag en av de tjugo som blev antagna. Det känns roligt. Den här första gången handlade det mest om kommunikation och ledarskap, säger Susanne Johannesson.
Nästa gång står ekonomi på schemat.
Ridskolan har förändrats. På 70-talet utfördes en stor del av arbetet ideellt, berättar Susanne Johannesson. Men medlemmarna har inte samma tid längre. Många tar sina lektionstimmar, men stannar inte kvar i stallet för att pyssla och greja.
– Det är större krav på välutbildade hästar och speciallektioner. Lektionsryttarna köper helt enkelt en tjänst.
Detta ställer i sin tur högre krav på ridskolorna och deras chefer.
– När jag utbildade mig till ridlärare handlade det mycket om hästkunskap och pedagogik, men vi läste nästan ingen ekonomi, säger Susanne Johannesson.
På Viarps kör- och ridklubb finns plats för 25 hästar. Ridskolan har 600 medlemmar och runt 300 aktiva lektionsryttare. 2006 hade ridskolan en omsättning på 2,8 miljoner kronor och runt 100 000 kronor i vinst.
– Det brukar bli plus minus noll. Vi är en ideell förening och målsättningen är inte att gå med vinst, men vi måste ha pengar för att kunna utveckla verksamheten.
Det gäller att lyckas matcha antalet ridande med antalet hästar och få det att gå ihop.
– Att vi ligger ute på landet här i Skåne ger oss ekonomiska fördelar. Vi får bra avtal på spannmål, hö och havre med bönderna direkt. Och gödselhanteringen är mycket billigare än inne i städerna.
Susanne Johannesson tror därför inte att ridskolan kommer att påverkas särskilt mycket av de höjda spannmålspriserna.
En stor kostnad för en ridskola, förutom foder och personal, är hästförsäkringarna. Viarps kör- och ridklubb betalar runt 100000 kronor om året i hästförsäkringar. En ny häst kostar 50000 kronor.
– Just nu pågår en diskussion om det är värt att försäkra. Man kan få två hästar om året istället för att betala försäkringspremier.
Susanne Johannesson tycker att en viktig aspekt med affärsskolan är att träffa andra ridskolechefer.
– Det ger mycket att träffa andra i samma situation.
Fackförbundet Kommunal ställde sig kritiskt till statens miljonsatsning förra året. De menar att hästnäringen till stora delar drivs fram av svarta pengar. Unga flickor utnyttjas som hästskötare av oseriösa arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal. Staten ska inte satsa pengar i en sektor med så mycket tveksamma och oklara anställningsförhållanden, menar Kommunal.
Susanne Johannesson tror inte att problemen med svartjobb är särskilt stora i just ridskolebranschen.
– Vi vill följa lagar, myndighetskrav och driva verksamheten korrekt. Under året har vi en dialog med våra revisorer för en korrekt bokföring. För en ridskola gäller det att ha ordning på sina papper. Då går det inte att ha svartjobbare.
Men hon tror att svartjobb är vanligare på ridläger och hos vissa tävlingsryttare. Unga tjejer har ofta ett kortsiktigt perspektiv, tror hon.
– De tycker att de klarar sig bra utan facket.

Hästnäringen omsätter runt 20 miljarder

Det finns cirka 280 000 hästar i Sverige.
Hästsektorn är lantbrukets femte största inkomstkälla. Det handlar om inkomster på foder, strö och bete. Omsättningen är runt 20 miljarder kronor per år.
Hästnäringen ger cirka10 000 helårstjänster. Tar man hänsyn till spridningseffekter tillkommer 9000–18 000 helårstjänster.
De flesta hästföretagen är mycket små och drivs av eneller två personer. De har oftast utvecklats ur en hobby och drivs på hel- eller deltid.
Varje år genomför 125 000 lektionsryttare åtta miljoner ridtimmar på någon av landets 500 ridskolor. I Skåne har Ridsportförbundet 24 200 medlemmar.
I Sverige finns cirka 15 000 hästskötare. Detta är dock en mycket osäker siffra, eftersom många hästskötare jobbar svart.
Gå till toppen