Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

"Utan bussarna hade jag inte levt idag"

Trots kunglig närvaro var det publiken som drog blickarna till sig när monumentet över de vita bussarna avtäcktes på Värnhemstorget i Malmö.

VÄRNHEM. På första raden satt en grupp äldre från Bernadotteparken i Roskilde som själva blivit räddade av de vita bussarna.
Alla är över 90 år och en del kom i rullstol.
Men ingen av dem som finns kvar på hemmet och har upplevt nazisternas koncentrationsläger från insidan hade tvekat att följa med den specialchartrade bussen till Malmö.
– Det är en stor minnesdag, förklarade Bjørn Søndersgard med darr på rösten när ceremonin var avslutad och han även fått hälsa på den svenske kungen.
Danske motståndsmannen Helge Hansen stod på språng för att lägga ner en krans och han fick fler med sig, fast sådana hyllningar egentligen inte ingick i programmet.
– Utan de vita bussarna och Bernadottes förhandlingar med Himmler hade jag inte levt idag, sa han.
Det var också många som kommit från Norge för att vittna om de vita bussarnas betydelse.
Odd Kjus tackade för insatsen med ett tal på scen. Stig Vanberg läste en dikt om känslan att komma hem igen.
Stortingspresidenten, talmannen, Thorbjørn Jagland avtäckte monumentet tillsammans med kungen.
Sydsvenskan har tidigare berättat om konstverket som skapats av Solveyg Schafferer och skänkts till Malmö av norska före detta politiska fångar.
Initiativet till räddningsaktionen kom från Norge. Men det blev Röda Korsets svenske vice ordförande Folke Bernadotte som förhandlade med tyskarna så att bussarna kunde ta sig in i det krigshärjade Tyskland i slutskedet av kriget.
Bernadotte var gudfar till kungen, Carl XVI Gustav, som påpekade i sitt tal att farbrodern fick betala med sitt liv. Folke Bernadotte blev mördad 1946. Hans son med samma namn var med när monumentet avtäcktes igår.
– Vi får aldrig glömma att hjälpa varandra och människor i nöd, sa kungen efter att ha framfört ett tack till alla som deltog i aktionen.
Fyra chaufförer satt på hedersplats. En av dem var Gösta Andersson från Ystad som både körde lastbilar och bussar. Under första resan blev hans transport anfallen av engelska bombplan.
– Vi hade hämtat kvinnliga fångar som stod ute på vägen. De satt på flaket när planen kom. En del av dem dog.
Det gjorde även ett par av Gösta Anderssons kamrater. Men han fortsatte ändå med resorna i två månader fram till Valborgsmässoafton 1945.
– Uppdraget var att hjälpa skandinaver, förklarade Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren innan avtäckningsceremonin inleddes.
Han hade en artikel ur Sydsvenskan från igår med sig. I den kritiserar en forskare Röda Korset för att sopa historiska fakta under mattan. Tusentals fångar flyttades från lägret Neuengamme för att skandinaverna skulle kunna samlas inför hemfärden. Många av dem som flyttades var så svaga att de dog under resan.
Christer Zettergren säger att det är ett ständigt dilemma för Röda Korset, att välja vilka som ska räddas. I det här fallet ledde diskussionerna till att transporterna stod stilla under tre dagar. Neuengamme var överfullt och ledningen för de vita bussarna ansåg att fångarna skulle få de än värre där.
En av chaufförerna var med på Värnhemstorget igår och minns det mycket väl.
– Vi var så förbannade. Men när tyskarna ville sköta transporterna av de andra fångarna mellan lägren tyckte vi ändå det var bäst att vi körde med våra vita bussar, berättar Axel Molin.
2500 fångar från Frankrike, Ryssland och Polen kördes till Braunschweg och Hannover. En del av dem hämtades senare.
Christer Zettergren anser inte att Röda Korset försökt dölja denna del av historian om de vita bussarna.
– Men vi är dåliga på att skapa uppmärksamhet. Vi har alltid skyndat vidare till nya uppdrag, säger han.

Fakta: Vita bussarna

  • Trafiken med de vita bussarna pågick från 8 mars till 1 maj 1945, när andra världskriget var inne i sitt slutskede och Tyskland låg i ruiner. Hitler hade hotat att spränga lä gren och tyskarna ville hålla dem hemliga.
  • 15 500 lägerfångar och 1500 svenska kvinnor med tyskt medborgarskap hämtades hem i Röda Korsets regi.
  • När skandinaverna hämtats blev det också plats för fångar från andra länder, bland annat från Polen.
  • Norska politiska fångar har skänkt monumentet, "Den trånga porten mot friheten" skapat av Solveyg Schafferer.
Gå till toppen