Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Gammal i gemet

Kontorets minsta men mest självklara byggsten i över hundra år.

– Gem har sålt oerhört bra i alla år och så ser det ut även i dag. Trots allt prat om det papperslösa kontoret syns det ingen nedgång på användning av gem, säger Marita Lagerström, kundtjänstchef på Lyreco, en av Sveriges största leverantörer av kontorsartiklar.
Hennes bild bekräftas av de stora aktörerna i branschen. Vare sig det handlar om kontoret på småföretag, huvudkontoren hos jättekoncerner eller stora statliga myndigheter är efterfrågan på gem stigande.
– Så länge vi skriver ut våra jobb i datorerna på papper så ökar pappersförbrukningen och därmed behovet av att sammanfoga pappren. Det är ett direkt samband som ständigt föder behovet av nya gem, säger Stefan Sonesson, vd för RKV, inköpscentral för landets största pappershandlare.
Han menar att gemet är svårt att överträffa och saknar all verklig konkurrens. Plastmappen som blivit allt mer populär är till exempel snarare en ersättare för pärmen. Mapparna är för dyra för att kunna ta över gemens position. Dessutom används de på ett annat sätt.
– Snarare är det så att många gemar ihop papper de förvarar i plastmappar. Däremot kan mappar med sorteringsfunktion i upp till tio olika flikar vara överlägsen en pärm eftersom den tar mindre plats och inte är lika otymplig att hantera, säger Stefan Sonesson.
Det finns situationer där gemet kommer till korta. Den som vill hålla ihop en stor bunt papper eller tillfälligt behöver fästa ett papper på ett skrivunderlag, som när resultatet ska skrivas ner vid en minigolfrunda, föredrar gärna pappersklämmor. Pappersklämmorna är robusta, men otympliga och dyra jämfört med gem. Kompromissen är ”gigantgemet”. Ett åttio millimeter långt gem som i mycket kan mäta sig med pappersklämman.
Det absolut vanligaste gemet på svenska kontor är gjort av ståltråd och är 30 eller 45 millimeter långt, har en kopparbelagd yta och en pilformad spets.
– Fördelen med gem är att de är rena slit- och släng-produkter. De kostar knappt någonting och kan hanteras därefter, säger Marita Lagerström.
Mässingsbelagda gem är också vanliga, men de säljer bättre i hemmen.
– Efterfrågan skiljer sig också mycket beroende på land. I Norge och Finland föredrar de mindre gem som är 25 millimeter långa. Tyskar och folk på kontinenten vill helst ha förzinkade och lite bredare gem som är 50 millimeter långa, säger Christer Bermark, ägare av Svenska Häftstiftsfabriken i Pålsboda.
Några häftstift gör fabriken inte längre. Där är konkurrensen från Kina och andra länder i Asien mördande.
–Men våra gem har fortfarande en marknad. Vi säljer till hela världen men mest i Europa och USA, berättar Christer Bermark.
Metallgemen dominerar marknaden. Men krav på stil och design även i kontorsmiljö har ökat intresset för framförallt färgglada gem.
– Det har banat väg för plastgemen. De går visserligen sönder lättare, men är tilltalande färggranna. På vissa arbetsplatser har sådana detaljer blivit väldigt betydelsefulla, säger Stefan Sonesson.
Plastgemen klarar inte att hålla ens hälften så många papper som ett metallgem, men de kom i ropet för ett antal år sedan när larmet gick om att metallgem avmagnetiserade datordisketter.
Med färgade gem har funktionen också delvis förskjutits. Förutom att hålla ihop pappersbuntar kan de fungera som markörer vid sortering.
Men produktutvecklingen för gem är mycket liten eller närmast obefintlig. Däremot kommer det en jämn ström av nymodigheter för plastfickor. De kan ha färgad rygg, inbyggda sorteringsmöjligheter eller ha en utvikbar hålremsa.
Senaste nyheten på gemfronten kombinerar stål och plast. I toppen på ett metallgem sitter en liten plastbricka med plats för en ämnesrubrik och lite till.
– Produkten börjar få ett visst genomslag, men någon succé vill jag inte kalla det. Det går väldigt långsamt att förändra kontorsvanor, säger Anders Nilsson, produktansvarig hos Esselte.
En sanning och en klassiker som gemet kommer att leva länge på.

Påståenden om gem:

Enligt en uträkning av försäkringsbolaget Lloyd används bara vart tionde gem för att hålla ihop papper.
Ett flitigt påstående på nätet, dock utan källhänvisning, är att mer än vart tionde gem som produceras förstörs under telefonsamtal och minst lika många bara försvinner lika spårlöst som strumpor i tvätten.
I USA förbrukas varje år nästan tjugo miljarder gem. Användningen i Sverige vill ingen klä i siffror.
Det runda gemet ”nifty clip” gick långt in på 1980-talet att använda i parkeringsautomater i USA eftersom gemet har samma storlek som en amerikansk dime.
Microsofts ”hjälpfigur” från Officepaketet 1997 har gemform. Den animerade figuren har dock väckt mer irritation än barnslig glädje hos många.
Gå till toppen