Världen

Världens mat säkras inför domedagen

Det kallas domedagsvalvet, och det är inte ett spår av övertoner i smeknamnet. När ingenting annat finns kvar så återstår detta lager av liv, långt nere i Svalbards eviga tjäle.

Bergrummen där alla världens jordbruksväxter ska bevaras. Fyra och en halv miljon sorters frön ska säkras långt ner i Svalbards frusna underjord. Teckning: Global crop diversity
Upp till fyra och en halv miljon fröprover ska utgöra en reservbank för alla viktiga jordbruksväxter i världen.
Häromdagen började fläktar jobba i de tre gigantiska nya bergrummen i änden av en hundratjugo meter lång tunnel.
Den kalla utomhusluften ska med visst stöd av kylaggregat svalka ner bergrummen till minus arton grader, den idealiska temperaturen för fröförvaring.
I februari invigs fröbanken, och då börjar en massfrakt av fröprover från hela världen till lagret i utkanten av Svalbards huvudort Longyearbyen.
I dag finns flera hundra fröbanker på olika håll i världen. Under årens lopp har flera lokala fröbanker förstörts av naturkatastrofer, olyckor, krig eller felaktig hantering.
Svalbardsprojektet är det första där alla viktiga grödor ska samlas på samma ställe under bokstavligt talat bombsäkra förhållanden.
Svalbard är så nära Nordpolen att de flesta utslag av civilisation där – bank, skola, flygplats och liknande – är världens nordligaste. Kylan gör att bergrummen kommer att hålla högst fyra minusgrader även om elektriciteten försvinner.
Valvet ligger etthundratrettio meter över havsytan, vilket gör att det också är skyddat från framtida havsnivåhöjningar.
En fröbank behövs för att behålla alla de varianter av olika jordbruksgrödor som finns. Och de är många.
Ris finns till exempel i över etthundratusen versioner med olika egenskaper, alltifrån ris som kan växa på sex meters vattendjup till sådant som klarar sig i höglänt bergsterräng.
De genetiska olikheterna kan också ge olika egenskaper i fråga om resistens mot sjukdomar, skillnader i näringsinnehåll, smak och annat. Därför är det livsviktigt att bevara de olika grödornas egenskaper, också för forskningssyfte.
Ett exempel på hur variationerna annars kan försvinna är äppelsorterna i USA. Där vet man att det på artonhundratalet fanns över sjutusen namngivna sorter. I dag finns bortåt trehundra kvar.
Frön håller sig olika länge även under idealiska förhållanden som i det så kallade domedagsvalvet. Längst klarar sig durrafrön, bortåt tjugotusen år.
De flesta frön håller mellan tjugo och hundra år. Förnyelsen sker genom att man helt enkelt odlar upp respektive gröda i tid och tar nya frön.
Det nya valvet kommer att ersätta den frösamling som Nordiska fröbanken haft på Svalbard i bortåt tjugo år med bidrag från de nordiska länderna. De svenska krusbären är nu alltså säkrade för gott.
Bakom världsvalvet står stiftelsen Global Crop Diversity Trust som har bildats för att säkra självständigheten. En internationell kommitté styr, och finansiering görs bland annat via utlåning av frön för forskningsändamål.
Den norska staten, som Svalbard lyder under, har bjudit på kostnaderna för valvet, drygt tjugo miljoner svenska kronor.
Gå till toppen