Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Hundratals hjälpte till med dialektboken

2700 ord från Trelleborg har samlats i boken med den något subjektiva titeln – ”Varrdens grannaste språg”.– Alla kanske inte skriver under det som titeln står för, säger Ingrid Wall tveksamt, till vardags informationschef för Trelleborgs kommun och en av de två som sammanställt ordboken.

TRELLEBORG. Det är tillsammans med arbetskollegan Susanne Nilsson, före detta ålänning och webbmaster för kommunens hemsida, som hon sammanställt ordboken och översättningarna av de cirka 2700 dialektala orden. Boken omfattar 117 sidor.
Ingrid Wall är född och uppvuxen i de östra delarna av Trelleborg. Enligt henne hördes det förr tydliga skillnader mellan dem som kom från öster och med dem som var bosatta på väster.
– Givetvis var det vi från öster som pratade rätt – tyckte vi. Det hindrade däremot inte mina lärare från att försöka ändra på min dialekt som de tyckte var förskräcklig, minns Ingrid Wall.
Som exempel på ord och översättningar i boken nämner hon ”målla”, som betyder att handla godis. Ett annat ord är ”kyllna” – elda i spisen. Och så har vi ”böst” – som används för att kort och enkelt beskriva ett riktigt ruskigt, blåsigt, regnigt, olustigt Trelleborgsväder.
– Under åren som journalist på Trelleborgs Allehanda skrev jag flera artiklar om vår dialekt, ett viktigt kulturarv som jag tycker att vi ska bevara. När jag började här på kommunen startade vi lite på skoj en hemsida med dialektala ord. Och vi fick omedelbart reaktioner, säger Ingrid Wall.
– Då, 2001, räknade vi med att få in fem nya ord i veckan, fortsätter Susanne Nilsson. Men det ramlade konstant in nya ord och sidan med dialektord fick uppdateras hela tiden. Vi har folk från Australien som hittat ordlistan och fyller på.
En stor del av de ord som finns med i boken, som tryckts i 5000 exemplar, är sådana som känns igen från flera delar av Skåne.
– I morse ringde en kvinna från Hörby som hört talas om boken. Och det finns de som hört av sig ända från Malmö, intygar Ingrid Wall med glimten i ögat.
I det stora hela, menar Ingrid Wall, håller de dialektala orden på att försvinna.
– När jag var liten fanns det knappt några tv-program för barn, medan det numera finns program för barn när helst de knäpper på tv:n. I dag är man utsatt för språk och hör nästan aldrig någon som pratar den dialekt som pratades när jag var barn, säger Ingrid Wall.
Som uppvuxen på Åland har Susanne Nilsson emellanåt problem med den trelleborgska dialekten.
– Min man stod högst upp på en stege och villa ha ”lostocken”. Jag fattade inte att det var vattenpasset – som det ju heter – han menade, säger Susanne Nilsson och blickar leende mot kompanjonen Wall.
Går det att förstå trelleborgska för en ”udensocknes”?
– Att förstå är en sak, det går. Men att prata och använda de skånska r:en är inte så lätt, säger Susanne Nilsson.

testa: Hur mycket trelleborgska förstår du?

Per Nils Jynns, de e in redi hynnting.
Per Nilssons pojke Jens är en riktig vildbasare.
Ja e litta forrtrydden för ad din hong e so redi.
Jag är lite avundsjuk på dig för att din hund är så duktig.
I kommer ihu böjsetöjed?
Du glömmer inte tyget till byxorna.
Hon lu for å målla.
Hon sprang för att handla godis.
Di myddes oppe på gällen.
De träffades på höloftet.

Liten Trelleborgsparlör

Követenn – löständer (köpta tänder).

Lasaducka – trasdocka.

Balleröv – en klumpig person.

Lurved i hoeded – mycket eller långt skägg.

Movera si – göra sig redo, vänta spänt på något.

Skrubbsylten – mycket hungrig.

Tummakaga – mandelmassa.

Ännalöjten – baken.

Örlad – fått en örfil.

Gå till toppen