Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Lennart Christiansson: En rastlös själ som började om på nytt

Lennart ”Rock-Chrichan” Christiansson, 66 år, Montville, Australien, har, som tidigare meddelats, avlidit.

Lennart och Monica, och deras barn Jörgen och Patrik, var de första min familj träffade, när vi flyttade till Malmö 1970. De bodde på samma våning som vi i hyreshuset där Lennart hade en inspelningsstudio i källarplanet.
– Det måste vara du som är Rock-Chrichan, sa jag när vi träffades första gången. Han sken upp för att jag visste något om hans karriär som rocksångare, minst 15 år tidigare, och sen den stunden var vi kompisar.
Det visade sig snart att han var en ovanligt mångsidig, levnadsglad, kreativ och rastlös själ, som alltid ville att det skulle hända något.
Han gjorde allting själv. Allt sånt som alla vi andra anlitar hantverkare för, det klarade Lennart. Och behövde man hjälp med något, så kom Lennart och fixade det.
Efter tiden som rocksångare, jobbade han på Radio Syd, piratstationen som flöt omkring på en skuta i Öresund. Radio Syd var ett hot mot radiomonopolet och stoppades till slut. Så 1969 startade Lennart sitt inspelningsföretag Playback, som sysslade med skivutgivning och producerade avancerade bildspel.
Han var fenomenal på att skapa program för utställningar och mässor med bilder och ljud. Men samtidigt var han inne på en marknad där bildspel med diabilder började bli ett omodernt medium.
1990 beslutade Monica och Lennart att det var dags att sälja Playback och börja om på något sätt. De siktade på Kalifornien, men rastlöse Lennart stod inte ut med att vänta på grönt kort. I Australien var det lättare att komma in och de hittade ett hus på östkusten och där kände de att de skulle trivas.
1996 gav Lennart ut en biografi, ”Sicket himla liv”, där han berättar om alla sina äventyr genom livet. Det senaste kom inte med i boken, för det var först förra året som han började engagera sig i lokalpolitiken hemma i Montville.
”Tro det eller ej”, skrev han i ett e-brev för en tid sedan, ”men jag jobbar för den röda sidan!” Nej, det skulle jag aldrig ha gissat. Röd politik var ett av hans skäl för att lämna Sverige. Som småföretagare kände han sig hela tiden motarbetad av byråkrati och annat krångel.
Nu kommer det inga fler e-brev eller andra livstecken från Lennart. Många fler än min familj kommer att sakna honom.
Larz Lundgren
Gå till toppen