Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Så blev Skåne svenskt

250-årsjubileet firades ordentligt, men sedan dess har man legat lågt med att fira Roskildefreden i Sverige. För hur ska man fira vänners nederlag? Nu har det gått 350 år sedan dagen då en tredjedel av Danmark blev Sverige.

Den 26 februari 1658 träffades svenska och danska diplomater i Roskilde biskopsgård för att skriva under freden efter ett krig som Danmark hade börjat och Sverige vunnit.
På ett bräde blev en tredjedel av Danmark nu svenskt område. Till exempel Skåne.
Det ska vi fira. Eller?
Framför Nordiska museet i Stockholm står en ryttarstaty av Karl X Gustav, rest i februari 1908 till 250-årsminnet av freden i Roskilde.
Det var ett jubileum som vi firade grundligt.
Oskar II, Sveriges siste kung med en riktig krona på huvudet, hade dött strax före jul. Norges svekfulla upplösning av unionen 1905 var ännu i färskt minne. Snart skulle det vara jämnt hundra år sedan Sverige förlorade Finland. Landet behövde ett nationellt kalas. Och en hjälte.
Karl X Gustav var inte bara en särklassig fältherre, skrev Sydsvenskan den 18 februari 1908 apropå Roskildejubileet, ”han var tillika den mest framstående statsmannen och finaste diplomaten”.
I Lund hölls en segerfest den 26 februari. Sydsvenskan publicerade professor Arthur Stilles högtidstal på en hel sida.
I Berlin höll Svenska föreläsningsföreningen Roskildeafton. Det är hög tid att vi plockar fram de gamla fina svenska karaktärsegenskaperna från stormaktstiden, inskärpte föreningens ordförande Adolf Berencreutz.
Bra sagt, hälsade kung Gustav V.
I Stockholm ordnades svensk fest och ”fredståg”. Den danske ambassadören surnade till och funderade på att lämna staden. Riksdagen debatterade det lämpliga i att lägga en statlig krans på Karl X Gustavs grav.
– Firandet stör den skandinaviska vänskapen. Vi socialdemokrater deltar inte, förklarade partiledaren Hjalmar Branting.
– Varje land har rätt att fira sina historiska minnen, tyckte liberalen Carl Staaf.
Det blev en krans. Med åtföljande rapporter om ”misstämning” i Danmark och Norge.
Varken förr eller senare har Roskildefreden firats så mycket.
Tvåhundraårsminnet 1858 sammanföll med den skandinaviska enhetstankens höjdpunkt. I artiklarna från den Nordiska februarifesten i Lund nämndes inte Roskilde.
Trehundraårsminnet 1958 kom mitt i kalla kriget. En utställning på Malmö museum och en allsidig analys i Sydsvenskan utgjorde de huvudsakliga festligheterna.
Femtio år senare ligger Sverige fortsatt lågt. Ingen officiell festkommitté finns, ingen nationell segerdag firas, ingen ryttarstaty reses. Sverige är samförståndets land. Det är inte politiskt korrekt att fira en fred där vi erövrade så mycket territorium.
Då har förloraren större spelrum. När utställningen ”Roskildefreden” invigs på Roskilde Museum på tisdag är både kronprinsen och kulturministern med.
Kvällen inleds med minnesgudstjänst i stadens domkyrka. Ambassadör Lars Grundberg leder den svenska delegation som är på plats.
I Karlskrona öppnar samtidigt utställningen ”Gränsland”. Ett ark ur fredsfördraget finns att titta på.
Malmö Museer öppnar 1 mars den permanenta utställningen ”Krigen om Skåne” i nordvästra kanontornet på Malmöhus.
I Lund får hela helgen 1–2 mars dansk prägel. Kommunen, Kulturen, Domkyrkan, Citysamverkan och universitetets Centrum för Danmarksstudier samarbetar. På söndagen hålls dansk gudstjänst i Domkyrkan och historiska föredrag på Kulturen.
”Skåne 350 år” heter helgen i Lund.
Som om man ville retas lite med dansken i alla fall.
Gå till toppen