Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Himma

Passionerad plädering för
betongens mjukare sidor

Hon talar passionerat om betongens goda kvaliteter som den långa livslängden, värmetrögheten som minskar energibehovet och att det är nästan underhållsfritt. Men hon blir desto barskare i rösten när samtalet växlar över till trä.

Inte bettång. Beetååång. – Betong ska inte uttalas sådär tyskt snabbt och hårt, utan mjukt och fint. Jag vill framhäva de mjuka och varma egenskaperna i materialet. Det kan bli både ombonat, tyst och behagligt med betong, anser Gull-Britt Jonasson, vd i familjekoncernen Finja AB.
På onsdag arrangerar Träbyggnadskansliet, som stöttas av näringsdepartementet, en träbyggnadsdag i Malmö som hon hoppas kunna delta i. Inte precis för att låta sig inspireras, utan för att argumentera emot.
– Jag vänder mig emot att regeringen är inblandad i Träbyggnadskansliet. Det är heltokigt! Det beror på ren och skär lobbying från skogsindustrin och så har politikerna drabbats av Norrlandssyndromet och fått dåligt samvete för att trä var förbjudet i flerbostadshus i många år, anser Gull-Britt Jonasson.
Men hon är också självkritisk.
– Vi i betongbranschen har för många tekniker och för få marknadsförare. Vi får ju skylla oss själva när vi inte har berättat vad vi har att erbjuda; vi har stått tysta vid sidan om när träsidan har pratat.
Träbyggnadskansliet anser att trä är ett miljövänligare byggmaterial än betong. Gull-Britt Jonasson medger att cementtillverkningen är sämre ut klimatsynpunkt med mer koldioxidutsläpp.
– Men sett på längre sikt är betongen bättre eftersom den är underhållsfri och med sin värmetröghet har ungefär 30 procent mindre energibehov. Så träsidan pratar hellre om framställningen av materialet medan vi hellre ser till hela livscykeln.
Sydsvenskan träffar henne i företagets nyinvigda konferenscentrum som självklart går under namnet Betongens Hus.
Det är hundraåriga Ekehus, tidigare ett populärt ställe för högtidsfester bland hässleholmarna, som med Malmöarkitekten Jonas Lindvalls hjälp har fått en nutida inredning i betong i stort sett från golv till tak.
Just den här dagen är delar av huset utlånat till ett möbelföretag som fotograferar sina nya soffor i miljön.
– Eftersom många tänker sig något hårt och minimalistiskt när de hör ordet betong var vi måna om att skapa en betonginredning med varm atmosfär. Jag tycker om att Jonas Lindvall har behållit huset konventionellt utvändigt och samtidigt gjort det kaxigt och modernt invändigt, säger Gull-Britt Jonasson.
Trots den eleganta omgivningen är det inte här hon vill ha sitt skrivbord. Nej, Gull-Britt Jonasson sitter hellre kvar på fabriksområdet i Finja, tre kilometer bort, och ser välfyllda lastbilar köra förbi utanför kontorsfönstret. Där har hon närheten till fabriken och kontakten med medarbetarna.
Och hon är ju närapå uppvuxen på platsen.
Fadern Kaj Andersson var elektriker med egen elfirma när han för drygt 50 år sedan erbjöds ett grustag av en lantbrukare som inte hade råd att betala räkningen.
Så startade familjeföretaget Finja där Gull-Britt Jonasson som elvaåring tjänade sina första pengar på att cykla runt i byn och dela ut företagets fakturor.
– Jag har jobbat här i hela mitt liv. Men på 1980-talet var jag faktiskt på väg härifrån, jag behövde arbeta någon annanstans, säger Gull-Britt Jonasson.
– Alla såg mig bara som Kajs dotter, Kaj satt liksom i väggarna här. Att bli en egen person i ett familjeföretag är mycket svårare än det som alla brukar fråga om, att vara kvinna i den här branschen. Nu är min dotter Veronica i samma dilemma.
Istället för att lämna företaget fick Gull-Britt Jonasson i uppgift att ta hand om ett nyköpt bolag i Ängelholm som gick knackigt.
Hon lyckades så bra att ett par firmor till lades under hennes ansvar och 1989 var hon redo att återgå till moderbolaget Finja där hon blev ny vd. De första åren blev tuffa, lågkonjunkturen innebar att hon tvingades säga upp halva personalstyrkan.
Annat är det i dag, bolaget är snabbväxande och har enbart i februari utökat kostymen med ett par nya företag. Men högkonjunkturen är på väg att mattas och frågan är hur länge bostadsmarknaden är stark.
– Vi har aldrig riktat in oss på storstäderna och där märks alltid ned-och uppgångarna mest. Man får rikta in sig på kundgrupper som lantbruket och industrier som går bra. Dessutom brukar det bli mer om- och tillbyggnader i lågkonjunkturer, säger Gull-Britt Jonasson.
Hon visar ett planerat bostadsområde mitt emot Betongens Hus, där företaget satsar på att sälja stenhus och bygger en ”try and buy”-villa. Där kan folk provsova någon natt för att uppleva huset.
– Vi tycker det är ett bra sätt att prata med våra kunder. Nu bygger vi ungefär 200 hus om året och mer klarar vi inte för tillfället. Leveranstiderna blir för långa. Men vi märker en ökad efterfrågan på stenhus, främst i utsatta lägen längst kusterna. Och ju närmare Danmark man kommer, desto mer stenhus blir det.

Gull-Britt Jonasson

Yrke: Vd och huvudägare i betongföretaget Finja AB, Hässleholm. Företaget har cirka 500 anställda och 1,2 miljarder kronor i omsättning.
Ålder: 57 år.
Familj: Maken Lars och barnen Veronica Jensen (marknadsansvarig i Finja AB) och Tobias Jonasson.
Bor: I Skummeslöv med lantställe i Hörja.
Aktuell: Nyligen invigdes Betongens Hus som är företagets visningshus och konferenscentrum i Hässleholm. Där finns inredning i betong och en gjutarskola för design- och arkitektstuderande. Gull-Britt Jonasson hoppas kunna delta i den träbyggnadsdag som arrangeras i Malmö på onsdag.

Redan de gamla romarna byggde med bergfast betong

Åttio procent av betongen består av berg (eller ballast, det vill säga sand, sten eller grus) och sex procent är vatten. De övriga fjorton procenten är cement, alltså finmalt kalkberg och lera eller annat mineral. I vissa fall tillsätts smärre mängder syntetiska tillsatser, till exempel för att få bättre arbetsförhållanden vid gjutning.

Källa: Betong.se.

Lättbetong tillverkas antingen av finmald sand med cement och kalk som bindemedel eller av finmald sandsten med cement och bränd kalk som bindemedel. Materialets porositet fås genom tillsats av aluminiumpulver, som verkar som ett jäsmedel i tillverkningsprocessen. Vid tillverkningen blandas råmaterialet med vatten till en massa med vällingliknande konsistens. Massan fylls i formar där den jäser och styvnar.

Betong framställdes redan under antiken av naturligt cement i form av vulkan-aska. Romarna använde den till bland annat vattenledningar och badanläggningar. Det finns fortfarande betong i gott skick från denna tid.

Källa: Nationalencyklopedin.se.

Gå till toppen