Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ministern backar om
det nya sjukförslaget

I Sydsvenskan i slutet av januari talade socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson sig varm för det nya förslaget om sjukförsäkringen. Nu vill hon inte längre kännas vid förslaget.

Bild: Foto: Scanpix
– Det är en tjänstemannaskrivelse. Jag står inte bakom den, säger hon i en ny intervju med Sydsvenskan.
Sedan 2003 har sjuktalen sjunkit och statens utgifter för sjukförsäkringen minskar, förra året med fem miljarder kronor. Varför vill ni skärpa reglerna?
– Det handlar inte om pengar. Det handlar om att hjälpa och stödja människor. Att behålla hälsan eller snabbare bli friska.

I förslaget räknar ni med att fler kommer att behöva vända sig till socialen, hur har ni tänkt då?
– Nu vi ska inte blanda ihop sakerna. Det har gått ut en departementsskrivelse på remiss. Det är inte regeringens skrivelse, det är en tjänstemannaskrivelse.
Står du inte bakom förslaget?
– Det är underskrivet av tjänstemannen på departementet. Vi har skickat ut det för att testa det som diskuterats på tjänstemannanivå. Vi vill åstadkomma en bättre sjukskrivningsprocess med förebyggande arbete. Tjänstemännen har gjort en skrivelse i enlighet med de intentionerna. Jag vill inte gå händelserna i förväg och säga vad propositionen kommer att innebära.
När du fick departementsskrivelsen och läste den, var du nöjd då?
– Ni måste skilja på en regeringsproposition och en tjänstemannaskrivelse.
Var du nöjd med skrivelsen?
– Jag står inte bakom den. Den är en tjänstemannaprodukt. Jag står bakom den så till vida att det är ett förslag i enlighet med intentionerna från regeringen. Men jag står inte bakom skrivelsen.
En del i förslaget handlar om att införa tidsgränser på tre, sex och tolv månader där den sjukskrivne först ska omplaceras hos sin arbetsgivare och sedan söka nytt arbetet på hela arbetsmarknaden. Vad tycker du om gränserna?
– Det förslaget kan jag stödja, och nu behandlar vi remissvaren. De flesta har synpunkter på att det är bra med tidsriktlinjer, men undrar när det kommer att kunna införas, och om Försäkringskassan klarar att sätta igång alltsammans samtidigt.
Försäkringskassan är ytterst tveksam i sitt remissvar, hur reagerar du på det?
– Till hur de ska göra ja, men jag vet att många remissinstanser tycker att det är bra. När vi pratade med varandra senast hade inte yttrandena kommit in och då var det självklart för mig att stå fast vid tidsgränserna. (I Sydsvenskan för sex veckor sedan sade ministern att ändringar i förslaget sannolikt inte var aktuella.) Vi har fått mycket synpunkter, positiva men också ifrågasättande. Det är min intention att lyssna på remissinstanserna.
En av slutsatserna i förslaget är att fler människor kommer att utförsäkras och behöva söka socialbidrag. Hur ser du på det?
– Det är inte vår ambition. Absolut inte. Det står i förslaget att man efter ett år i särskilda fall ska kunna fortsätta vara sjukskriven med 80 procents ersättning i ytterligare arton månader. Alltså vid 30 månaders sjukskrivning så ska man vid särskilda fall kunna fortsätta sjukskrivningen.
– Vi vill åstadkomma något som är bättre än i dag. Företagshälsovården har inte några muskler, vi har inte den rehabilitering som människor efterfrågar, många unga människor blir förtidspensionerade mot sin vilja, vi har världens längsta passiva sjukskrivningar. Vi tillvaratar inte människors arbetsförmåga. Det vill jag och regeringen ändra på.
I förslaget står att ”alla berörda sjukfall inte kommer uppfylla kriterierna för icke tidsbegränsad sjukersättning. Bland dessa kommer det sannolikt att finnas personer som kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten”. Hur tänker du kring det?
– Jag vill inte diskutera departementsskrivelsen som varande regeringens kommande proposition. Nu har vi fått in ett hundratal remissvar på detta. Utifrån detta kommer regeringen att ta ställning för eller emot.
Allt fler människor vänder sig till länsrätterna och överklagar Försäkringskassans avslag om sjukpeng och sjukersättning. I södra Sverige har antalet överklaganden nästan tredubblats sedan 2003. Vad säger det dig?
– Att vi har en ohälsa som har ökat. Och att antalet personer som fått ett beslut också har ökat under de här åren.
Ohälsan har inte ökat sedan 2003, den har tvärt om minskat. Kommentar?
– Jag säger så här: de som klagar anser sig tydligen ha fått felaktiga beslut. Då är det viktigt att se hur många av de överklagade besluten som man får rätt i. De är inte lika många.
Vad säger det dig att allt fler människor överklagar?
– Det är en tendens i hela samhället, folk är mer initierade än förr. Man kan känna sig förfördelad. Det kan jag förstå med tanke på att så många människor har fått sjuk- och aktivitetsersättning utan att ha bett om det. Jag har så många ungdomar som kontaktar mig. En flicka satt häromdagen hos mig, och Expressen var med, hon sa: ”Cristina, jag har varit sjukskriven i fem år, jag vågar inte lyfta telefonluren längre när någon ringer från ett dolt nummer för jag tror att det är Försäkringskassan som ska förtidspensionera mig”.
Vi talar om människor som fått avslag av Försäkringskassan om sjukpenning eller aktivitets- och sjukersättning.
– Det kan vara på gott och ont. Ont därför att fel har begåtts av Försäkringskassan, och bra därför att folk faktiskt agerar och reagerar mer än förut. Självklart ska vi arbeta för att besluten ska bli så rätt som möjligt.
Sjukskrivning av gravida ifrågasätts allt oftare av Försäkringskassan. Läkare får ägna mycket tid åt brevväxling med Försäkringskassan när den underkänner specialisternas bedömningar. Hur ser du på det?
– Det är en sak i första hand mellan den sjukskrivande läkaren och patienten. Jag hörde på tv nyligen att just gravida ska ha en ökad grad av sjukskrivning.
Vem sa det?
– Det var på nyheterna, en rapport om gravida kvinnor och smärta.
Skriver du under på det?
– Jag är inte läkare. Jag är politiker och ska göra regler.
Du är högsta ansvariga politiker i det här fallet. Vad tycker du?
– Om du uppmanar mig att säga något sådant, så uppmanar du samtidigt folk att anmäla mig till konstitutionsutskottet för ministerstyre. Vad jag kan säga är: ska alla med foglossning ha sjukskrivning? Ja, tycker många. Andra säger att jag kan jobba en dag i veckan eller två, eller en timme om dagen. För mig som sjuksköterska under många år är det självklart att det måste vara i samtal mellan patienten och den sjukskrivande läkaren som det bestäms.
Ändå ifrågasätter Försäkringskassans handläggare alltmer läkarna. Vad säger det dig?
– Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utvecklat ett beslutsstöd [riktlinjer] för sjukskrivningarna tillsammans med läkarna. Min ambition är att de ska tala samma språk.
Försäkringskassan använder i många fall riktlinjerna som skarpa regler. Hur ser du på det?
– Det strider mot intentionerna. Riktlinjerna ska vara läkaren till hjälp och vägledning. Skulle det visa sig att läkarna och Försäkringskassan inte klarar av att hantera det, då får vi ta i det. Vi behöver också en samlad bedömning av vad arbetsförmåga är för något, och därför har jag gett uppdraget till Anna Hedborg (före detta socialdemokratisk socialförsäkringsminister) att utreda detta. Hon har fått ett år på sig.
Vad tycker du om att personer med lättare psykiska besvär och värk inte längre ska få sjuk- och aktivitetsersättning? (Det som tidigare hette förtidspension.)
– Det är en fråga mellan den sjukskrivande läkaren och patienten, inte för mig som politiker.
Vilka tycker du ska ha rätt till aktivitets- och sjukersättningar?
– Jag tycker inte vi ska ha en obligatorisk prövning efter e tt år. Den som behöver det ska få det direkt.
Men vilka kan tänkas få det?
– Personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga.
Ge några exempel.
– Det ska inte jag göra, det ska läkarna göra.
I förslaget anges exempel på vilka som inte ska räkna med sådan ersättning. Nu ber vi dig om exempel på vilka som ska kunna få det.
– Jag kommenterar inte förslaget förrän vi skrivit en proposition. Vad jag kan säga är att många fått en förtidspension utan att ha bett om det. Det är inte rätt. De ungdomar som vill arbeta ska ha hjälp och stöd. Hur många av de 553000 personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning kommer tillbaka till arbetslivet? 1 procent, säger Riksrevisionen. Det är bedrövligt. Vi vill lägga pengar i början av en sjukskrivningsprocess, med rehabilitering. Jag har lagt förslag om ett avtal om företagshälsovård och om 3,5 miljoner kronor till rehabilitering, en sjukskrivningsprocess som är mer aktiv där inte personer med automatik blir förtidspensionerade. De som verkligen behöver förtidspension ska ha det från dag ett. De som har en liten arbetsförmåga ska ha förlängd sjukpenning. De får del av arbetspolitiska insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Den som inte återfått sin arbetsförmåga efter sex månader kan bli utförsäkrad. Vad ska man göra då?
– Sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring. Har man ingen arbetsförmåga finns man i sjukförsäkringen, har man arbetsförmåga ska man inte finnas i sjukförsäkringen.
Många får förslag från Försäkringskassan om att ta jobb som telefonsäljare. Vad är din kommentar?
– Jag ställer den retoriska frågan: om jag inte kan arbeta vidare med mitt yrke, ska jag då vara kvar i sjukförsäkringen om jag kan arbeta i ett annat yrke?
Propositionen ska vara klar den 27 mars. Nya regler föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Detta är de nya sjukskrivingsregler som varit på remiss

Sjukpenning betalas under högst ett år, med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Efter 6 månader kan den som är sjuk bli avstängd från sjukpenningen om Försäkringskassan bedömer att han eller hon inte kan återgå till något arbete hos sin nuvarande arbetsgivare (gäller även egna företagare), men skulle kunna ta ett annat arbete var som helst i Sverige.
Den som av Försäkringskassan anses ha möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete kan efter särskild ansökan få behålla sin sjukpenning på 80 procent under högst 450 dagar.
Bara om synnerliga skäl föreligger kan man få sjukpenning efter ett år. Ersättningen sänks till 75 procent av den tidigare inkomsten. Förlängd sjukpenning kan utgå i max 1,5 år. Sedan är man utförsäkrad. Bara i undantagsfall kan förlängd sjukpenning utgå längre tid.
Tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsstöd försvinner. Sjukersättning blir svårare att få och förbehålls dem som inte har någon arbetsförmåga alls.

Några begrepp

Vad är ohälsotalet?

Ohälsotalet är medeltalet sjukdagar per person med ersättning från sjukförsäkringen för hela befolkningen mellan 16 och 64 år.

Ohälsotalet har sjunkit stadigt sedan juni 2003. Det var som högst i juni 2003 med 43 dagar. Målet är 37 dagar. Det beräknas nås före utgången av 2008. Sjuktalen sjunker nu så mycket att de till och med kan öka utan att äventyra målet.

”Halvera sjuktalen” vad betyder det?

Den socialdemokratiska regeringen sa i budgetpropositionen för 2003 att sjuktalen skulle halveras före den 1 januari 2008. Uttrycket var slagordsmässigt på samma sätt som målet att ”halvera arbetslösheten”. Det fanns ingen förklaring till vad det betydde.

Försäkringskassan bestämde på egen hand att målet skulle vara 46 miljoner nettodagar sjukpenning (man hade som mest varit uppe i det dubbla).

Men eftersom Försäkringskassan snart började sjukpensionera människor i stor skala ändrade den i början av år 2005 målet till att istället gälla något som kallades ohälsotal. I ohälsotalet räknades både sjukpenningdagar och förtidspensioner in.

Kassan bestämde att målet skulle vara 37 ohälosdagar. När det var som högst i juni 2003 var det 43.

Regeringen har utsträckt tiden att nå målet till den 31 december 2008.

Det är fortfarande den förra socialdemokratiska regeringens direktiv som gäller. Den borgerliga regeringen har inte fattat några formella beslut om halvering av ohälsotal eller sjukskrivningar.

Gå till toppen