Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Vinnare och förlorare i spelet om slasken

Insändare i lokaltidningar, anmälan till EU-kommissionen, anställning på regeringskansliet. Sydsvenskan avslöjar hur lobbyister gjort privata företag till vinnare i striden om dina sopor. Till sommaren kan det sista av kommunernas kontroll försvinna.

Skrivelsen från EU-kommissionen sommaren 2007 faller tungt på utrikesminister Carl Bildts (m) skrivbord. Enligt kommissionen bryter Sverige troligtvis mot EU:s direktiv genom att tillåta svenska kommuner att inte följa upphandlingslagen när det gäller sopor.
Regeringen agerar snabbt. På två månader görs Konkurrensverket till ny kontrollmyndighet för upphandling. En utredning startas om hur de som inte handlar upp kan bestraffas och Konkurrensverket börjar snabbt agera mot utvalda kommuner.
Bakom EU-kommissionens skrivelse ligger ett par års metodiskt arbete från lobbyister i de privata sopföretagens tjänst.
Maj 2005: Artikel i lokaltidningen Östra Småland. En organisation kallad Konkurrenskommissionen ska granska Nybro kommun för att den inte handlat upp tjänsten att ta hand om kommunens avfall.
– Det finns inga ursäkter för det. Alla kommuner måste följa lagen om upphandling. Vi kommer att granska avtalet, säger Pär Cronhult, chefsjurist på Konkurrenskommissionen till tidningen.
Liknande artiklar publiceras i lokaltidningar på flera håll i landet.
Januari 2006: Konkurrenskommissionen gör en enkät bland landets kommuner om vem som handlar upp sophanteringen. Enkäten är långt ifrån fullständig, men Dagens Nyheters (DN) debattsida nappar och tar in ett inlägg i början av 2006. ”Det finns stora problem med olagliga sopavtal”, skriver Pär Cronhult.
Kommunerna och de kommunala sopföretagen reagerar. De menar att det är den bästa och billigaste lösningen för invånarna att kommuner får ge sina egna bolag sophanteringen. Men DN publicerar inte svaret.
Mars 2008: Pär Cronhult säger till Sveriges Radio Dalarna att det kan stå tre dalakommuner mycket dyrt att de inte gjort någon upphandling. Konkurrenskommissionen beskrivs som en expertgrupp i inslaget. Till reportern säger Pär Cronhult att EU-kommissionen hotar Sverige med dryga böter, som i sin tur drabbar kommunerna. Sanningen är att EU-kommissionen inte har återkommit efter den svenska regeringens svar i höstas och ingen regeringsrepresentant har sagt något om att eventuella böter ska betalas av kommunerna.
Konkurrenskommissionen är en grupp jurister, anställda på den borgerliga tankesmedjan Den nya välfärden som finansieras med bidrag från näringslivet och privatpersoner.
Tankesmedjans pressmeddelanden om kommuner som inte handlar upp sin sophantering avlöser varandra – hittills 42 stycken. Avsändare: ”den oberoende expertgruppen” Konkurrenskommissionen. Till varje pressmeddelande bifogas en ”utredning” med eget ärendenummer.
Bland utspelen ingår kritik mot både Sysav, ägt av fjorton sydskånska kommuner, och Merab, ägt av Eslöv, Höör och Hörby.
Arbetet ger inte bara publicitet utan har också gjort tankesmedjan till en informationsbank med inflytande över dem som stiftar lagar.
– Det händer att riksdagsmän tar kontakt med oss. Detaljkunskaperna i det här ämnet är inte allmänt tillgängliga vågar jag påstå. Och man ska inte underskatta internets betydelse – ofta får jag träff på mina egna dokument när jag googlar på ärenden. Det måste andra också få, säger Pär Cronhult.
Gruppen nöjer sig inte bara med utspel. I tre fall har den, företrädd av Pär Cronhult, drivit rättsliga processer mot kommuner och kommunala bolag – den senaste mot Tomelilla, Simrishamn för deras avtal med Sysav, som Sydsvenskan skrev om i tisdags.
Pär Cronhult blir hösten 2007 också anställd på deltid i regeringskansliet, som sakkunnig i upphandlingsfrågor.
December 2007: Svenskt Näringsliv, de privata arbetsgivarnas organisation, släpper rapporten ”(H)julen snurrar för de kommunala avfallsbolagen”. Författare är den enskilda firman Rhetikfabriken i Malmö. Precis som Konkurrenskommissionen kritiserar firman kommunerna för att de ger uppdrag till egna sopbolag utan att handla upp. Sysav nämns på arton ställen – inte bara för brist på upphandling. Rhetikfabriken anklagar också företaget för att använda sitt monopol på hushållssopor till att sänka priserna för företag.
I sin senaste rapport, från januari i år, ingår Sysav i tre av fyra exempel på ”stora syndare” när det gäller affärer med sopor. Debattinläggen haglar – det första i Trelleborgs Allehanda 2006, därefter hittills tjugofyra i allt från Dagens Industri till Kvällsposten.
Även Rhetikfabrikens arbete citeras i riksdagen. När folkpartisten Hans Backman frågar kommunministern Mats Odell (kd) hur han ska stoppa kommuner från att bryta mot upphandlingslagen hänvisar han till firmans rapport. Hans Backman och Rhetikfabriken skriver också ett debattinlägg tillsammans i Kvällsposten.
– Jag vill att vi får en lag som inte tillåter kommuner att konkurrera med privata företag. Kommunerna ska ägna sig åt sina kärnuppgifter. De kan sälja sina avfallsbolag. Sannolikt finns det privata som vill ta över, säger Hans Backman.
Mars 2006: Återvinningindustrierna – de privata sopföretagens organisation – anmäler Sysav till Konkurrensverket för att de skånska ägarkommunerna ger sitt avfall till det egna bolaget i stället för att göra en upphandling. Konkurrensverket tvingas avslå eftersom det huvudsakligen är kommunallagen som bestämmer villkoren, inte konkurrenslagen.

Även Återvinningsindustrierna anlitar konsulter som släpper rapporter om hur kommunerna inte handlar upp.
Februari 2008: Moderaten Göran Holm är tyst i några sekunder. Han är kommunalråd i Vellinge – landets företagsvänligaste kommun enligt Svenskt Näringsliv. Äldreomsorg, förskolor, gatu- och parkunderhåll – det mesta av kommunens service sköts av privata företag.
Han är också styrelseordförande i Sysav, sopföretaget som ägs av fjorton sydskånska kommuner och som ofta attackeras i de privata sopföretagens konsultrapporter.
– Jag tycker att kommuner kan utsättas för konkurrens på de flesta områden men inte avfallshantering. Det är liksom vatten ett samhällsansvar. Vatten är ett undantag från upphandlingslagen. Vi vill att även hushållssopor ska vara undantag.
Varför?
– Det finns ingen kommun som är med och investerar två miljarder kronor i en anläggning, som Sysav gör nu, och sedan släpper den till en privat entreprenör. Och varför skulle en kommun som Burlöv gå med på att låta en soptipp ta upp en stor del av den enda lilla strandremsa som finns om kommunen inte får något tillbaka?
Han upplever en stor skillnad på hur debatten förs jämfört med när han gick in i Sysavs styrelse för 25 år sedan.
– Vi i offentliga sektorn måste i större omfattning vara beredda på att vi möter oerhört skickliga lobbyister som arbetar emot oss. Innan fanns en relation mellan företag och politiken. Nu går de via lobbyister. I stället för att tala sig varm för sin egen produkt baktalar de motparten, säger Göran Holm.
Oavsett strategi är de privata företagen framgångsrika. Som Sydsvenskan berättade i tisdags vann företagen en strid i regeringsrätten mot två av Sysavs delägare – Tomelilla och Simrishamn. Domen innebär att kommuner inte får låta egna bolag ta hand om soporna. Även privata företag måste få lägga bud.
År 2000 försvann kommunernas ensamrätt att ta hand om företagens sopor och sommaren 2007 försvann ensamrätten på farligt avfall. Den enda ensamrätt som återstår, hushållens sopor, utreds under våren.
Till sommaren ska Naturvårdsverket rapportera till regeringen vad som händer om hushållssopor begränsas till att bara inkludera sopor från bostäder. I nuläget ingår även jämförliga sopor, till exempel slaskpåsar från fängelser, förskolor och sjukhus.
– Utvecklingen känns fantastiskt. Avfallsfrågan är traditionellt en kommunal fråga. Det är roligt att se att den nu måste fungera på en öppen marknad, säger Annika Helker Lundström, vd för Återvinningsindustrierna, de privata sopföretagens organisation.

Enligt Weine Wiqvist, vd för de kommunala sopbolagens organisation Avfall Sverige, har trycket från de privata företagen ökat markant de senaste två–tre åren.
– Det är en trend från andra länder där det finns en liknande diskussion. Alla de här rapporterna med olika subtila budskap har alla samma syfte. Det behöver man inte vara Einstein för att se, säger han.

Miljarder åker i soporna

59,5 miljoner ton sopor (exklusive avfall från gruvor), tillräckligt för att fylla 68 Sysavverk, togs om hand i hela landet 2004, när Naturvårdsverket gjorde sin senaste beräkning. 4,5 miljoner ton av det var hushållsavfall.
Organisationen Avfall Sverige uppskattar sopornas marknadsvärde till femton miljarder kronor.
Sista striden gäller hushållsavfallet
Avfall delas in i hushållsavfall, industriavfall och farligt avfall.
Hushållsavfall – avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll, till exempel slaskpåsar, möbler, trädgårdsavfall, dagstidningar och plastburkar. Kommunerna har monopol på sluthanteringen men får inte ge uppdraget till egna bolag utan upphandling, enligt en färsk dom i regeringsrätten.
Industriavfall – uppkommer genom en verksamhetsprocess, till exempel från tillverkning eller byggen. Fri konkurrens sedan 2000.
Farligt avfall – har flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Fri konkurrens sedan 2007.
Gå till toppen