Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Pristagare bjöd på nya dimensioner

Vissa kallar honom för vår tids Einstein. I fyra års tid har studenterna försökt locka honom till Lund för att berätta om sin forskning. Crafoordpriset löste knuten, i måndags fick de äntligen höra honom live.

Andra gör det. Men Edward Witten från Princeton i USA (till vänster) vill inte jämföra sig med Einstein när han tillsammans Maxim Kontsevich berättar om sin forskning om strängteorin ¿ universums minsta beståndsdelar.Bild: Foto: Lars Brundin
LUND. På måndagen stod den teoretiske fysikern Edward Witten framför 200 studenter och forskare i universitets-husets aula.
– Det är bäst att inte tro på allt man hör, säger Edward Witten när han en stund tidigare får frågan om hur det känns att bli jämförd med Einstein.
Stoltheten och glädjen lyser igenom när han förklarar sina upptäckter.
– Det är en stor ära att få priset. Det är många kända forskare som har fått priset tidigare år, säger Edward Witten.
Efter fjorårets 25-årsjubileum bestämde man att hålla årliga Crafoorddagar där pristagarna delar med sig av sina kunskaper, först i Lund och därefter i Stockholm.
En som är nöjd med nyordningen är studentaftonutskottets förman Daniel Bengtson som i fyra års tid försökt förmå Edward Witten att gästföreläsa i Lund. Inför en välfylld aula i universitetshuset kunde Daniel Bengtson på måndagen äntligen presentera Edward Witten och de två andra mottagarna av Crafoordpriset.
Edward Witten är fysikern som skapat ny matematik i jakten på förklaringen till de grundläggande naturlagarna och universums uppkomst. För oss som inte är fysiker eller matematiker är det svårt att hänga med när han berättar hur forskningen om den så kallade strängteorin är ett försök att foga samman kvantmekaniken med den allmänna relativitetsteorin för gravitationen till en motsägelsefri helhet. Enligt strängteorin utgörs universums minsta beståndsdelar av vibrerande strängar.
– Min forskning är svår att förklara, säger Edward Witten och berättar att han hoppas att den ska lära oss mer om universums uppkomst genom Big Bang.
Strängteorin visar hur man vid tillräckligt hög energi kan urskilja ytterligare dimensioner utöver de fyra kända dimensionerna höjd, bredd, djup och tid. Genom att studera den så kallade spegelsymmetrin har de kommit fram till att strängarnas extra dimensioner geometriskt kan se helt olika ut trots att de ger upphov till samma fysiska utseende i den vanliga fyrdimensionella rumtiden.
Årets Crafoordpris på sammanlagt en halv miljon dollar delas av tre. Utöver Edward Witten prisas matematikern Maxim Kontsevich från IHÉS i Frankrike för sin forskning om hur strängteorin fungerar matematiskt. Det tredje priset handlar om svarta hål i rymden och går till den ryske astrofysikern Rashid Sunyaev som berättade hur ett svart hål kunde vara litet som en sockerbit och väga miljarder ton. Ett av de svarta hålen finns i vår egen galax.
– Men ni kan känna er lugna, säger Rashid Sunyaev och lovar att jorden inte är på väg att slukas av de svarta hålet som ligger långt, långt bort.

Nobelprisets luckor täpps igen

Crafoordpriset går till forskare inom områden som normalt inte täcks av Nobelpriset. Det delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien sedan Gambros grundare Holger Crafoord och hans hustru Anna-Greta Crafoord 1980 gav akademien en första donation.
Idag är fondens tillgångar värda drygt 80 miljoner kronor. Familjen Crafoord bildade även Crafoordska stiftelsen som varje år delar ut cirka 50 miljoner kronor, främst till vetenskaplig forskning.
Gå till toppen