Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Allkonstnär skapar hela tiden

Han är visdiktare, konstnär och författare. Han har också tolv barnbarn och hänger för alltid ihop med Vita Bergen på Söder i Stockholm. I dag den 13 maj fyller Carl Anton 75 år.

Bild: Foto: Kent Hult
Han ser kreativa möjligheter i allt, tycks det. När flyttkarlarna tappade hans nyinköpta antika taffel, tog han vara på bitarna – hängde upp klaviaturen och mekaniken som ett konstverk på väggen och förvandlade det kurvbenta underredet till ett ovanligt vackert målarbord.
Det är en strålande dag på Överbyberg. Vårvärme, fågelkvitter och en andlöst vacker utsikt över skogen och Vindö strömmar.
Carl Anton (han kallar sig oftast bara så) och Libbe, hans hustru sedan över femtio år, tar emot med kaffe och sockerkaka.
Det är här de tillbringar sina somrar, i den numera förädlade och utbyggda stuga som Carl Antons föräldrar köpte redan 1944.
Annars har de ju fast bostad på Vita bergen i Stockholm också. En grön kåk i en park på Söder som de bytte till sig 1962 för att komma undan trafiken sedan äldsta grabben blivit påkörd av en bil.
– Det var utedass, pump på gården och blåste rakt genom väggarna. Folk trodde inte vi var kloka, säger han. Men sex år senare blev husen på Vita bergen k-märkta och renoverade.
Han hade nära till jobbet på den tiden. ”Carl Anton i Vita bergen”, ni vet. Ett älskat tv-program under många år, men han började faktiskt med sina trivselkvällar i Vitabergsparken långt innan SVT riggade upp sina kameror, redan i mitten av 1960-talet.
Han minns de där åren med kärlek. Och gästerna. Sten-Åke Cederhök, som fick folk att vika sig dubbla och skratta så det hördes till Södertälje. Den andäktiga tystnaden när Per Anders Fogelström läste någon Stockholmsbetraktelse. Alla de stora var där. Folkliga artister och Dramatenaktörer i fördomsfri blandning.
Det var ett tungt jobb för programledaren, det sticker han inte under stol med.
– Jag började vid nyår och skrev nytt till alla. Så jag kände en viss lättnad när vi la ner. Men det var en härlig period som jag inte hade velat vara utan.
Carl Antons väg mot konstnärskarriären började på Beckmans, där har utbildade sig till illustratör i mitten av 1950-talet.
– Min första utställning var på Nationalmuseum, säger han med ett skälmskt leende.
Han syftar på Unga tecknare, ett återkommande evenemang i konstlivet på den tiden. I samma veva var han representerad på Liljevalchs vårsalong.
Så småningom fick han jobb som tecknare på Dagens Nyheter.
– Jag gjorde allt, säger han. Illustrerade kåserier, artiklar och söndagsbilagans noveller, gjorde reportage, ritade riksdagsgubbar. Och på nätterna hjälpte jag till med layouten.
Han blev kvar på DN i fyra år och hade säkert stannat mycket längre, om han inte hade blivit upptäckt som visartist i TV-klassikern "Hylands hörna" 1962. Strax hade han både skivkontrakt och en Svensktoppshit med ”Om maskros och tjärdoft”. Sedan dess har han skrivit över tvåhundra visor och spelat in femton album. Och om publiken är intresserad har han material till en platta till, säger han.
Nu vill Carl Anton visa sin skivsamling. Vi går in i storstugan. På en vägghylla – som han själv har designat och snickrat – står en radiogrammofon från, gissningsvis, tidigt 1970-tal. Så gott som samtliga skivor är lp. Den här familjen är inte mycket för modern elektronik.
– Vi har en dvd-spelare, men den har vi aldrig lyckats få igång, säger Carl Anton. Dator? Nej, det har vi ingen. Jag skriver allt för hand. Jag skrev en bok på en Remington en gång, men den gavs aldrig ut.
Han har inte skrivit färdigt än. Den senaste boken, som ännu väntar på publicering, är en samling kluriga berättelser om våra vanligaste ords ursprung och betydelse.
Men i sommar blir det mest måla. I höst ska Carl Anton ha en utställning i den så kallade Stadsgårdshissen, en gammal hamnarbetarhiss som han räddade från rivning för många år sedan och sedan använde som ateljé under många år.
Innan dess – just i dag – ska han fira sin 75-årsdag. Men något party blir det inte.
– Libbe och jag åker ut på spa’t, säger han.

Carl Anton Axelsson

Yrken: Konstnär, författare, visdiktare.
Bor: Kulturhus på Stockholms Söder och sommarhus i Stockholms skärgård.
Familj: Hustrun Libbe (Elisabeth), tre barn, tolv barnbarn och ett barnbarnsbarn på väg.
Några visor: Överbyvals, Om maskros och tjärdoft, Söderjäntans söndag, Stan är tjusig i kväll, Nu går sista visan.
Några böcker: ”Nya sidor”, ”Heja vackra katt, ”Älskade Stockholm”, romanen ”Destiny”.
Aktuell: Fyller 75 år i dag, den 13 maj.
Gå till toppen