Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Barns frågor om sex
får blommiga svar

Att inte krångla till det är viktigt när man skriver för barn och ungdomar. Inte heller till ungdomar ska detaljerna kring det sexuella vara för närgångna. Det menar författaren Katerina Janouch.

Bild: Foto: AP
"Vuxna ligger med varann ofta. Det kallas för att ha samlag, knulla och många andra namn. Vuxna gör det för att dom tycker om det och känner att dom behöver det för att bli glada."
Så står det i boken ”Filip frågar”, utgiven 1972. Den femårige pojkens frågor om hur syrran i mammas mage hamnat där, illustreras med teckningar på föräldrarna när de har sex.
Från samlagsbilder och dokumentära svartvita förlossningsfoton till berättelser om mänskliga relationer och lekfulla illustrationer om hur barn blir till. Så kan man beskriva förändringen sedan 1970-talet i böcker om sex och samlevnad för barn och ungdomar.
Den förändringen är bra, tycker Hans Olsson, ansvarig för sexualundervisningen inom RFSU, riksförbundet för sexuell upplysning.
– Det är slående att de äldre böckerna är så väldigt reproduktionsinriktade. Jag är själv uppvuxen på 70-talet och visst pratade man om jämställdhet och relationer, men böckerna inriktades på själva fortplantningen, hur det gick till att göra barn. Idag har det synsättet vidgats, säger han.
Mer än trettio år senare, 2004, ger Katerina Janouch, journalist och författare till flera upplysningsböcker om sex och relationer, ut boken ”Så blev jag till”, med illustratören Mervi Lindman.
Den är, liksom ”Filip frågar”, en bok som utgår från ett barns frågeställningar, men som ger svar på helt andra sätt.
– På 70-talet levde vuxna med villfarelsen att barnen var intresserade av själva sexet, de bara dundrade på och informerade om orgasmer och annat barnen inte frågade om. Många som växte upp med det där har i efterhand sagt att de tyckte det var äckligt, att de vuxnas snack om knulla störde dem, säger Katerina Janouch.
Det barn undrar över, menar hon, är hur bebisar blir till. Det ska berättas på ett lekfullt sätt och vara fritt från sexuella detaljer. Det ska handla om känslor, om mammors och pappors och barns tankar.
”Ofta tillverkar inte mamman och pappan bebisen direkt när de träffat varandra i gathörnet (men det kan hända). Ofta gör de en massa vuxensaker ihop. Till exempel köper de ett hus som de kan bo i och lägger ett pussel med tiotusen bitar./.../ de kan också bo på en båt eller i ett kråkslott. Kanske gifter de sig med varandra uppe i ett flygplan. Det viktigaste är att de tycker om varandra. Det är det som gör att de vill ha en bebis ihop”, skriver Katerina Janouch i sin barnbok.
När barnen är lite äldre, kommit i puberten och blivit tonåringar ska litteraturen, såväl den skönlitterära som upplysningsböckerna, skildra verkligheten, menar Hans Olsson. Han har själv skrivit tre ungdomsromaner varav två, ”Spelar roll” och ”Smitvarning”, Augustnominerats. Utgångspunkten ska vara den samtid ungdomarna lever i, det de känner, funderar över och själva är med om.
– Det behövs nya beskrivningar och skildringar som de unga läsarna känner igen sig i och kan ha nytta av, säger han.
Där 70-talets böcker var rättframma i fortplantningens detaljer och dokumentära bilder, är budskapet i ungdomsböckerna idag mer öppet. Sexualiteten har lösgjorts från reproduktionen.
– Många unga tycker det är okej att ha sex för att det är kul och nu kan man säga det också, även tjejer. Och skriva det. Man måste inte vara kär för att ha sex, säger han.
Öppenheten får samtidigt en oönskad effekt, menar han, utifrån diskussionen om sexualiseringen av samhället, att det offentliga rummet fylls av sexuella budskap. För att inte utsätta de unga för alltför många budskap och för att undvika att skapa press eller tvinga in dem i något de inte är mogna för, råder en överdriven försiktighet. Vilket får negativa konsekvenser, tycker Hans Olsson.
– Det finns en rädsla för att förstärka sexualiseringen som tyvärr leder till att det finns för lite litteratur och material som faktiskt handlar om och besvarar de frågor som barn och ungdomar vill ha svar på, säger han.
Och när det inte finns uppdaterad och relevant litteratur att använda söker de unga information på annat håll, menar både han och Katerina Janouch. På nätet till exempel. Och i porrfilmer. Där finns mycket bra att hämta, men också en del dåligt, tycker Hans Olsson. Det dåliga kan skapa missförstånd, desorientera och ge regisserade skildringar.
Därför uppdaterade Katerina Janouch så sent som förförra året sin 90-talsbok ”Sex & sånt”. Redan baksidans första rader visar att det är nya tider. I den gamla versionen står det: ”Det här är en bok där tjejer kan läsa om killar och tjejer, och killar kan läsa om tjejer och killar.” Den nya börjar med orden: ”När dokusåporna sköljer över oss och folk har sex i rutan på bästa sändningstid. När tidningarna mest bara handlar om hur kändistjejer gör brösten större.”
– När jag skrev boken första gången fanns knappt nätet och det förhållningssättet till sex, att man kan ha sexuella kontakter där. Porren var inte så lättillgänglig, objektiviseringen inte så utbredd, dokusåporna fanns inte. Det händer mycket på tio år, säger Katerina Janouch.
En annan tydlig förändring sedan boken gavs ut 1998 handlar om det som förkortat kallas hbt, alltså homosexuella, bisexuella och transpersoner. Redan i bokens allra första sidor tar hon upp temat.
– Jag har tillfört mycket i den uppdaterade versionen om samkönad sexualitet. Jag vill ha med det naturligt, inte som ett särskilt kapitel. Många unga människor funderar på sådant och jag vill inte exkludera dem, säger hon.
Att inte krångla till det är viktigt när man skriver för barn och ungdomar, menar Katerina Janouch. Inte heller till ungdomar ska detaljerna kring det sexuella vara för närgångna.
Sexualiteten är en stark mänsklig drivkraft som i första hand går ut på att fortplanta oss. Livet måste gå vidare och det kan det göra bara om vi har sex och får barn. Men sex är inte bara fortplantning, utan i lika hög grad njutning. Närhet, skriver hon i ”Sex och sånt”.
Samma budskap som i ”Filip frågar”, alltså, men med ett helt annat tilltal.
Lästips om sex
Hans Olsson, RFSU:
Förskolan: ”Malins mamma gifter sig med Lisa” av Anette Lundborg och Mimmi Tollerup-Gokavic
10–12 år: ”Lilla snippaboken” av Dan Höjer och Gunilla Kvarnström.
Tonår: ”Hetero” av Sandra Dahlén. Inte någon vanlig upplysningsbok men lärorik och underhållande om normer och vad som formar dem.
”Sex med mera” av Sandra Dahlén, den vänder sig till tjejer, och Manne Forssbergs ”Kukbruk” till killar.
Katerina Janouch, författare:
”Lilla snippaboken” och ”Kukbruk”, dessutom ”Tusen gånger starkare” av Christina Herrström, som inte specifikt berör sex men könsroller och spelet mellan tjejer och killar.
Gå till toppen