Ekonomi

Svårare att plugga utomlands

Utlandsstudierna kan bli en skuldfälla. Det genomsnittliga lånebeloppet är dubbelt så stort jämfört med de som väljer att läsa i Sverige. Studierna i London ger Malin Roos en studieskuld på ungefär 400 000 kronor.

Över en miljon kronor. För den som väljer att plugga sex år i Sydkorea på en skola med undervisningsavgifter blir slutnotan dyr.
Kanske ett extremfall, javisst. Men även en fyraårig masterutbildning i USA kan ge studieskulder på över 600 000 kronor.
– Vi ser en risk i att många inte kommer kunna betala tillbaka sina lån, säger Magnus Forss, chef för utvärderings- och statistikenheten på CSN.
På CSN är man orolig över utvecklingen.
– Skulder över 400 000 är väldigt osäkra i det nya återbetalningssystemet. Det krävs ganska substantiella löner för att inte CSN ska tvingas skriva av delar av lånen. Det blir problem med ett lånesystem som från början inte går ihop, säger Magnus Forss.
De senaste 15 åren har fler och fler valt att lägga en del eller hela sin högskoleutbildning utomlands, även om intresset minskat något det senaste året. De flesta åker utomlands en eller två terminer, som en del av utbildningen i Sverige.
Att studera utomlands ger inblick i en ny kultur och ger möjligheter att skapa internationella kontakter.Men det kostar.
En rapport från CSN som kom nyligen visar att 20 procent av återbetalarna som studerat utomlands har en skuld på över 300 000 kronor. Sju procent har en skuld på över 400 000 kronor. Motsvarande siffror för studerande i Sverige är fyra respektive en procent.
Att just utlandsstuderande kan få så stora skulder beror på möjligheten att ta lån för flera extrautgifter. Antalet maxveckor är fastställt – men lånesumman varierar rejält.
För studier i Sverige kan en student låna max 1230 kronor per vecka. Att leva i USA eller Storbritannien kostar mer, och lånebeloppet anpassas efter kostnadsläget. I Storbritannien, USA och på Irland är beloppet till exempel 2500 kronor i veckan.
Dessutom kan utlandsstuderande få ett merkostnadslån till undervisningsavgifter på 1350 kronor i veckan och lån till resa och försäkring.
När studiestödsreformen genomfördes 2001 var ett av huvudsyftena att få ett återbetalningssystem där lånen i princip alltid betalas tillbaka. Men stödet för utlandsstudier berördes inte.
I sin rapport skriver CSN att "med undantag för studier utomlands har studielånesystemet konstruerats så att det uppmuntrar till återhållsamhet i låntagandet."
Medan reglerna i Sverige är oförändrade har förändringar genomförts i våra grannländer. I Norge är grundlånet detsamma oberoende i vilket land studierna bedrivs. I Danmark kan studenterna få stipendier till höga terminsavgifter.
Även i Sverige kan det komma att ske förändringar för utlandsstudenter. Just nu jobbar en utredning med hur studiemedelssystemet ska se ut i framtiden.
– Det är viktigt att den här frågan blir belyst. För visst är det ett problem för de som aldrig har någon möjlighet att betala tillbaka studielånet, säger Magnus Forss.

Studiemedel utomlands:

USA: Fyraårig högskoleutbildning:
Sverige: Fyraårig högskoleutbildning
Sydkorea: Sexårig högskoleutbildning
Dyraste länderna:
Populäraste länderna att plugga i:
Gå till toppen