Det var länge sedan kartograferna ritade dit de sista små öarna på världskartan, och jordens orörda platser är få. Vad finns kvar av världens natur som fortfarande väcker nyfikenhet? Alexander Gutke, Catrin Andersson, Manuela Marques, Jone Kvie, Laurent Montaron och Evariste Richer gestaltar landskap i ordets vidare bemärkelse i utställningen ”Unknown Land”.

Malmöbaserade Catrin Andersson har under flera års tid gjort konst av is. Först i ”Hail”, där hon ritade av hagelkorn, och sedan i ”Blank”, där hon tecknade isberg, och spelade upp ljud från när världens största isberg B15A bröt sig loss från Antarktis.

Ljudverket ”Triangulating Source of Tremor”, som man kan höra på Elastic, är en vidareutveckling av ”Blank”. Den här gången kan man inte se, men väl höra isberg.

Ljuden Catrin Andersson klippt ihop har geofysikern Douglas MacAyeals spelat in med seismologisk inspelningsutrustning som upptar lågfrekventa skalv.

– De här ljuden är egentligen inte hörbara för det mänskliga örat. Det är ljud som har någon slags koppling till en mänsklig situation. Till exempel det här ”humm”, det går nästan ner i det undermedvetna, säger Catrin Andersson.

– Det är väldigt fascinerande att använda vetenskapen i ett konstnärligt syfte, en annan värld öppnar sig. Forskning kan annars vara svår att greppa.

Portugisiska Manuela Marques arbetar med fotografi och videokonst. Hennes videoverk ”La Mer/Situation” gestaltar is i flytande form, och är det första verk hon visar i Sverige. Hon har skapat en loop av en kort videosekvens filmad i rörelse över havet.

– Du reser och rör dig, men det är bara en illusion av rörelse – en mental resa. Känner du till Xavier de Maistre? Han skrev en bok som jag älskar: ”A Journey Around My Room”.