Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Domare tvingas i pension

Han har dömt kriminella till hundratals år i fängelse. Och han skulle gärna fortsätta ett tag till. Men efter 24 år som domare och chef över Lunds tingsrätt tvingas Jan Alvå i pension. – Det känns som en klump i magen, men det går väl över, säger han.

Jan Alvå, domare i Lunds tingsrätt, går i pension. Igår avtackades han av kollegorna.Bild: Foto: Ingemar D Kristiansen
LUND. Av kollegor beskrivs han som glad och pragmatisk med en förmåga att lösa problem på ett enkelt och ”makalöst snabbt” sätt.
Den senare egenskapen har inte minst uppskattats av journalister som bevakat hans mordrättegångar.
Medan många av hans kollegor brukar vänta ett par veckor, har Jan Alvå sällan behövt mer än ett par timmar för att avkunna en dom. Livstidsstraffen ej undantagna.
– I början väntade jag också i några veckor innan jag lämnade domen skriftligt. Men så kom jag på att jag gjorde det för att jag var rädd för att se de åtalade i ögonen. Och det var inget bra argument.
– Dessutom händer det i stort sett aldrig att jag sammankallar nämnden för nya överläggningar. Det man bestämmer står sig. Och de flesta begriper bättre om de får en muntlig dom, säger han.
Med 24 år som domare samlas anekdoterna på hög.
Det mest uppmärksammade målet han dömt i var det mot dubbelmördaren Ulf Olsson som han dömde till livstids fängelse.
– Det var pressande tyckte jag. Jag hade femtio journalister runt mig så fort jag lämnade rättegångssalen och var hårt ansatt av frågor. Dum som jag är svarade jag ibland.
Och den gången han tvingades avbryta förhandlingar för att notarien bröt ihop i ett skrattanfall glömmer han förstås inte heller i första taget.
– Det var ett faderskapsmål där mammans advokat i sin sakframställan argumenterade för att parterna haft samlag under konceptionstiden. Motparten medgav visserligen att de hade haft samlag men inte under ”kopulationstiden”. Det klarade inte notarien, säger han och skrattar.
– Vi hade också en åklagare som hoppade ut genom fönstret när domen avkunnades i ett mål om sedelförfalskning.
Jan Alvå skulle egentligen ha gått i pension redan för två år sedan, men begärde dispens och fick fortsätta till 67 års ålder. Och även om han själv skulle vilja fortsätta åtminstone ett år till, blev det nu tvärstopp från Domstolsverket.
– Det åldersstrecket är tydligen absolut, säger han.
Och även om Alvå nu hoppas kunna åka någon extra gång till sommarstugan i de norska fjällen ser han inte ut att vilja ligga på latsidan under ålderns höst.
Istället väntar en karriär som frilansande domare med världen som arbetsplats.
– Jag är redan engagerad att döma vid några ting och flera domstolar har hört av sig. Dessutom hoppas jag få fortsätta jobba med Wallenberginstitutet som har ett projekt i Nordafrika och Mellanöstern, för att bistå med undervisning om mänskliga rättigheter på domarskolor.
– Och jag hoppas också få fortsätta jobba med en domarskola på ett universitet i Kina.
Och så ska memoarerna skrivas färdigt, förstås.
– Boken är i princip klar. Men vad som händer med den vet jag inte, säger Jan Alvå.
Gå till toppen