Ewa Fröling utbildade sig till skådespelare i Malmö mellan 1971 och 1974. När hon var klar återvände hon till Stockholm och därefter har hon gjort en rad uppmärksammade roller, både på teatern och på film. Men i Malmö har hon aldrig arbetat.

– Tiden går ju så fort. Efter utbildningen så var man på Stadsteatern i Stockholm, och så på Dramaten, och så började man filma, och så födde man barn, och så gjorde man lite egna saker och så plötsligt har det gått trettiofyra år, säger hon och verkar nästan överraskad själv.

När hon nu debuterar på en teaterscen i Malmö gör hon det med en dubbelroll i den franske dramatikern Bernard Marie Koltès pjäs "Roberto Zucco" som har premiär på Intiman i Malmö nästa fredag och som bygger på ett verkligt rättsfall. Koltès inspirerades av en ung man som i slutet av 1980-talet begick en rad mord. Utifrån den historien skrev Koltès en pjäs om utanförskap, en absurd pjäs fylld av både dramatik och tragik.

– Jag spelar två mödrar, två väldigt olika karaktärer. Dels gör jag Zuccos mamma, som lever med en son som dödat hennes man, dels en elegant dam vars son blir dödad av Zucco. Hon representerar personer som drabbas av det meningslösa våldet, förklarar Ewa Fröling.

Hon ser paralleller till dagens samhälle.

–Vi är nog inte riktigt integrerade i verkligheten i dag, trots att det finns så många åsiktsmarodörer i medier och i bloggar. För om vi kunde känna eller förstå våldets konsekvenser skulle vi inte ha så mycket våld, säger hon.

Ewa Frölings genombrott hos den stora publiken, även internationellt, kom genom rollen som Emelie Ekdahl i Ingmar Bergmans film "Fanny och Alexander" från 1982, en roll som hon än i dag förknippas med.

– Ibland blir det så för en skådespelare att man gör en sak som blir ett slags signum. När allt stämmer och det är rätt regi, rätt sammanhang, rätt tid. När allt är rätt helt enkelt. Rollen i "Fanny och Alexander" har gett mig så mycket. Jag har fått resa, jag har fått priser, jag har fått bra arbeten, säger hon.

Men hon har gjort roliga karaktärer också, påpekar hon och nämner samarbetet med Colin Nutley i bland annat filmen "Sista dansen".

– Det var en sådan kontrast till den dramatiska rolltolkningen i "Fanny och Alexander". Att ha en komisk ådra och kunna leverera, och få ett skratt tillbaka, är det svåraste som finns. Och det roligaste.

Genom åren har Ewa Fröling arbetat med det mesta. Hon har varit på teatern, gjort film och arbetat med radioteater. Att det nu äntligen blir Malmödebut är hon extra glad för.