Ekonomi

"Konjunkturen svänger i intervaller om fyrtio år"

LUND. Därför säger de sig också kunna förutspå utvecklingen.
Professor Lennart Schön på ekonomisk-historiska institutionen i Lund förutspådde redan för flera år sedan att vi nu skulle gå in i en period av kraftig avmattning.
– Omkring 2010 har jag sagt och där är vi ju ungefär, säger Lennart Schön.
Han har forskat i konjunktursvängningarna och baserar sina analyser på statistik.
– Konjunkturen svänger i intervaller om fyrtio år. Många gånger har dessa svackor varit riktigt djupa och de inträffar efter perioder som har dominerats av radikala innovationer, nya branscher och omfattande expansion.
Förenklat kan man säga att förändringarna under och strax efter sådana perioder är så stora att samhällsekonomin måste ställa om för att hänga med på alla nivåer.
Han pekar ut 1890-talet, 1930-talet, 1970-talet och så nu – 2010.
– Stora strukturella förändringar inträffade de här åren. De var olika men de har gemensamt att de är struktur­ella och avgörande för ekonomins utveckling.
1890-talet var genombrottsperiod för det som brukar kallas den andra industriella revolutionen. En mängd nya branscher sköt fart samtidigt som andra kraftigt gick tillbaka.
På 1930-talet fick elektrifieringen och bilismen hela samhällsstrukturen och människors livsmönster att förändras.
– Och så på 1970-talet inträffade det man brukar kalla för den tredje industriella revolutionen, IT, säger Lennart Schön, och tillägger:
– För det var faktiskt redan då IT-utvecklingen började. Vi fick också en ny typ av industrialisering. Alla dessa förändringar skapar nya förutsättningar, nya branscher och expansionsbanor, men också ekonomiska problem. På 1970-talet fick en mängd branscher det besvärligt och en del fick läggas ner. Varvsindustrin och delar av stålindustrin drabbades till exempel. Hela decenniet präglades av lågkonjunktur.
Hans bedömning är att det nu, runt 2010, åter kan bli riktigt kritiskt.
– Det sker i kölvattnet av globaliseringen, köpfesten, överbelåningen och Kinas och andra brikländers kraftiga landvinningar i världsekonomin.
– Vi har omfattande problem att ta itu med. Den amerikanska krisen är ett exempel. Ett annat problem är att EU måste effektiviseras, ytterligare ett problem är att Kina står inför en stor utmaning nu när de i slutfasen av sin enorma expansion måste rationalisera och homogenisera ekonomin. Och allt det här påverkar oss.
Varför kan inte Kina fortsätta expandera som förut?
– Det går inte att bara växa och öka kapaciteten på nya områden, man måste också rationalisera och effektivisera. En del av de långa svängningarna i ekonomin handlar om detta. Förändringarna i Kina har varit så genomgripande att skillnaderna mellan gamla och nya företag ökat och skillnaderna mellan regionerna vuxit. Inte minst stiger kostnaderna för löner och lokaler i de heta regionerna. En period av rationalisering kan öka effektiviteten, sänka kostnaderna och göra ekonomin mer homogen, vilket sedan ger bättre utgångspunkter för den fortsatta expansionen.
På kort sikt kan emellertid hård rationalisering leda till att efterfrågan på arbetskraft minskar.
– Och det kan skapa problem regionalt och socialt i Kina samtidigt som efterfrågan i världsekonomin dämpas.
Hur allvarlig är då nedgången vi står inför?
– Det beror på hur vi agerar. Ligger vi steget före och stöder konjunkturen så att många nya företag och branscher startas, så kan vi också snabbt komma in på nya expansionsbanor.
Konjunkturens svängningar kan mätas i olika cykler. En av flera som Lennart Schön och andra forskare har noterat är byggcyklerna. De går i intervaller om tjugo år.
– Det stämmer bra. Just nu är vi i slutfasen av en lång byggcykel. Det är ju tydligt hur byggandet kraftigt har börjat bromsa in. När korta och långa cykler sammanfaller, som de ser ut att göra nu, kan det bli än mer besvärligt.
Lennart Schön gav 2006 ut boken ”Tankar om cykler” där han utvecklar sina analyser om det moderna samhället och hur det präglas av tillväxt och cykler.
Det visar sig att Schön har ett lite oväntat förflutet. Han är före detta sportjournalist och polisreporter på Jönköpingsposten.
Varför lade du ner den karriären?
– Jag halkade in på tidningen och jobbade extra där. Jag var tidigt helt inriktad på att jag skulle bli journalist men åkte ner till Lund för att studera. Och det var då jag kom i kontakt med ekonomisk historia och efterhand styrde om helt. Det är ett fascinerande ämne som var lite inne då i slutet av 1960-talet. Man upptäckte världen på nytt.
Han håller inte med om att hans bakgrund är särskilt överraskande.
– Han som jag efterträdde som polisreporter är faktiskt professor i historia i dag. Han är verksam i Florens. Du ser, jag är långt ifrån ensam.
Brik är en förkortning för tillväxt-ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.
Tidigare artiklar: Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson (3.9), Sven-Arne Svensson, chefsekonom på Erik Pensers Fondkommission (4.9) och Lena Westerlund, LO:s blivande chefsekonom (10.9).

Lennart Schön

Ålder: 62 år.
Bor: Lund.
Familj: Ja.
Yrke: Professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan i Lund.
Karriär: Sportjournalist och polisreporter på Jönköpingsposten på 1960-talet, började läsa ekonomisk historia 1968, disputerade i Lund 1979, professor 1992, prorektor vid Ekonomi­högskolan i Lund sedan 2005, president i European Historical Economics Society 2005–2007.
Just nu: Schöns nya forskningsprojekt rör teknologiskiften och regionala tillväxtförlopp i Europa samt tillväxt och energi.
Intressen: Lite golf (”När jag hinner”), följer HV71 i alla väder.
Gå till toppen