Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Whiskynörden på ön – en envis historia

Han räknade svåra ekvationer i en vecka för att kunna tillverka den bästa whiskyn. Nu ligger Henric Molins första whisky på lagring. Om åtta år är den klar.

Precis som Skottland har Sverige numera både fastlandswhisky och öwhisky.
Fastlandswhisky från Mackmyra i Gästrikland sedan flera år. Öwhisky från Ven sedan maj i år. Ven är Skånes svar på Skottlands Islay.
Nu är det september, säden är höstad och de flesta sommarfirare har åkt hem. Inne på destilleriet i Backafallsbyn puttrar det och plurrar. Utifrån ger byggnaden ett skotskt intryck med typiska små torn som rymmer kopparpannorna.

De första faten är redan fyllda och ska lagras i åtta år eller flera innan den första Venwhiskyn kommer ut på marknaden.
– Tid!
Funderar Henric Molin, 38, som kan titulera sig kemist, hotelldirektör och nu whiskydestillatör. Tillsammans med sin familj med fru Anja i vd-spetsen driver han hotell, restaurang, konferensanläggning, gigantisk whiskybar och destilleri under ett och samma tak: Backafallsbyn mitt på Ven. The Spirit of Hven, känns som ett självklart namnval för destilleriet.
Henric Molin kallar sig själv nörd. Något av nörd är man kanske om man satsar år och miljoner på något så speciellt som whiskytillverkning.
– Det började med ett stort vinintresse som drev mig till vinhus i Napa Valley i Kalifornien där jag jobbade. I USA var det de djärva experimenten med whisky som tände mig ännu mera och fick intresset för destillering att bli större än det för vintillverkning.
Tid, funderar han. Tid som krävs för att både whisky och idéer ska mogna. Och tid har det tagit och tid kommer det att ta. Redan 1999 började han fundera på att starta ett bränneri på Ven och snacket började gå bland whiskyvännerna.
Dock skulle mycket behöva gå i lås innan tankarna fick substans. Inte bara formella tillstånd (inte ett ont ord har Henric Molin att säga om den svenska byråkratin!) utan också mera kunskapande, finansieringsfixande, byggande och mera kunskapande.
Men nu står Sveriges nyaste och möjligen världens minsta whiskydestilleri färdigt. Det doftar bröd och mäsk i bränneriet, det puttrar i jäskaren, washbacks, och det rinner friskt från de två kopparpannorna.

I den större, wash still, sker den första destilleringen. Den cirka åttaprocentiga vörten bränns och blir till 22-procentig sprit. I den mindre pannan, spirit still, sker den andra destilleringen upp till så kallad cask strength, cirka 68 procent.
– Jag satt och räknade integralekvationer i en vecka, säger den kemistskolade Henric Molin, för att räkna ut att destillatet behövde en styrka på minst 63,2 procent när man slår det på fatet för bästa resultat. Glädjestrålande berättade jag det för gamla destillatörer i Skottland och USA som leende kontrade ”det har vi vetat i tvåhundra år”.
Från början tänkte Henric Molin att alla råvaror skulle komma från Ven: korn, vatten. Och att eken skulle vara svensk.
– Tyvärr är det saltpenetration i vattnet från borror här på ön, så det får bli det kommunala vattnet från Bolmen via Landskrona som vi dock renar. Och än så länge kommer bara en tredjedel av kornet från Ven, men ambitionen är att allt korn ska vara odlat här på ön senast 2011. Helst från den norra delen där jordar med sand i leran ger mera karaktär åt kornet än vad Vens sydliga lerjordar gör.
Svensk ek har Henric Molin slagit ur hågen. Vanlig svensk svartek är bra att bygga båtar med men inte för att binda whiskyfat. Här går Molins övertygelse på tvärs med Mackmyras; ek från Visingsö är ett av den gästrikländska whiskytillverkarens grepp.
I stället föll Henric Molins val på en speciell och sällsynt amerikansk ek, chinkapin-ek, från Missouri. Minst åttio år gamla ska träden vara innan de avverkas och de skall lufttorkas i minst tre vintrar innan stavarna binds till fat. Och därefter ska faten lånas ut några år för vinlagring innan de duger för Henric Molins näsa och gom.

Vi provar i källaren under pannorna.
Fyra månader gammal whisky från ett rostat fat med helt ny ek. Och fyra månader gammal whisky från ett rostat fat där merlotvin från Napa lagrats i fem år.

Båda destillaten är givetvis kantiga. Men det finns redan en stor skillnad. Medan whiskyn från det nya fatet är smör- och vaniljpräglad har whiskyn från merlotfatet redan övertoner av choklad och inte minst lakrits.
Henric Molin menar att 40–80 procent av karaktären i en whisky kommer från fatet.
– Min ambition är inte att göra en scotch eller en amerikansk whisky. Jag vill att vilken amatör som helst ska smaka min whisky och säga: Detta är en Venwhisky.
Tre rökningsgrader ska det bli: ett huvudrecept med i princip ingen rökning som ger en whisky med mjukhet och rondör, med blomsterdoft och sommarassociationer.
En mellanvariant med medelrökning ska ge en whisky som går mera åt det lätta än mot det rökiga hållet.

Och så en tungviktare med extrem rökighet med massor av sälta, tång, läder och tjära.
– För att ge en bild: den rökiga whiskyn Laphroaig anses vara jätterökig. Min kommer att ha en mer än dubbelt så hög rökighet.

Om whisky

Skotsk whisky kan göras på tre olika sätt:
Maltwhisky görs av malt från korn. Lagras alltid och blir mer eller mindre brun.
Grain whisky är i princip vitsprit som kan göras industriellt av en mängd sädesslag.
Blended whisky görs på en blandning av grain- och maltwhisky, Bell’s och Johnny Walker är ett par av hundratals exempel.
Whiskytyper
Whisky av skotsk typ: Tillverkas över hela världen och med särskild framgång i Japan. Exempel: Amrut (indisk).
Amerikansk whisky: Skiljer sig väsentligt från skotsk i både råvaruursprung och tillverkning. Exempel: Jack Daniels.
Irländsk whisky: Är i regel mindre rökig än skotsk. Exempel: Jameson.
Med eller utan e? I USA och Irland stavas drycken whiskey.
Svår start för svensk whisky
Den svenska whiskyhistorien är inte särskilt ärorik. Innan kvalitetsmedvetna Mackmyra och nu senast Spirit of Hven gjorde entré har före detta statliga Vin & Sprit gjort ett par försök. Det ena resulterade så småningom i den trevliga akvaviten Herrgårdsbrännvin, den andra i hyllvärmaren Skeppets Whisky som dessbättre är utmönstrad ur både produktion och sortiment.

Så här går det till att göra maltwhisky
1. Moget, fuktat korn får gro (mältas). Stärkelsen i kornet spjälkas då till socker.
2. Mältningen stoppas genom torkning, eventuellt med hjälp av rök, ofta från torv.
3. Malten mals och varmvatten tillsätts så att sockerlösningen, mäsken, kan silas ut.
4. Mäsken jäses till vört. På Ven används tre jäst-typer parallellt och jäsningen görs extremt lång.
5. Vörten håller en alkoholhalt på 7–9 procent. Den destilleras en första gång upp till 22 procent, den andra gången upp till 68 procent.
6. Därefter lagras whiskyn på ekfat. Fatet ger karaktär. Whisky från ett före detta sherryfat får en helt annorlunda karaktär än whisky som lagrats på, exempelvis, ett fat som innehållit amerikansk whisky.
Whisky från Ven
Spirit of Hven är en familjehistoria designad och finansierad av Henric och Anja Molin. Detta till skillnad från Mackmyra, som är ett företag med andels-ägare och lagringsplatser runt om i Sverige.

”Vi vill bestämma helt och hållet själva”, säger Henric Molin som tycker att Mackmyra lyckats väl med både produkt och marknadsföring.
Gå till toppen