Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kättaren slår till igen

Philip Roths karakteristiska och sardoniska religionskritik når nya höjder i hans senaste roman ”Indignation”. Roth visar upp en desillusionerad syn på det amerikanska livet, konstaterar Jan Aghed.

Indignation

Author: Philip Roth. Publisher: Houghton Mifflin.
Bild: Foto: AP
I likhet med ”Everyman”, förförra årets roman av Philip Roth, berättas också hans senaste bok ”Indignation” av en död man. Huvudpersonen Marcus Messner är en judisk collegestudent uppvuxen i en familj med en ortodox slakteributik i Newark.

För att komma så långt bort som möjligt från sin dominerande, extremt överbeskyddande far – egenskaper som annars brukar tillskrivas mödrarna i Roths fiktion – söker han sig till ett mindre universitet i Mellanvästern. Närmare bestämt till en plats med klassisk och mytisk klang i amerikansk litteratur, odödliggjord år 1919 av författaren Sherwood Andersons episodiska småstadsepos ”Winesburg, Ohio”.
”Indignation” fortsätter den utforskning av amerikansk identitet inom ramen för en specifik historisk epok som Roth ägnat sig åt i flera senare romaner. Här är året 1951. Koreakriget pågår och skördar massor av amerikanska soldaters liv.

Väl vetande att universitetsstudier kan avvärja en inkallelseorder bemödar sig unge Messner om att framstå som en mönsterstudent i Winesburg.
Strängt taget sträcker sig hans tragikomiska existens mellan två blodiga passager i berättelsen. Slakteriskildringens minutiöst detaljerade, rituella avlivning och inälvstömning av höns enligt judisk koscherföreskrift är i all sin realism samtidigt ett metaforiskt förebud om hans eget öde i det krig där han till sist ändå hamnar och på samma sätt blir uppsprättad av en kinesisk bajonett.
Universitetet i Winesburg blir i ”Indignation” en spegel av ett repressivt årtionde i USA:s moderna historia, genomsyrat av det kalla krigets –ismer, rasism, ängslig politisk konformism, mccarthyism, liberalism skrämd till självcensur och tystnad, häxjakt på gudlös kommunism.
Det tvåkönade universitetet beskrivs som en konservativ bastion, med obligatoriska gudstjänster och strängt puritansk, förbudsomgärdad och polisiärt kontrollerad sexualmoral.

Överträdelser leder till skuldtyngd ångest för upptäckt. I denne sexuellt oerfarne Rothhjältes fall sedan en erotiskt företagsam studentska, känd som ”The Blowjob Queen of 1951”, utsatt honom för en omskakande upplevelse: avsugning i ett bilsäte.
Roths karakteristiska, ofta sardoniska religionskritik når nya höjder. Marcus Messner är ett retoriskt överbegåvat språkrör.

Kallad till förhör hos universitetets dekan – en av romanens tre maktlystna fadersfigurer, den tredje är läroanstaltens styrelseordförande, en korsning mellan senator Joseph McCarthy och generalen Jack D Ripper i ”Dr Strangelove” – citerar han filosofen Bertrand Russells kätterska polemik i ett magnifikt hatiskt utbrott som jämställer den organiserade religionens övertygelser med tron på jultomten, innan det avrundas med en praktfull spya över dekanens skrivbord.
Anspelningar på George W Bushs och den kristna högerns USA saknas inte i Roths viga, böjliga prosa och Winesburgporträtt. Valet av den drygt femtio år äldre författarens fiktiva miljö, vars verkliga förebild var staden Clyde i Ohio, verkar långtifrån godtyckligt, snarare inspirerat av en känsla av samhörighet i den desillusionerade synen på amerikanskt liv.
Hos Anderson mötte läsaren religiös fanatism, sexuellt förtryck, klaustrofobi och frustrering i provinsen, uppror mot förhärskande värderingar, marginalisering av oliktänkande. Framträdande motiv och teman även i Philip Roths nya roman.
Gå till toppen