Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

De flesta barn mår toppen

Barn i Sverige mår bäst i Europa. Barn i Sverige mår allt sämre. Budskapen är många och motstridiga. Så hur mår våra barn – egentligen?

Lars H Gustafsson betonar att det är ett onyanserat svar. Men säger:
– Barnen i Sverige har historiskt sett aldrig mått så bra som nu.
När Världshälsoorganisationen, WHO, i våras publicerade sin återkommande internationella studie om barns hälsa blev Lars H Gustafsson glad. Barnen i Sverige är nöjda med sina liv och relationer.

De känner sig friska. De dricker, drogar och röker mindre än sina jämnåriga i Europa.
– Våra barn och ungdomar har en positiv bild av sina familjer. De har god kontakt med båda sina föräldrar. Och bra relationer med kompisarna, säger han.
Samma slutsatser har dragits av hans kollega Lennart Köhler, professor emeritus i barnhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.


Han har forskat om barns hälsa i 40 år.
– Svenska barn är bland de friskaste i världen. Barn idag kan och vet dessutom mer, de är mer orienterade än tidigare generationer.
Det finns, menar Lennart Köhler, också yrkesgrupper i Sverige som sedan några årtionden är helt inriktade på barn: psykologer, socialarbetare, sjuksköterskor, psykiatriker.
– Barn är mer än någonsin involverade i samhället. Det har varit en fantastisk utveckling, säger han.
Ändå sprids uppfattningen att våra barn och unga mår allt sämre. Hur kommer det sig? Kanske för att normala svängningar i livet numera problematiseras, menar Lars H Gustafsson.
– Att bli lämnad av sin partner betyder inte att man behöver psykologhjälp. Tonårskriser är inte detsamma som verkliga depressioner, säger han.
Läkarna efterlyser en samhällsdiskussion som handlar om vad hälsa egentligen är. Vill vi att alla ska må bra hela tiden? Att ungdomar inte ska deppa och ha ångest? Strävar vi efter ett tillstånd av fullständigt fysiskt och psykiskt välbefinnande?
– Det tycker jag skulle vara förfärligt. Så som världen ser ut är det jättebra att ungdomarna är deppiga och ledsna ibland. Det vore konstigt annars, säger Lars H Gustafsson.

– Livet kan inte vara enkelt hela tiden. Det ingår i sökandet efter en partner och i frigörelsen från familjen att det ska vara lite besvärligt, säger Lennart Köhler.
Lars H Gustafsson poängterar att det finns många barn som har det svårt. I sitt arbete som barnläkare har han mött många som inte mår bra. Det är framför allt de som lever i socialt utanförskap och med små ekonomiska resurser som drabbas av sämre hälsa, menar han. Det finns också en stressrelaterad problematik idag, särskilt bland tonårstjejer.

Något som också kom fram i WHO:s studie.
– Jag vill inte bagatellisera att det finns de som mår dåligt. De som har det svårt har det ofta mycket svårt. Men jag kan inte låta bli att undra hur det påverkar de unga att höra att de är en problemgrupp. Det är lätt att det blir en självuppfyllande profetia. Om man hör att man borde må jättedåligt börjar man känna efter lite extra, säger Lars H Gustafsson.
Idag är det mer accepterat att prata om sina problem än på 60-talet när han började som barnläkare. Då sökte inte eleverna upp skolsköterskan eller psykiatrin när de mådde dåligt.
– Jag känner många skolsköterskor som på måndagsmorgnarna har en grupp tjejer i väntrummet som behöver prata av sig om helgen innan de kan gå till sina lektioner. Så var det absolut inte tidigare.
Öppenheten är bra, tycker han. Samtidigt måste vuxna möta barnen med stor eftertänksamhet. Ta emot, lyssna och vara empatiska, utan att visa allt för stor oro och ängslan.
– Ibland tänker jag att vuxnas oro är ett slags projicering. När vi själva inte mår bra ser vi samma saker hos barnen.
Vi oroas över ungdomarnas drickande men ser inte vårt eget. Vi vill inte se att de upprepar våra misstag eller att de mår som vi.
– Om ungdomarna själva skulle skriva hälsorapporter tror jag att de skulle handla om deras oro för oss, säger Lars H Gustafsson.

Det är viktigt, menar han, att inte göra vardagsproblemen för märkvärdiga. Det är istället vuxnas uppgift att lära barnen och ungdomarna att hitta strategier för hur man gör när man blir arg, ledsen, sviken, besviken eller kanske hamnar utanför.
– Att helt enkelt lära sig leva med livets förtret, säger Lars H Gustafsson.
De allra flesta barnen i Sverige mår alltså bra. En del mår riktigt dåligt. Om dem berättar vi imorgon.
Barnkonventionen
Den har haft stor betydelse för att barn i Sverige har det så bra, menar Lars H Gustafsson.
– Vi talar om barns rättigheter, och det är legitimt att göra det. Den har också lett till en medvetenhet hos barn och ungdomar, de vet att de har vissa rättigheter, det skapar en kollektiv självkänsla.
Barnavårdscentraler och skolhälsovården
Deras allmänna hälsoarbete har bidragit till att barn och ungdomar mår kroppsligen bra, enligt Lars H Gustafsson.
– Vi har en frisk ungdomsgeneration, det blir väldigt tydligt när man tittar på hur det ser ut i övriga världen.
Förbudet mot aga
Förändringen som gjordes i föräldrabalken 1979 lyfts också fram av Lars H Gustafsson som en verkningsfull samhällsinsats.

Rapporten från WHO

Vart tredje år gör Världshälsoorganisationen, WHO, en internationell studie om ungdomars hälsa och välbefinnande i Europa, Kanada, USA och Israel. I den senaste rapporten ”Inequalities in young peoples health, 2008” intervjuades 205¿000 ungdomar i åldrarna 11, 13 och 15 år. 4¿500 kom från Sverige.

Ungdomarna fick frågor om hur de själva värderar sin hälsa, hur nöjda de är med livet, hur väl de kan tala med sina föräldrar, hur många nära vänner de har, hur de upplever skolan etc.

Studien visar att barn i Sverige mår bra, generellt bättre än barn i övriga Europa.

Resultaten bekräftar Unicefs rapport ”An overwiew of child well-being in rich countries” från förra året där man rankade barns välbefinnande i 21 rika länder enligt sex kriterier:

1. Materiellt välbefinnande.

2. Hälsa och trygghet.

3. Utbildning.

4. Familje- och kamratrelationer.

5. Social trygghet.

6. Självupplevt välbefinnande.

Sverige hamnade på förstaplats i tre av sex kategorier:

Materiellt välbefinnande.

Hälsa och trygghet.

Social trygghet.

Gå till toppen