Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Blandningen gör staden

Gentrifiering är ett centralt begrepp i dramat om Malmös framtid, skriver Julia Svensson.

Att debattforumet Spik fokuserar på Malmö i höstens samtalsserie om stadsplanering handlar inte bara om ängslig malmöitisk självupptagenhet.
Malmö är unikt – till skillnad från Stockholm och Göteborg har staden en kärna som fortfarande växer och kan förtätas. Och som är i en spännande urbanistisk brytpunkt: de som tar Malmös sista fria ytor i anspråk bestämmer vilken riktning staden ska ta.
Onsdagskvällens samtal på Malmö konsthall har temat ”gentrifiering” – ett centralt begrepp i det ödesmättade dramat om Malmös framtid. Gentrifiering – när ett områdes status höjs och socioekonomiskt starkare aktörer knuffar de svagare (konstnärer, hemlösa) vidare till nästa ”oattraktiva” plats.
Omvandlingen i Norra Sorgenfri, området runt Nobelvägen–Industrigatan, med debattdeltagaren Gunilla Kronwall som ansvarig arkitekt, kan vara Sveriges intressantaste stadsbyggnadsprojekt just nu. Här görs ett försök att planera fram en heterogen stadsmiljö. Visserligen kan det positiva i att bygga 70 procent bostadsrätter diskuteras. Men det speciella är att Kronwall & co strävar efter småskaligt ägande och många olika aktörer.
Varje gång ordet bostadsrätt nämns hör jag aggro-suckar från publiken. Och ironiskt nog vittnar konstnären Lennart Alves om hur uppmärksamheten i Norra Sorgenfri redan bidrar till höjda ateljékostnader: hyresvärdar spekulerar i det framtida attraktiva läget.
Gentrifiering beskrivs ofta som oundviklig. Men det finns saker att göra. I San Francisco och Boston finns exempel på hur ”vanligt” folk gått samman och med hjälp av banklån lyckats köpa gamla industribyggnader.
Det byggs stadsdelar på andra håll i Malmö som inte har visioner om en blandad stad. Trist. Men i Norra Sorgenfri har alla gentrifieringsmotståndare chans att påverka. Det är bara att lyfta luren och ringa stadsbyggnadskontoret.
JULIA SVENSSON
medarbetare på kulturredaktionen
Gå till toppen