Inpå livet

"Blunda inte för kulturkrockar"

Fyra skåningar berättar om vilka skillnader de upplever mellan Sverige och sitt gamla hemland. Aje Carlbom, social-antropolog på Malmö högskola, menar att svenskarna inte ska blunda för kulturkrockar.

För tretton år sedan flyttade forskaren och antropologen Aje Carlbom med sin familj från Lund till Rosengård i Malmö för att bedriva fältarbete för sin forskning.
– Jag ville förstå varför så många nyanlända hade så svårt att integreras i det svenska samhället.
Hans grundtes inför flytten var att misslyckad integration framför allt berodde på diskriminering från svenskarnas sida, att svenskar stängde ute nyanlända. Men hans tes föll till stora delar samman efter en tid i Rosengård.
– Fast min disciplin, socialantropologin, tar sin utgångspunkt just i människans olikheter, och det här låter kanske konstigt, hade jag inte förstått hur betydelsefulla kulturella skillnader är mellan folk.
Aje Carlbom upptäckte snart att många av dem han mötte frivilligt valde att bo bland landsmän och religiösa trosfränder eftersom många upplevde det svenska som främmande och svårbegripligt. Det var på många sätt en omtumlande upplevelse.
– I den allmänna debatten gick det bra att prata om olika kulturer så länge de fanns på avstånd. Det var inga problem att tala om hinduernas kastsystem – i Indien, kvinnosynen – i Afghanistan, eller tvångsgifte – i Kurdistan.
Men när människor präglade av andra kulturer kom hit som flyktingar fanns en naiv uppfattning att dessa värderingar blev kvar i hemlandet och att alla ganska snart blev som ”vi”.
– Också jag var fast i den indoktrinering från politiker som de flesta i vårt land var drabbade av, att det mångkulturella enbart var något positivt och att alla som kom till Sverige självklart ville in och delta i samhället. Det tog tid att släppa den tanken, säger Aje Carlbom.
Det finns många som är ivriga att ta till sig det nya landet Sverige, men också de som vill fortsätta leva som man gjort i hemlandet, upptäckte Aje Carlbom.
– Bland en del av invandrarna finns en helt annan syn på kvinnan, uppfostran, skolan och äktenskapet än den vi har i Sverige. Jag mötte människor som var kvar i klantänkande och valde att leva i enklaver för att skydda sig mot det svenska samhället som man uppfattade som omoraliskt.
Att hävda att den misslyckade integrationen bara berodde på att svenskarna diskriminerade var därför en alldeles för enkel förklaring.
– Visst utsätts invandrare för diskriminering och det är naturligtvis av ondo. Men i Sverige har vi för länge reducerat dem till hjälplösa offer. De är också aktörer som själva har ett ansvar.
Hela hans forskning ställdes på ända. Aje Carlboms upptäckter gjordes vid en tidpunkt då Ny demokratis agitation om invandrare ännu var i färskt medvetande. Det var politiskt känsligt att prata om kulturella skillnader.
Aje Carlbom uppmanades till och med av kollegor att vara tyst om resultaten av sin fältforskning.
– Jag tror att många gjorde det i en blandning av rädsla och välvilja. Man var rädd för konsekvenserna, och ville också säga att jag skulle göra mig omöjlig som forskare om jag presenterade resultaten eftersom de var så politiskt inkorrekta.
Det är inte konstigt att människor fortsätter att vara präglade av den kultur de är uppfostrade i, menar Aje Carlbom. Men man ska inte låtsas som något annat och framför allt inte förneka skillnaderna.
– Annars uppstår bara förvirring bland människor. Folk upptäcker ju dem i vardagen. Det är i tystnaden som främlingsfientliga krafter får spelrum.
Aje Carlbom och hans familj bodde tre år i Rosengård innan de återvände till Lund. Han disputerade 2003 med avhandlingen ”the Imagined Versus the Real Other” som väckte stor uppmärksamhet. Han har fortsatt intressera sig för den här typen av frågor och arbetar än i dag med projekt i Rosengård. Han tror att det krävs mer än enskilda människor som fungerar som kulturtolkar för att skapa möten mellan olika grupper i samhället.
Kanske, funderar Aje Carlbom, ska man organisera faddersystem där svenskar tar emot flyktingar.
– Ett första steg är att vi erkänner kulturella skillnader och visar att det ibland uppstår enorma kulturkrockar och att det inte är lätt att gå från en värld till en annan.
Gå till toppen