Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Provrörsbarn är lönsamma för staten"

Nu kan det slås fast en gång för alla. Provrörsbarn är lönsamma. Varje provrörsbarn bidrar med 32,5 skattemiljoner till statskassan under sin levnad, skriver Anders Svensson, ekonomi- och medicinstuderande vid Lunds universitet, och Leif Hägglund, gynekolog och överläkare vid IVF Öresund.

Vi lever i en tid med ett rekordlågt barnafödande, i första hand beroende på att kvinnor generellt väljer att skaffa sitt första barn vid en högre ålder än tidigare. När vi dessutom lever längre och längre står vi inför ett enormt problem med hur vi i framtiden skall finansiera sjukvård och pensioner.
Ökad invandring ger en bit av svaret på frågan. En rättvisare och generösare inställning mot par som är ofrivilligt barnlösa borde vara en annan. Men så är inte fallet.
Idag diskrimineras tusentals par när det gäller möjligheten till IVF-behandling, det vill säga provrörsbefruktning. Avgörande är i vilket landsting man råkar bo.
I vissa landsting diskvalificeras den som tidigare har barn från IVF-hjälp.
I andra landsting har par med fertilitetsproblem rätt till en behandling, medan man i ett tredje landsting får två behandlingar.
I slutänden visar det sig att hälften av alla barnlängtande par, helt eller delvis, bekostar behandlingarna själva.
Förvirringen är stor och avsaknaden av enhetliga nationella riktlinjer skapar orättvisa.
Samtidigt väljer många politiker och myndighetspersoner att se den assisterade befruktningen som ett lyxproblem.
I en vetenskaplig artikel, som nyligen publicerats i Scandinavian Journal of Public Health, visar vi att IVF-behandlingen tvärtom är en klok investering för samhället, och inte en kostnad som många väljer att se det som idag. Det är hög tid att satsa på dem som vill men inte kan bli gravida. Bra metoder finns. De hälsoekonomiska beräkningar som vi redovisar i vår artikel visar att ett provrörsbarn som fötts år 2005, med en förväntad medellivslängd på 80 år, bidrar med 32,5 miljoner skattekronor till samhället. Utöver detta finns naturligtvis en humanitär aspekt på IVF-behandlingen­ i form av den glädje som det så önskade barnet skänker. En intressant aspekt är också att vårt grannland Danmark gör dubbelt så många IVF-behandlingar per capita som i Sverige.
En utökad statlig finansiering, kopplad till nationella riktlinjer där de regionala orättvisorna försvinner, skulle utgöra en viktig markering när det gäller samhällets syn på barnlöshetsbehandling. Det handlar om förhöjd livskvalitet för tusentals barnlösa par.
Det handlar också om att offensivt bidra till befolkningstillväxten och att Sverige på så sätt står bättre rustat inför framtiden. Detta gäller inte minst nu när det är bevisat att provrörsbarnen i ett längre perspektiv inte är en samhällsekonomisk belastning utan att de faktiskt är ekonomiskt lönsamma.
ANDERS SVENSSON
LEIF HÄGGLUND
Gå till toppen