Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bara en svensk tvättomat

Enligt Eniro finns det bara en i Sverige. Tvättomaten ligger på Odenplan i Stockholm. Vi ringde upp ägaren Elisabeth Gordon.

När startade ni?
– Tvättomaten är en kedja som Konsum startade på 50-talet. Då fanns de på varannan gata. När jag tog över på 80-talet fanns det fyra kvar här i Vasastan. Nu är jag den enda i Sverige vad jag vet.
Hur många kommer till er för att tvätta på egen hand?
– Det är en väldigt liten del av vår verksamhet, vi kör kemtvätt och annat också. Kanske två–tre personer i veckan. Men det är kul och lite annorlunda, därför vill jag fortsätta.
Vem kan tänka sig att betala för en tvätt?
– Det kan vara någon som renoverar sin tvättstuga. Eller äldre männi­skor som inte vet hur de ska använda de nya maskinerna som finns i tvättstugan. Eller någon som inte vågar vara själv i tvättstugan och känner sig trygga här. En del handikappade kommer också hit.
Vad kostar en tvätt?
– 90 kronor för tvätt och torkning, 50 kronor för bara tvätt.

Svensk tvättstugehistoria

Vid sekelskiftet 1800–1900 växte yrken som tvätterska och manglerska fram. I och med industrialiseringen och inflyttningen till städerna efterfrågade den växande medelklassen tvätten som en servicefunktion. I mitten av 1900-talet blev tvättandet ett egenarbete i hemmet för de flesta tack vare teknikens framfart. Vid denna tid tvättade många på så kallade klappbryggor vid vattnet.
1925 introducerade HSB elektriska tvättmaskiner, centrifuger och ångtorkar i ett av sina områden i Stockholm. De var dyra och svårmanövrerade och krävde konstant bemanning.
Under 40-talet började gemensamma tvättstugor att planeras i bostadshusen med hjälp av statliga lån.
I början av 50-talet hade 8 procent av samtliga hushåll tillgång till kollektiva tvättanläggningar och 12 procent hade privat tvättmaskin. 70 procent av hushållens textilier tvättades fortfarande för hand.
Den första typen av tvättstuga var månadstvättstugan, som varje hushåll hade tillgång till en dag i månaden för att stortvätta. I början av 60-talet växte veckotvättstugan fram, för mindre och lättare textilier.
I mitten av 50-talet hade 80 procent av alla hushåll i flerbostadshus tvättmöjligheter. Tio år senare hade andelen vuxit till 90 procent och i början av 70-talet var den 94 procent.
I städerna växte kommersiella tvätterier fram under mitten av 1900-talet. Men under de senaste decennierna har självtvätten tagit över inlämningstvätten. Idag använder privatpersoner kommersiella tvätterier främst till kemtvätt eller tvätt av större textilier som mattor.
Källa: ”Den eviga byken. Planering för tvätt i flerbostadshus” av Birgitta Rydberg Mitchell.
Gå till toppen