Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Himma

Den arkitektritade ruinen

En övergiven och förfallen byggnad. En arkitekt med en dröm. Och en man som tände på idén att skapa en ruin att bo i. Se alla bilderna!

PORQUERA DE LOS INFANTES. När man kommer på den lilla vägen mot byn, tio mil norr om Palencia i norra Spanien, är den första känslan att detta är ännu en av de många sömniga spanska byar som lämnats åt sitt öde. Hus har rasat samman och bara ett fåtal bybor finns kvar.
I utkanten hittar vi en byggnad av senare datum. På håll liknar det ännu ett övergivet hus. Men när man kommer närmare inser man varför byn det senaste året haft busslaster med besökare och varför tidningen El Pais och ett par stora designmagasin ägnat stort utrymme åt huset i Porquera de los Infantes.
Arkitekten Jesus Castillo väntar utanför. När han öppnar den tunga, rostiga järnporten möts vi av en upplyst japansk trädgård. Vatten rinner över en stor glasskiva, och längre in i huset anas ett djupt grönt sken från en holografisk glasskiva. Ett sken som några minuter senare blir rött när solen visar sig.
– Jag ville testa att bygga ett hus som skulle vara så öppet och ljust som möjligt. Och att göra det tillsammans med en person som skulle berätta i detalj vad han ville ha i sitt hus. Fernando tände på idén, men det tog fyra år innan vi var nöjda med varandra och med huset, berättar Jesus Castillo.
Fernando med efternamnet Gallardo är en av Spaniens mest kända journalister. Han ger varje år ut böcker om de bästa hotellen i Spanien, Europa och i världen. Han är ständigt på resande fot men har sin bas i Madrid.
– Jag har alltid varit intresserad av arkitektur och är en stor vän av japanskt husbyggande med enkelheten och det avskalade som ledstjärnor, säger Fernando Gallardo på telefon under ännu en hotellresa någonstans i Europa.
Arkitekten Jesus Castillo är i sin tur en stor vän av skandinavisk arkitektur med ljuset och öppenheten som inspirationskälla. Därför är alla fönster stora och saknar helt de traditionella spanska fönsterluckorna och gardinerna. Den jättelika glasväggen som skiljer den bebodda delen från trädgården är också ovanlig i spansk arkitektur.
– Det var viktigt för mig att låta solen bestämma vilken känsla som ska besjäla huset. På eftermiddagen när solen lyser på fönsterväggen ser man bara himmel och ingen bostad, säger han.
När Jesus Castillo övertygat Fernando Gallardo att köpa det halvt raserade gamla magasinet började en lång resa. Det handlade om att finna lösningar som fungerade praktiskt och i helheten. Den helt övergripande idén handlade om ljus och ljussättning. Jesus Castillo skapade ett system av ljuskällor som styrs av en dator. I taket hänger en klotlampa som kan fås att ändra färg i alla regnbågens kulörer under kvällen. Andra ljuskällor är kopplade till det centrala och viktigaste rummet i bostaden - duschen.
– Min tanke har varit att huset ska upplevas helt annorlunda på dagen och på kvällen, och förstås följa årstiderna. På dagarna styr solen och skapar öppenheten, medan lamporna på kvällen ska kunna tränga sig på.
Att huset skräddarsytts för Fernando Gallardo innebär att köket är nästan obefintligt medan en stor vinkällare placerats under trägolvet. Här är inga onödiga saker eller möbler. Ett järnbord på hjul används både inne och ute. Och väggarna är nakna.
– Där var vi inte överens från början. Fernando älskar konst och ville gärna ha något på väggarna, men jag tyckte att det störde det enkla, avskalade intrycket.
Det enda undantaget är Salvador Dalis ögon som ser på en var man än är i huset.
Fyra års arbete ledde vid flera tillfällen till heta diskussioner mellan arkitekten och ägaren. Men grundinriktningen, att skapa öppenhet och enkelhet, var gemensam och löste konflikterna.
– Det krävs stort förtroende mellan olika personer för att genomföra ett sådant här experiment under så lång tid, säger Jesus Castillo.
Tidigt bestämde de att stengolvet skulle värmas med värmeslingor för att slippa element på väggarna. Och golvet skulle fortsätta när man öppnade dörren till trädgården - återigen för att behålla känslan av öppenhet.
Eftersom ägaren inte behövde så stor bostad öppnades möjligheten att behålla ruinkänslan genom att lämna halva huset utan tak och fönster. Idén var att förmedla känslan av något instängt som faller sönder. Trädgården skapades av trädgårdsarkitekten Ricardo Zendrera med sand, rinnande vatten och några små träd som bärande element.
– Pation är fundamental för huset. Där skapas det första intrycket av lugn, och glasväggen ger den stora rymdkänsla jag ville skapa.
Materialen i ruinbygget är enkla - stål, sten, glas och trä.
– Det skulle inte vara något lyxigt hus, det skulle vara enkelt men ändå vackert. Materialen skulle vara tydliga så att de visade knappheten och lyfte fram ruinkänslan.
De stora fönstren i bostadsdelen har fästs på utsidan och gjorts 15 cm större än fönsteröppningarna för att skapa ett intryck av det inte finns några fönster alls.
Duschen är ett annat exempel på ett totalt brott mot spanskt hustänkande. Den är väldig, dominerande, öppen med en glasvägg direkt ut mot gården.
– Spanska duschar är små, trånga, obekväma och helt stängda. Vi ville bryta helt mot det, förklarar Jesus Castillo.
Duschen har också två glasskivor som dras i sidled för att öppna till toalett och en minimal garderob för en man som ständigt är på resande fot.
Handfatet är en glasskiva som ligger snett mot en kopparkant. Allt är placerat i vardagsrummet - inte i badrummet. Väggen bakom är inspirerat av den argentinske författaren Julio Cortazar, som i en roman filosoferar om hur en mur som stänger in också kan ge hopp. Men det kräver sprickor i muren som släpper igenom ljus. Jesus Castillo har följt Cortazars tanke.
Plötsligt står tre män utanför och frågar om de får komma in. Ryktet om det märkliga huset har spritt sig inte bara till designtidningar, även folk i bygden är nyfikna.
– Jag håller på och renoverar mitt hus och behöver inspiration. Det här var verkligen annorlunda, säger en av männen innan de ivrigt diskuterande försvinner i sin jeep.

Gå till toppen