Kultur & Nöjen

Fakta om fildelning

Sydsvenskan har listat de vanligaste frågorna om fildelning och upphovsrätt.

Vad man får göra – och inte får göra

Lagligt. Vissa saker är kristallklart lagliga, som att ladda ner, titta på eller lyssna på material som är lagligt upplagt. Det kan till exempel vara en artist som släpper en gratis singel på The Pirate Bay (som Timbuktu gjorde i höstas) eller en grupp som lägger ut några låtar för lyssning på Myspace. Men om gruppen bara har släppt låtarna för streaming? Då är det inte tillåtet att ladda ner dem.
Också okej. Det är också okej att via streamad teknik (det vill säga utan att ladda ner något) titta på en video eller lyssna på musik som är olagligt upplagd. Den som utan tillstånd har lagt upp materialet, som till exempel ett klipp från ett tv-program på Youtube, har begått brott – men den som tittar eller lyssnar riskerar inget straff.
Tveksamt. Mer tveksamt är att länka till upphovsrättsskyddat material som är olagligt upplagt – det kan räknas som medverkan. Att länka så att det ser ut som att materialet befinner sig på ens egen sajt, trots att det egentligen ligger på en annan server (typ som man kan göra med Youtube-videor) är en försvårande omständighet.
Olagligt. Definitivt olagligt: att ladda ner material (musik, film, spel, tv-serier etcetera) som är olagligt upplagt. Det är det här som kallas illegal nedladdning och som mycket av debatten handlar om.
Väldigt olagligt. Värre än att ladda ner? Att tillgängliggöra material som man inte har rätten till, också kallat illegal uppladdning. Lagen ser betydligt strängare på uppladdning än nedladdning eftersom man bidrar till att andra får tillgång till materialet. De få fildelare som har dömts i domstol i Sverige har straffats för uppladdning. Att tänka på här är att den som använder protokollet bittorrent tillgängliggör (laddar upp) samtidigt som den laddar ner. Ingen bittorrentanvändare har dock ännu dömts i domstol.

Upphovsrättslagar i ständig omvandling

Lagarna som reglerar upphovsrätten på nätet är under ständig omvandling i hela världen. Här är några av de viktigaste förändringarna just nu:
Ipred. Lagförslaget som ger upphovsrättshavare möjlighet att få ut namnen på misstänkta fildelare ska röstas igenom i riksdagen om några veckor. Börjar gälla 1 april.
Polismetodutredningen. En statlig svensk utredning som har föreslagit att det ska vara möjligt för polisen att få ut vem som har haft en ip-adress, hur litet brottet än är. Därmed kan polisen lätt identifiera misstänkta fildelare. Ute på remiss, kan börja gälla tidigast 1 januari nästa år.
Ipred 2. Ipreds storasyster, även det ett EU-direktiv. Tanken är att den som gör upphovsrättsintrång i kommersiell omfattning ska kunna dömas till flera års fängelse. Ipred 2 har dock för närvarande fastnat i EU-maskineriet.
Acta. Ett handelsavtal som ska reglera upphovsrättsbrott på nätet och som just nu förhandlas fram mellan EU, USA och några andra länder. Förhandlingarna omgärdas av en del hemlighetsmakeri, men information har läckt ut och bland annat spekuleras det i att internetleverantörer kan tvingas att samarbeta med rättighetshavare för att stoppa den illegala fildelningen.

Läget i andra länder

Inte bara i Sverige diskuteras upphovsrätten på nätet. I en del andra länder har man valt att gå tuffare fram för att stoppa fildelningen.
I Danmark har internetoperatörerna blivit tvungna att spärra åtkomsten till The Pirate Bay. Ärendet är överklagat till Danmarks högsta domstol. För den som är tekniskt kunnig är det inte svårt att ta sig förbi spärren.
Frankrike är på väg att införa lagstiftning som tvingar internetoperatörerna att stänga av personer som – efter att först ha varnats – fortsätter att fildela. Utredaren Cecilia Renfors föreslog samma sak i Sverige 2007, men regeringen förkastade idéerna.
I USA har musikindustrin i flera år stämt tusentals fildelare på höga belopp. Men nu har man övergett taktiken för att satsa på ett koncept som liknar Frankrikes, där fildelaren först blir varnad och till slut kan bli avstängd.

De svåra orden

Antipiratbyrån. En organisation som på uppdrag av film- och spelföretag arbetar mot piratkopiering.
Bittorrent. Ett så kallat protokoll, alltså ett sätt för datorer att kommunicera. Många fildelningstjänster använder bittorrent. Den som använder bittorent för fildelning laddar upp samtidigt som han/hon laddar ner.
Fildelning. Utbytande av datafiler. Fildelning som teknik är inte förbjudet men i dagligt tal syftar det oftast på illegal fildelning, det vill säga att man utbyter filer som man inte har rätt att byta med varandra.
Ifpi. Skivbranschens intresseorganisation, motståndare till piratkopiering.
Ip-adress. En internetuppkopplings adress på internet. Består av ett antal siffror. Med hjälp av ip-adressen kan man spåra vem som har gjort något på internet, men bara internetoperatörerna kan översätta till ett specifikt internetabonnemang. Kallas också ip-nummer.
Nedladdning. Att hämta något till sin dator via internet, till exempel en film. Kan vara både laglig och olaglig.
Piratbyrån. Löst sammanhållen lobbyorganisation som propagerar för bland annat fri fildelning.
Piratpartiet. Politiskt parti som vill reformera upphovsrätten genom att bland annat göra all icke-kommersiell fildelning laglig.
The Pirate Bay. En av världens största fildelningssajter. Har miljontals användare. Fyra personer med anknytning till sajten står åtalade för medhjälp och förberedelse till upphovsrättsbrott.
Uppladdning. Att göra något tillgängligt för andra att ladda ner.
Gå till toppen