Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

13 000 svenskar lever i det dolda

Vi har träffat Paula, som tvingades flytta flera gånger eftersom hennes exmake lyckades få tag i hennes nya adresser, trots skyddade personuppgifter.

Bild: Illustration: Åsa Rhodin
Hot och våld på jobbet gör att allt fler svenskar ansöker om att få skyddade personuppgifter.
Men i Skåne är hedersrelaterat våld den främsta orsaken.
Hedersrelaterat våld är den vanligaste orsaken till att kvinnor i Skåne ansöker om skyddade personuppgifter. Men det är ingen garanti för ett hemligt liv.
Vi har träffat Paula, som tvingades flytta flera gånger eftersom hennes exmake lyckades få tag i hennes nya adresser.
I dag lever 13 000 svens­kar helt eller delvis med dolda personuppgifter. För femton år sedan var den siffran nere på hälften.
Det finns i huvudsak tre orsaker:
- Fler upplever hot och våld i sitt arbete. Socialsekreterare och väktare, har till exempel utsatta yrken.
- Människor som vittnar i rättegång vill oftare ha hjälp att skydda sin adress – och kan då garanteras det via polisens vittnesskyddsprogram.
- Det hedersrelaterade våldet har ökat. Kvinnor och barn ansöker om skyddade personuppgifter för att få leva fredade från sina tidigare familjer.
– Varje vecka får vi 3–4 ansökningar om skyddade personuppgifter, säger ­Inge­la Lövkvist, skyddshandläggare på Skatteverket i Malmö.
Av de sökande i Skåne är 75 procent kvinnor, varav hälften säger att de utsatts för hedersrelaterat våld.
– En kvinna som blir slagen av sin man är ju inte nödvändigtvis utsatt för hedersrelaterat våld. Men om det framgår att familjen jagar henne, hotar att döda henne, då är det hedersrelaterat, säger Ingela Lövkvist.
Ne.se definierar hedersrelaterat våld som ”förtryck och våld mot en person som någon anser gör saker eller lever på ett sätt som påverkar släktens eller gruppens heder”.
Ingela Lövkvist märker en extra ökning av de hedersrelaterade ansökningarna när ­medierna rapporterar om fall som Pela, Fadime och Payam.
För några veckor sedan rapporterade Skatteverket i Stockholm att hot och våld på arbetsplatsen på kort tid stått för 30 procent av deras ansökningar om skyddade personuppgifter.
– Det har vi inte alls märkt av här nere. Här nere är det som sagt de hedersrelaterade frågorna som dominerar. De regionala skillnaderna är stora, säger hon.
Att någon vill ha skydd inför en rättegång, är också ovanligt. Det sker högst en gång varannan månad, uppger Ingela Lövkvist.
Skatteverket i Malmö för ingen statistik över antalet aktiva ärenden. Vissa får bara behålla sina dolda uppgifter en kortare tid, andra längre perioder, över flera år.
Det innebär att det hela tiden tillkommer nya fall – medan andra försvinner. Därför går det inte att få några exakta siffror på hur många som i dagsläget har skyddade personuppgifter.

Antal svenskar med skyddade uppgifter

1993, 4 700
2003, 9 082
2007, 11 000
2008, 11 500
2009, 13 000

Vad krävs för att få skyddade personuppgifter?

Man måste på något sätt kunna styrka att det finns en hotbild, helst med hjälp av polisanmälan.

Många kvinnor vågar inte polisanmäla sina män, i vissa fall kan det fungera lika bra med ett intyg från kvinnojouren. Enbart en egen berättelse håller däremot inte.

Gå till toppen