Hot och våld på jobbet gör att allt fler svenskar ansöker om att få skyddade
personuppgifter.
Men i Skåne är hedersrelaterat våld den främsta orsaken.
Hedersrelaterat våld är den vanligaste orsaken till att kvinnor i Skåne
ansöker om skyddade personuppgifter. Men det är ingen garanti för ett
hemligt liv.
Vi har träffat Paula, som tvingades flytta flera gånger eftersom hennes
exmake lyckades få tag i hennes nya adresser.
I dag lever 13 000 svenskar helt eller delvis med dolda personuppgifter. För
femton år sedan var den siffran nere på hälften.
Det finns i huvudsak tre orsaker:
- Fler upplever hot och våld i sitt arbete. Socialsekreterare och väktare, har
till exempel utsatta yrken.
- Människor som vittnar i rättegång vill oftare ha hjälp att skydda sin adress
– och kan då garanteras det via polisens vittnesskyddsprogram.
- Det hedersrelaterade våldet har ökat. Kvinnor och barn ansöker om skyddade
personuppgifter för att få leva fredade från sina tidigare familjer.
– Varje vecka får vi 3–4 ansökningar om skyddade personuppgifter, säger
Ingela Lövkvist, skyddshandläggare på Skatteverket i Malmö.
Av de sökande i Skåne är 75 procent kvinnor, varav hälften säger att de
utsatts för hedersrelaterat våld.
– En kvinna som blir slagen av sin man är ju inte nödvändigtvis utsatt för
hedersrelaterat våld. Men om det framgår att familjen jagar henne, hotar att
döda henne, då är det hedersrelaterat, säger Ingela Lövkvist.
Ne.se definierar hedersrelaterat våld som ”förtryck och våld mot en person som
någon anser gör saker eller lever på ett sätt som påverkar släktens eller
gruppens heder”.
Ingela Lövkvist märker en extra ökning av de hedersrelaterade ansökningarna
när medierna rapporterar om fall som Pela, Fadime och Payam.
För några veckor sedan rapporterade Skatteverket i Stockholm att hot och våld
på arbetsplatsen på kort tid stått för 30 procent av deras ansökningar om
skyddade personuppgifter.
– Det har vi inte alls märkt av här nere. Här nere är det som sagt de
hedersrelaterade frågorna som dominerar. De regionala skillnaderna är stora,
säger hon.
Att någon vill ha skydd inför en rättegång, är också ovanligt. Det sker högst
en gång varannan månad, uppger Ingela Lövkvist.
Skatteverket i Malmö för ingen statistik över antalet aktiva ärenden. Vissa
får bara behålla sina dolda uppgifter en kortare tid, andra längre perioder,
över flera år.
Det innebär att det hela tiden tillkommer nya fall – medan andra försvinner.
Därför går det inte att få några exakta siffror på hur många som i dagsläget
har skyddade personuppgifter.
Antal svenskar med skyddade uppgifter
1993, 4 700
2003, 9 082
2007, 11 000
2008, 11 500
2009, 13 000
Vad krävs för att få skyddade personuppgifter?
Man måste på något sätt kunna styrka att det finns en hotbild, helst med hjälp av polisanmälan.
Många kvinnor vågar inte polisanmäla sina män, i vissa fall kan det fungera lika bra med ett intyg från kvinnojouren. Enbart en egen berättelse håller däremot inte.