MALMÖ. – Vi har haft en diskussion länge men i tisdags ställdes saken på sin spets. Det var en ren tillfällighet att ingen kom till skada, säger Henrik Persson, som ledde räddningsinsatsen och sitter i styrelsen för Brandmännens Riksförbund Räddningstjänsten Syd.

Det har nästan aldrig hänt att någon straffats för att ha attackerat räddningspersonal. Ett skäl till det är att polisen har svårt att identifiera de skyldiga.

– Dessutom finns det inte någon lämplig brottsrubricering. Om räddningspersonal blir träffad av en sten kan det bli fråga om våld mot tjänsteman. I andra fall kan det möjligen bli försök till våld mot tjänsteman. Straffet för ett sådant brott står inte i proportion till vilka oerhörda konsekvenser attackerna kan få. Både liv och fastigheter kan gå till spillo, säger Henrik Persson.

I en skrivelse till justitiedepartementet begär brandfacket att lagen om våld mot tjänsteman utökas med ett kapitel om "störande av räddningsinsats".

– Det är ett sätt för samhället att visa hur allvarligt man ser på dessa brott, säger Henrik Persson.

Justitieminister Beatrice Ask är tveksam till behovet av ny lagstiftning.

– Jag delar brandmännens oro över denna utveckling. Dessvärre är detta inte första gången brandmän blir angripna när de kommer för att släcka bränder, säger hon.

– Att angripa räddningstjänsten är redan brottsligt. Det kan handla om misshandel och skadegörelse men också om våldsamt upplopp eller andra allvarliga brott. Jag är därför tveksam till behovet av ny lagstiftning.

– Det viktigt att få fatt i dem som håller på med detta. Men jag tror också att vi måste finna orsakerna till att ungdomar håller på med detta.

– En förstärkt polisiär närvaro med nya närpolisstationer bidrar till att förebygga brott. Lokalt förankrad polis leder till bättre på dialog med ungdomarna. Jag vet att polisen i Rosengård och på andra håll aktivt arbetar med den frågan. Fler poliser med utländsk bakgrund ger större legitimitet. Här pågår en aktiv rekrytering till polishögskolorna.