MALMÖ. Koreografen Pooja Shetty Singh följde med den danska kärleken till Sverige. Det är anledningen till att Malmö har drabbats av hög Bollywoodfeber.

Elva par fötter sveper över dansgolvet i en av Ungdomens hus lokaler på Norra Skolgatan i Malmö. Fem par av dem har vandrat på indisk mark.

– Man skrattar mest. Det är skönt att inte behöva prestera efter jobbet, säger Ann-Margreth Hansson från Hököpinge som dansar tillsammans med sin 17-åriga dotter.

En semester i Goa för fem år sedan har satt en indisk touch på deras liv.

– Vi brukar laga tandoorikyckling och använder ofta de saris och långa skjortor vi köpte i Indien. De har gjort succé på alla bröllop vi varit på i Sverige sedan dess.

Nu kan de även imponera med dans. Bollywooddansen är en vild blandning av klassisk indisk dans och indiska folkdanser med inspiration från afrikansk dans likväl som hiphop och salsa.

Eleverna uppmanas att skaka loss armar, bröst och rumpa i ett slag. Utan att tappa det obligatoriska stora leendet. I Bollywoodfilmerna kan det ofta se aningen påklistrat ut, men här i danssalen verkar det komma naturligt.

– One, two, three, HIP! One, two, three, HIP! Bollywood ÄR höfter. Kom ihåg det! ropar dansläraren Pooja Shetty Singh.

Hon är klädd i en lång tunika och mörkröda fluffiga byxor. Pooja Shetty Singh tog sitt pack och pickande hjärta och flyttade från Bombay till Malmö i februari förra året.

Nu undervisar hon fem grupper i dansstilen från hemlandet och känner sig som allra mest hemma när hon befinner sig mitt i trängseln på Triangeln en lördag.

– Om jag inte hade haft dansen så hade Sverige nog varit en konstig upplevelse.

Hon berättar hur hon fick höra att svenskarna skulle vara seriösa, stela och skratta väldigt sällan. Och hur hon oroade sig över att lämna det stora nätverket i Bombay där hon jobbat som koreograf för MTV

i tio år.

– Men så var det inte alls. Jag trivs bra i Malmö och har en massa trevliga vänner som jag lärt känna genom dansen. Dans för folk närmre varandra.

Klicka här för att se bildspelet.

(Foto: Hussein El-Alawi, Anna Wahlgren, Håkan Röjder och Lovisa Höök. Musik: Mohammad Rafi)