Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Resor

En inre resa

Kanske är det rena skräcken, att resa till ett ställe där man ska vara tyst? Eller så blir det ljuvligt. Följ med på reträtt – på en annorlunda resa till Österlen. Men glöm alla föreställningar om hur en resa ska vara.

Resa iväg för att göra ingenting? Möta sig själv, leva i stillhet?
Dröm eller mardröm?
Vem vet?
När stadsbruset dör ut kanske den nyfunna tystnaden på en reträttgård blir så högljudd och påträngande att distraktionsbehovet blir akut.
Så vi packar med oss tidningar, böcker och – för säkerhets skull – datorn, när vi ger oss ut på en annorlunda resa till Österlen.
Från Malmö är resan inte särskilt lång, nio mil.
Väl framme på Killans bönegård har den tunga trafiken tystnat. Människorna likaså.
På reträttgården i Östra Vemmerlöv finns inget äventyr för den som söker yttre upptäcktsfärder.
Glöm med andra ord ambitiösa guideböcker, solskyddsfaktorn, sorlande barer och genomtänka raggningsrepliker.
I huset, som ligger inklämt mellan öppna vidder, en trädgård och en vit medeltidskyrka som syns från långt håll, är det stillhet som gäller. En tillvaro som starkt påminner om klosterliv.
Vad sägs till exempel om en dygnsrytm med fyra tideböner per dag, tre måltider, och däremellan stillhet och ibland total tystnad?
Innanför dörrarna: ljusa rum, samtliga med knarrande trägolv. Matsal med fönster mot trädgården. Allrum med vit kakelugn. Och ett bibliotek med titlar inom lyrik, musik, andlighet och religion, sida vid sida på de mörka hyllorna.
På en del av väggarna hänger små svarta kors i konstsmide som gjordes speciellt för gården i samband med invigningen 2004.
Och en trappa upp finns tio gästrum där den ovane besökaren kan släppa ner sitt tunga bagage fyllt med distraktion, och den vane kan lämna sin betydligt lättare packning.
Hit kommer gästen som vill vila, koppla av, koppla bort, möta stillheten och kanske sig själv – vilket kan vara nog så krävande.
Att sätta sig på ett plan för att upptäcka pyramiderna, eller varför inte Taj Mahal, kan jämförelsevis te sig lättare än att utforska sitt jag.
– Det är så många som, när de väl kommer över den första kvällen och morgonen och kan vila i tystnaden lite grann, känner att det är jättemycket som kommer upp. Sådant som allt ljud stängt inne. Och det kan vara smärtsamt, därför erbjuder vi möjlighet till enskilt samtal, säger Lars Eric Axelsson, präst och anställd på gården.
För Martin Lövstrand är tystnaden en nyfunnen kärlek.
När den stora klockan ovanför trappan klingar inför den gemensamma bönen har hans doftande rotfruktsgratäng redan avslöjat att lunch är på gång. Och medan gästerna i tystnad samlas till tidebönen innan måltiden gör Martin Lövstrand, till vardags bibliotekarie, i ordning det sista i köket, hackar och blandar salladen.
I dag gör han sin första arbetsinsats på gården, som är en del av Svenska kyrkan men drivs ideellt av en bönegemenskap.
– Jag tycker om stället och tror på idén. Det är något speciellt med den här rytmen, säger han.
Men allt är ändå inte frid och fröjd denna lunchtimme.
– Jag är lite nervös, jag hoppas att maten blir bra! Jag har improviserat lite.
Efter bönen, i ett mindre rum med utsikt över medeltidskyrkan, sätter sig sex personer till bords, både gäster och medlemmar i bönegemenskapen.
Värmeljusen är tända.
Tystnaden har brutits.
– Jag kom hit lite i smyg och så hamnar jag i Sydsvenskan! säger Anna Hartvig från Malmö efter att ha smakat på Martins improviserade gratäng.
Hon är församlingsmedlem i Andreaskyrkan i Malmö, kom för några timmar sedan och ska stanna på gården i fyra dagar.
Det är hennes första besök på en reträttgård.
Desto vanare gäst är Maria Gustafsson, präst i Gislaveds församling, Småland.
Det är hennes fjärde besök.
– Man kommer ner i varv, säger hon.
Något som Anna Hartvig onekligen redan märkt av.
– Vad händer när man är på ett sådant här ställe? Man blir i alla fall dåsig. Vad som mer händer inuti ska bli mycket intressant att se, säger hon.
Sinnesro och dåsighet i alla ära – men om benen ändå är rastlösa?
Vad finns det då att göra när maten är uppäten och man är lämnad åt sitt öde?
Här finns inget hem att städa, arbete att uträtta eller någon fasad att upprätthålla. Man behöver inte le. Kallprata. Eller möta någons blick. Det är lite som att komma tillbaka till barndomen, stå naken inför sig själv. Plötsligt kan man göra som man vill. Låta tankarna flöda. Och kreativiteten. Kanske är också det som reträtt handlar om.
Vi promenerar längs stranden mellan Vik och Baskemölla tills fötterna längtar tillbaka till de stickade gästtofflorna.
Datorn i väskan ligger fortfarande orörd på rummet under seneftermiddagen.
Det tar emot att koppla upp sig mot omvärlden när man väl kommit ifrån den.
Dagens näst sista tidebön är klockan halv sex, just när mörkret börjar falla och innan middagen, soppa med smörgås, serveras.
För den som inte tror på någon gud, har en helt annan tro eller helt enkelt inte bryr sig kan bönestunderna, med psalmer och bibelcitat, kanske kännas för mycket.
Men bönen är frivillig.
– Vi har allt från gäster som stänger in sig i bönerummet tre timmar, flera gånger om dagen i enskild bön, till de som bara är med på en enda bön under två veckor, säger prästen Lars Eric Axelsson.
För två år sedan sa han upp sig, efter att ha varit församlingspräst inom Lunds stift i 25 år, för att istället ha huvudansvaret för det dagliga livet på gården.
Under middagen skrattar gästerna högt.
Under vår vistelse är det så kallade bönedagar, då råder inte total tystnad.
Men under till exempel påsken, som gården nu börjar förbereda sig inför, blir tillvaron helt annorlunda.
Det är de kristnas största högtid. Tid för djupaste reflektion och ett tillfälle för dem som vill uppleva starka konstraster mellan ljus och mörker.
Då bakar gästerna nattvardsbröd och går under skärtorsdagsmässan in i långfredagens totala tystnad och mörker.
Alla ljusen släcks.
Och så fortsätter det till påskdagen, tiden för Jesus uppståndelse, som firas med många ljus och stor mässa i medeltidskyrkan.
Även för de som inte är kristna kan påsken vara ett utmärkt tillfälle för reflektion, tror Katarina Byström, en av medlemmarna i bönegemenskapen.
– Även om du inte reflekterar över den kristna påsken så går du ändå från mörker till ljus med årstiden. Men kontrasten kanske inte blir lika dramatisk, säger hon.
När klockan närmar sig nio är det åter ro på gården, ett lugn som ska vara fram till nio på morgonen.
Kanske är det som Katarina Byström säger, att det för de flesta, nya som rutinerade besökare, blir svårare att bryta tystnaden än att gå in i den?
På väg till Malmö nästa dag försvinner i alla fall stillheten snabbt bakom oss. Nio mil senare har den välbekanta ljudmattan, bruset, sorlet, åter infunnit sig.
Knaster från datorer. Röster som alltid har något att säga.
Den ständiga kommunikationen.
Yttre äventyr, storslagna planer och semestrar med maximerade energi­nivåer – härligt, härligt.
Men kanske är det inte så konstigt att livet även behöver lite reträtter ibland.
Nästa gång blir det dock med lättare packning.

Vägar till reträtt

Ett urval andra reträttgårdar och kloster med gästhem:
Mariavall, eller Jesu Moder Marias kloster
Ett katolskt nunnekloster med tio gästrum, främst för kvinnliga besökare. Ligger ungefär två kilometer norr om samhället Bondrum på Österlen.
Mariavall är ett kontemplativt kloster, det vill säga att här råder tystnad.
Kostnaden är ungefär 300 kronor per dygn, mat ingår. Gästerna kan betala efter förmåga. Boka i tid.
Mer information: mariavall.se
Den Helige Benedictus Kloster
Ett kontemplativt munkkloster som invigdes för två veckor sedan intill klostret Mariavall.
Kommer att kunna ta emot besökare till sommaren eller hösten, men då endast män.
Dagen börjar redan fem på morgonen med bön och fortsätter med bönestunder, måltider och stillhet.
Självkostnadspris är ungefär 200 kronor för en natt. Gästerna kan betala efter förmåga.
Mer information: benedictuskloster.se
Rögle Kloster
Ett kontemplativt nunnekloster utanför Södra Sandby. Har 17 enkelrum för gäster.
Ett rum kostar ungefär 400 kronor per natt, mat ingår. Gästerna kan betala efter förmåga.
”Alla människor är välkomna, både troende och icke troende. De som vill är välkomna att delta i tidebönen men självklart tas också de emot som enbart söker vila, de som vill komma bort från en stressad tillvaro eller studenter som vill tentamensläsa”, skriver Rögle kloster på sin hemsida.
Dock tar man inte emot barnfamiljer.
Mer information: roglekloster.se
Ananda Mandala Retreat Center
En center för yoga och meditation i skogen, småländska Höghultström.
Ordnar reträtter som varar mellan två dagar och en månad för både nybörjare och avancerade, med yoga, meditation, inslag av tystnad och fysisk aktivitet som ridning och paddling.
Prisexempel för tio dagar inklusive aktiviteter, mat och logi: 6 900 kronor.
Mer information: yoga-meditation.se
Wat Sanghabaramee
Ett buddistiskt tempel i Trollenäs, väster om Eslöv, med åtta gästsängar fördelade på två rum.
Hit kommer både män och kvinnor som vill uppleva stillhet, meditation och buddistmunkarnas rutiner. Gäster stannar mellan två och tre dagar.
Vistelsen är gratis men en donation är välkommen.
Mer information: watsanghabaramee.se

Så går det till

Vad är reträtt?

Ursprungligen en militärterm som betyder ”dra tillbaka”.

Det engelska ordet retreat, svenska reträtt, används för att beteckna perioder av stillhet, inre samling och bön, vanlig i kloster och ordensgemenskaper – även för utomstående.

Inom Svenska kyrkan väcktes intresset för retreat genom anglikanska kontakter på 1950-talet.

Källa: ne.se

En dag på Killan: När vi var där var det så kallade bönedagar. Då är det tystnad som gäller någon timme inför dagens fyra eller fem böner. Tidebönerna är desamma året runt, klockan 08, 12, 15 (endast fredagar), 17.30 och 21.

Man kan vara med på bönerna eller låta bli. Dessemellan kan man göra vad man vill. Det serveras tre måltider per dag.

Killan

Gården drivs ideellt

Killan är skånska för källan och invigdes 2004.

Gården i Östra Vemmerlöv, är en del av Svenska kyrkan men drivs ideellt av ”Den heliga killans bönegemenskap” som har ett fyrtiotal medlemmar. Sexton av dessa ingår i en kommunitet som håller i det praktiska livet på gården och jobbar där minst tolv dagar om året.

Prästen Lars Eric Axelsson jobbar heltid på gården.

Den här typen av reträttgårdar är ovanliga inom Svenska kyrkan. Boende under klosterliknande former är desto vanligare inom katolicismen.

Killan har olika arrangemang under året: reträtter, kurser, pilgrimsvandringar och bönedagar. Under bönedagarna kostar en vistelse 350 kronor per natt, mat ingår. Kosten är vegetarisk.

Man behöver inte vara troende för att komma till Killan. Gården tar dock inte emot barn.

Mer information.

Gå till toppen