Kultur & Nöjen

Musiken som fyller butiken

Tidigare i år gick hissmusikens grundare Muzak i konkurs. Men bakgrundsmusik som får dig att köpa mer är en större business än någonsin. Sydsvenskan spetsade öronen under shoppingrundan.

I klädbutiken Weekday spelar personalen sina egna skivor på vardagarna. De har fått direktiv om att helst spela alternativ musik. På fredagar och lördagar bjuder man in olika dj:ar. Mathias Larsson hade tänkt spela punk, men vill inte förstöra vårstämningen så han väljer sina lugnaste låtar.Bild: Foto: Mikael Andersson
Entré är tyst. Det enda som hörs den här onsdagseftermiddagen är sorl och svaga ljud från rulltrappan.
Det finns faktiskt musik där bakom – jazziga loungetoner som ska passa det nya köpcentrets tilltänkta målgrupp – men ännu har ledningen inte hittat rätt ljudnivå. Idag är musiken alltså ohörbar.
– Vi har inte velat öka volymen för mycket så att det stör någon. Men vi hoppas hitta ett normalläge snart, säger centrumledare Karin Bossner.
Inne på Gina Tricot däremot lägger sig en remix på Lykke Lis låt ”I’m good I’m gone” bekvämt tillrätta över raderna med sommarfärgade långtoppar.
– Vi får nya skivor från företagets franska dj:ar två gånger i månaden. Det är alltid remixer, säger Julia Ekberg som står i kassan. Hon säger att hon hade önskat sig mer variation: efter en dag i butiken kan hon alla låtar utantill.
Kollegorna på Kappahl (där låten ”Think of you” med A Fine Frenzy spelas på låg volym) berättar att New Yorker har högst musik på hela Entré. Mycket riktigt: i butiken, som ingår i en tysk ungdomskedja, spelas Ne-Yos låt ”Miss Independent” på hög volym. Butiksbiträdet Carina Hansén berättar att butiken får en ny skiva i månaden – som ska snurra om och om igen.
– Musiken här är väldigt hög eftersom konceptet är att locka in unga människor. Jag kommer väl få tinnitus om några år, säger hon skämtsamt.
Disko i butiken? Ungefär så långt bort det går att komma från grundtanken hos bakgrundsmusikens fader George Squier. Det var han som 1922 tog patent på ett sätt att distribuera ljud från en grammofonspelare via elnätet till olika byggnader.
På trettiotalet började metoden att användas i hyreshus. Squier döpte företaget till Muzak – inspirerad av Kodak – och började utveckla bakgrundsmusiken med psykologisk forskning. Under andra världskriget spelades de låga, lugna tonerna i brittiska fabriker för att motivera arbetarna. Resten är lättlyssnad, multinationell historia.
Företaget Muzak gick i konkurs den 10 februari i år, men bakgrundsmusik i affärer har blivit allt viktigare och idag finns det mer att ta hänsyn till än rent psykologiska faktorer. Det räcker inte att spela anonyma stråkversioner av rockhits. Bakgrundsmusiken har blivit en fråga om livsstil.
– Det blir allt viktigare för butikskedjor att vara unika, att särskilja sitt varumärke, säger Fredric Stenwreth, vd på företaget Musicpartner i Karlstad som skapar skräddarsydd bakgrundsmusik till bland andra butiken Brothers and Sisters och Friskis och Svettis.
Han säger att det finns två viktiga saker att ta hänsyn till. Funktionen: hur hjärnan reagerar, och identifikationen: vad man som kund får för uppfattning om sig själv genom musiken.
– Instrumentell musik kan göra att man tappar tidsuppfattningen och stannar i butiken längre. Men idag kan den uppfattas som tråkig.
Varför har synen på bakgrundsmusik förändrats?
– Därför att musikkonsumtionen har ändrat inriktning. När jag var ung dj kollade jag igenom stans affärer efter nya album. I dag letar man bland miljontals låtar på nätet. Man letar efter spår, inte album. En annan anledning är att kunder ställer högre krav på miljön i butiker.
Det största felet som butiker gör är att låta personalen själva bestämma över musiken, säger Fredric Stenwreth.
– Ofta är musiken som personalen tycker håller igång dem inte passande för kunderna. De är där cirka femton minuter, på den tiden ska de hitta, prova och köpa kläder. Har du känt någon gång att du bara inte orkar prova? Det har förmodligen att göra med att det finns för många olika intryck i butiken.
Går det att säga vilken musik som gör att vi köper mest?
– Ja, på sätt och vis. Går du in i en affär som säljer damunderkläder och frågar kunderna vad de helst lyssnar på, säger de kanske att topplistemusik är trevligt. Fast egentligen säljer man 20 procent mer om man spelar instrumentell musik.
Musicpartner väljer ut musik både genom kontakter med skiv- och distributionsbolag och genom direktkontakt. Vissa artister hittar de på Myspace, andra hör av sig till företaget.
– Det är viktigt för oss att få ut musik som inte finns på kommersiell radio, säger Fredric Stenwreth, och fortsätter:
– Ett exempel på det är två av medlemmarna i Da Buzz som satsat på egna solokarriärer. Deras musik har vi plockat upp direkt.
De flesta av Musicpartners kunder får musiken via satellit eller internet. Företaget står för distribution och rättigheter, men butiksinnehavarna måste fortfarande ha avtal med Stim och Sami för att få spela musiken.
Fredric Stenwreth säger att frågan har aktualiserats av Ipred.
– Många företag har problem: personalen laddar ner musik för privat bruk och använder den i en kommersiell miljö, vilket är olagligt. De vill inte ha det så längre och därför ser vi en större förfrågan hos oss.
H & M-ägda Weekday är ett exempel på en klädkedja där identifikation är viktigare än funktion när det kommer till musiken. I Malmöbutiken väljer personalen själva skivorna, förutom på fredagar och lördagar då en dj står för musiken.
Mathias Larsson kallar sig för Dj Do the Math och spelar på Weekday för första gången. Det är fredagseftermiddag. Han hade tänkt spela mycket punk.
– Men när jag kom hit spelade de en jazzskiva, och jag tänkte: just det, det är ju vår. Jag ville inte förstöra stämningen så nu tar jag mina lugnaste låtar.
Lugn musik, ja. Vad hände egentligen med företaget Muzak?
Hissmusiken lever vidare trots konkursen, utlovade det South Carolinabaserade företagets talesman i en intervju med tidningen The Charlotte Observer tidigare i år.
Och tillade att 100 miljoner människor lyssnar på muzak varje dag.
Läs alla artiklar om: Fredag
Gå till toppen