Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

16 öre att tillverka - 10 kr att köpa

Majblomma görs för hand i Kina för 16 öre styck. Här kostar de 10 kronor styck.

6 miljoner blommor från Taizhou-fabriken har skeppats till Sverige inför årets försäljning. På så sätt har Majblomman kunnat halvera sina produktionskostnader.Bild: Foto: Kevin Lee
Taizhou.
I andra världskrigets slutår 1945 monterades två maskiner till Majblommans riksförbund i Göteborg. De skulle göra livet bättre för tiotusentals barn. I 52 år spottade maskinerna ut kransar och småblommor i en helautomatiserad process. Men 1997 började de gå sönder och Majblommans riksförbund valde att göra som övrig industri. De flyttade produktionen till Kina. Därmed har de kunnat kapa kostnaderna med mer än hälften.
Idag börjar en majblommas liv på fabriken Good Luck i staden Taizhou på den kinesiska östkusten. Vid mitt besök i november 2008 var 41 arbetare sysselsatta med att göra de två maskinernas gamla jobb. I Kina är mänsklig arbetskraft billigare än automater.
23-åriga Yang Chuimings jobb är att ta en krans och fästa den på en nit genom att pressa ner en metallring över den med hjälp av en sax. Det tar 10 sekunder. Sen repeterar hon momentet.
Liksom många andra arbetare kommer Yang Chuiming från landsbygden. Hemma i Anhuiprovinsen har hon ett barn på 3 år som svärföräldrarna tar hand om. Hon bor i fabrikens sovsal. Barnet och maken kommer hon inte att se igen förrän vid kinesiskt nyår i slutet av januari.
– Man saknar familjen, men vi behöver pengar, säger Yang.
Men hon vet inte hur mycket hon tjänar. Hon säger att hon bara har arbetat en halv månad och därför ännu inte har fått något arbetskontrakt. Flera andra arbetare uppger också att de nyss har börjat. Många av dem vill inte prata alls. ”Vi har åtta timmars arbetsdag” är det enda de säger, utan att titta oss i ögonen. Det kan bero på att deras chefer kretsar runt oss som nervösa hökar under hela tiden Sydsvenskan är på fabriken.
Good Luck startades 2001 av Chen Lingling, 38 år, en dynamisk affärskvinna med en Louis Vuitton-väska på kontoret och en bild av sin 10-årige son på skrivbordet. Majblomman är en av Good Luck-fabrikens största kunder. Chen Lingling berättar att Lena Holm från Majblomman besöker dem regelbundet.
– Det viktigaste för Majblomman är att vi håller lågt pris. Tidigare hade de en annan leverantör i Kina, men jag hörde att de lämnade dem för att de inte var billiga nog, säger Chen Lingling.
Hon säger att Majblomman ställer frågor om arbetsvillkor och om de har barnarbetare.
– Majblomman är noga med kvinnors villkor om de blir gravida, och att vi inte har några barnarbetare. Men det är inga problem, vi följer arbetslagen här, säger Chen Lingling.
Good Luck har cirka 130 anställda och de flesta tjänar drygt tusen
kronor i månaden. Därutöver har fabriken ett 30-tal tillfälliga arbetare när det behövs extra personal. Den lokala minimilönen för normal arbetstid är motsvarande 880 kronor (750 yuan).
– Jag förstår att blommorna säljs dyrt i Sverige, det tycker jag är bra eftersom det går till välgörenhet. Men våra priser är verkligen för låga, klagar Chen Lingling.
Chen Lingling säger att arbetarna brukar jobba på lördagar och ibland 2-3 timmar på vardagskvällar. Men hon försäkrar att den sammanlagda övertiden inte är mer än lagstadgade 36 timmar i månaden. Det skulle göra Good Luck unikt laglydigt inom kinesisk arbetsintensiv industri. Standard är snarare 12 timmars arbetstid, med högst någon dag ledig i månaden. Det är ett resultat av hård konkurrens och att fria fackföreningar är bannlysta.
Majblomman har en uppförandekod som anger under vilka villkor deras produkter ska tillverkas. Good Luck har liknande avtal med andra västerländska kunder.
En del av dem har även skickat inspektörer för att kontrollera att de efterlevs.
Första ledet i majblommetillverkning är att skära ut blommorna ur pappersark med en stansmaskin och sedan formpressa dem.
Maskinen saknar skydd som hindrar fingrarna från att komma in under metallplattan. Produktionschefen säger att de aldrig haft några olyckor och att det inte är någon fara om man bara är uppmärksam.
Nästa steg är att montera och limma blommorna. I en hall sitter arbetarna böjda över arbetsbord med högar av tusentals röda pappersblommor. Genom att sprida ut oss i lokalen lyckas jag få några ögonblick i fred med en arbetare som verkar lite mer avslappnad.
– Arbetstiden är 12 timmar per dag och vi arbetar på lördagar. Det är bra, ju mer övertid desto mer tjänar man, berättar hon. Men i efterföljande telefonsamtal ändrar hon sig och säger liksom övriga att de mycket sällan jobbar övertid.
Fabriker i Kina måste numera ha en fackklubb av det statliga facket ACFTU.
På Good Luck heter fackordföranden Yin Chaoping. Han är också produktionschef – med uppgift att höja produktionen och kapa kostnader. Yin Chaoping säger att fackets
främsta uppgift är att ordna aktiviteter på högtidsdagar.
Är inte det ett problem att du som är chef samtidigt ska företräda arbetarna mot ledningen?
– Inte alls, det finns tre arbetare under mig som berättar om personalens önskemål. Det kan handla om att få traditionella månkakor på Höstfesten, säger han.
Klockan 11.30 är det lunch. Arbetarna radar upp sig i kantinen, där ris eller ångkokt bröd och några grönsaksrätter med kött serveras på metallbrickor. Maten smakar okej. Arbetarna betalar 3 yuan per portion och resten subventionerar fabriken.
Som andra fabriker erbjuder Good Luck sovsalar för migrantarbetare. Chen Lingling säger att det är gratis. Det bor sex–sju personer per rum och de sover i våningssängar. Britsarna består av råa bräder som de har lagt ett täcke eller en bambumatta på. ”Mamma jag saknar dig” har någon klottrat på väggen.
När vi återvänder till produktionen efter lunch har stämningen blivit nervös. En arbetare som tidigare var glad och öppen säger nu ilsket att hon inte vill prata. Övriga bara upprepar ”Åtta timmars arbetsdag, åtta timmars arbetsdag”, oavsett vilken fråga man ställer medan de stirrar ner sina händer och den växande högen med majblommor. Till maj månad ska de ha gjort klart sex miljoner blommor och kransar.
Och vad hände med de två maskinerna som brukade göra majblommorna? Jo, den ena står på industrimuseet i Göteborg, den andra har skrotats.
Gå till toppen