Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Supersolstorm kan få västvärlden att kollapsa

En supersolstorm skulle kunna slå ut stora delar av Europa och USA. Skadorna i samhället kan ta upp till tio år att reparera.

Bild: Foto: NASA/ESA
En expertgrupp varnar nu för riskerna och att varningssystemen för solstormar är för dåliga.
– Effekterna av en supersolstorm låter verkligen helt otroliga, men de ska tas på allvar. Det är en seriös rapport av kända forskare, säger docent Henrik Lundstedt, solforskare på Institutet för rymdfysik i Lund.
Den stora risken med en kraftig solstorm är att kraftnäten slås ut. Utan elektricitet stannar samhället.
De knutpunkter i kraftnäten som kan få överslag och bli obrukbara är komplicerade och kan ta lång tid att ersätta eller i bästa fall reparera.
Dessutom är satelliterna runt jorden i fara vid en kraftig solstorm. Och utan varken el eller fungerande satelliter är riskerna för en samhällskollaps stor.
Rapporten om följderna publicerades nyligen av en expertgrupp vid USA:s vetenskapsakademi NAS, finansierad av rymdstyrelsen Nasa.
En solstorm orsakas av utbrott på solen då moln av strålning, partiklar och magnetfält kastas mot jorden. Solstormen stör elektronik, elsystem och kommunikationsnät.
2003 drabbades Malmö av ett stort strömavbrott som berodde på en solstorm. Men det har funnits betydligt mer omfattande störningar – bland annat slogs kanadensiska Quebec med sex miljoner invånare ut i nio timmar av ett solvindsorsakat strömavbrott 1989.
För det mesta är de solstormar som når jorden måttliga. Jordens magnetfält skyddar mot det mesta i solvinden, men det ”läcker” in en del.
Ofta går solstormarna att förutse med hjälp av instrument för solstudier. Kraftnät och satelliter kan då justeras så att skadorna minimeras.
Ibland inträffar så kallade supersolstormar, utbrott som är kraftigare och når jorden snabbare. De är sällsynta, senast det inträffade var 1859. Då uppstod norrsken långt ner mot ekvatorn, och världens telegrafnät – ett av de få elberoende då – fick svåra störningar.
Med dagens el- och elektronikberoende skulle effekterna av ny supersolstorm bli helt andra. Dagens varningssystem är för långsamma för att hinna varna för en sådan i tid.
Forskarna i NAS-gruppen flaggar för att en supersolstorm i värsta fall kan uppträda redan 2012 då solens aktivitet väntas vara maximal. I bästa fall dröjer det betydligt längre, men förr eller senare händer det.
Slutsatsen i rapporten är att världens rymdmyndigheter måste rusta med snabbare och säkrare varningssystem. Annars kan följderna bli både dyra, smärtsamma och utdragna.

Ett möjligt scenario i USA för en supersolstorm

Inom nittio sekunder från att stormen når jorden slås 300 nyckeltransformatorer ut. 130 miljoner människor blir strömlösa.
Vattenförsörjning, transporter, kommunikationer upphör. Reservelverk håller igång viktiga samhällsfunktioner i några dygn, sedan tystas även de. Energikällor som oljeplattformar och kärnkraftverk tystnar. Miljoner människor dör.
De utslagna transformatorerna måste ersättas med nya. I USA finns bara ett fåtal sådana redo och tar minst en vecka att installera. Övriga måste tillverkas på annat håll, vilket kan ta upp till ett år.
De samhälleliga konsekvenserna kan ta upp till tio år att reparera. Enligt NAS-gruppen kan bara det första årets skador kosta uppåt 20 000 miljarder kronor.
Supersolstormen skulle enligt NAS-gruppen samtidigt drabba Europa på liknande sätt.
Källa: Severe space weather events – understanding societal and economic impacts workshop report.
Gå till toppen