Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Siste mjölkbonden längtar efter större frihet

Det är sista sommaren. Nästa år finns inga mjölkkor kvar i Malmö kommun. Sven Gerdtsson växte upp med korna och tog över gården Hasenbjär 1975. Nu längtar han och hustrun Agneta efter större frihet.

Malmös ende mjölkbonde bor nära Sallerupsvägen precis bakom Kölnans stugby.
Två gånger om dagen kör Sven Gerdtsson ut med traktorn till hagen: halv sju på morgonen och halv fyra på eftermiddagen.
Korna vet vad som gäller. De vandrar själva iväg till mjölkningen i stallet, där alla har sin givna plats.
De unga kvigorna krånglar lite och får buffas rätt. En av de gamla har för vana att ta en hel runda inomhus innan hon parkerar under namnskylten.
Det serveras vatten och pellets innan mjölkmaskinerna dras fram i spår i taket. Sven Gerdtsson spänner på sig en enbent pall, torkar av spenar och ansluter maskinen. Den släpper juvret automatiskt när kon inte har mer att ge.
Ett trettiotal mjölkkor går ute på bete från första maj till oktober. Där ute har sex små kalvar fötts bara under juli.
I höst flyttar de unga korna till ny ägare i Rydsgård. De äldsta stannar tills de slutar ge mjölk framåt jul. Sedan går de till slakt.
När Sven Gerdtsson var pojke fanns mjölkkor på varenda gård i trakten. Sedan femton år är han kommunens ende mjölkbonde.
Hur känns det att sluta med mjölkningen?
– Det känns väl lite kons-tigt första tiden, men alla som slutar säger att det är skönt, konstaterar han.
– Det är en chans att komma iväg lite innan man är rent för gammal. Sen blir det förslitningar i benen och knäna när man sysslat med detta, förklarar hustrun.
Sonen föddes när Sven och Agneta Gerdtsson var 19 år. Han insåg att han nästan skulle vara pensionär då det var dags för föräldrarna att dra sig tillbaka och valde att bli ingenjör i ventilationsbranschen. Dottern är gift med en grisbonde på Österlen och jobbar med granngårdens grisar.
Livet på gården går ändå vidare utan mjölkkorna. Gerdtssons fortsätter med ungdjuren och växelbruk med raps, höstvete och korn på 30 hektar mark. Kanske bygger de om stallet till lager.
Gården har varit i släktens ägo sedan 1826. Det är stor skillnad på arbetet nu mot när Sven Gerdtssons far höll mjölkkor på 30-talet. Då sköttes mjölkning, utfodring och utgödsling för hand. Idag släpas det inte på mjölkspannar, eftersom mjölken skickas till tanken via rör i taket. Utfodringen är datoriserad och utgödslingen automatiserad.
När Sven Gerdtsson tog över gården gjorde han stora förändringar och byggde ett nytt boningshus. Hust-run är ”lantbrukartös” från Vellingetrakten och har hållit sig ifrån mjölkningen. Sedan hon slutade på Posten för tre år sedan har hon ansvar för att ungdjuren får sitt.
Tidigare hade familjen en stor köksträdgård som gjorde dem självförsörjande med grönsaker om somrarna. Nu inskränker sig odlingen till ett antal bärbuskar och några oljefat med rödbetor, morötter, palsternackor, sallad och lite kryddgrönt. De mesta grönsakerna handlar de på storköp i närheten.
Köper ni någonsin mjölk?
– Nej, det lilla vi använder tar vi härifrån, svarar Sven Gerdtsson.
Faktum är att familjens egen konsumtion är så gott som obefintlig. Hustrun slutade att dricka mjölk redan som tioåring och mjölkbonden själv har ”druckit rent för mycket” och tål det inte längre.
Till affärernas mjölkhyllor gör de sig aldrig ärenden.
– Vi vet inte vad mjölken kostar eller vilka sorter som finns, säger Sven Gerdtsson.
Skånemejerier betalar mjölkbonden ett grundpris på 2,64. Med kvalitetsbonus och Sigill-garanti (som får Sven Gerdtsson att sucka över all tillhörande pappersexercis) kommer han upp i ett literpris på 2,78 kronor.
Sven Gerdtsson som snart slutar med mjölkkorna konstaterar att lönsamheten idag är mycket sämre än för två år sedan. En anledning till det är de ökade livsmedelspriserna i världen, som också påverkat kostnaderna för foder till korna.

800 barn besöker gården varje år

”Så stora de är”, är en vanlig kommentar från de uppåt 800 Malmöbarn som varje år besökt kommunens enda mjölkkor.
Skånemejerier har arrangerat utflykterna för barn från dagis, förskola och lågstadiet.
Vita 391 Rosina har varit en av de populäraste kossorna. Hon har lugnt legat kvar när flera barn lagt sig över henne.
Förutom möten med som mest 40 mjölkkor har gårdsbesöken också innehållit fritt spring på kullarna vid gården och hopp i halmen på logen.
När familjen Gerdtsson slutar med mjölkkorna finns de närmaste besättningarna norr om Bara och i Hyby. De är stora med mellan 200 och 300 kor.
Det finns ingen uppfödning av köttdjur i stor skala i Malmö. Enstaka djur från gårdar utanför kommungränsen betar på mark inom Malmö kommun.
En uppfödning av blivande mjölkkor i Västra Klagstorp är under avveckling och flyttar till Bara.
Genomsnittssvensken äter 25 kilo nöt- och kalvkött varje år. Drygt 40 procent kommer från ungtjurar. Nötkött från mjölkkor går i huvudsak till köttfärs.

11 946 liter är Dagnys bidrag

11 946 liter mjölk levererade Malmö-kon 403 Dagny förra året. Det motsvarar hundra Malmöbors årskonsumtion av mjölk och mjölkprodukter (om de gillar mjölk lika mycket som genomsnittssvensken). Förra året var familjen Gerdtsson i Malmö en av 6 500 svenska mjölkproducenter. Bara två år tidigare var antalet 1 500 fler. 403 Dagny är en av cirka 375 000 svenska mjölkkor. Genomsnittskon ger cirka 3 000 liter mindre årligen än 403 Dagny.

Skånemejerier hämtar mjölk hos Sven och Agneta Gerdtsson varannan dag. På gården förvaras mjölken i en tank som rymmer 2 600 liter och håller en temperatur på 1,8 grader.

Mjölken tappas över till en tankbil som kör till Skånemejeriers Malmömejeri nära Jägersro. Där blir mjölken allt från standardmjölk till minimjölk.

Malmökossornas mjölk finns inte självklart i livsmedelsbutiker i Malmö. Mejeriet tar emot mjölk från hela Skåne, behandlar den och säljer sedan i Skåne och Ljungbyområdet.

Sedan en tid går det att kolla uppgifter på mjölkpaketen på Skånemejeriers hemsida för att se exakt var mjölken är producerad, men över tio gårdar kan vara källa till blandningen i en enda förpackning.

Malmömejeriet separerar grädden från mjölken. Därefter homogeniseras och pastöriseras de vanligaste mjölksorterna. Till mellanmjölk och magrare sorter tillsätts vitaminer.

Malmöbor från Afghanistan, Kurdistan, Iran och Irak är flitiga besökare hos familjen Gerdtsson.

De hämtar opastöriserad mjölk för att göra egen ost och yoghurt.

Sex personer ingår exempelvis i afghanen Baria Husainis familj och de hämtar 15–20 liter var tredje vecka.

Gå till toppen