– De är jätteduktiga, slog indiern Aunkar Singh fast med kännarmin.

Han är Malmöbon sedan 35 år och var en av många som minglade.

Currypasta, Bombay mix, handbroderade kläder, smycken, hennatatueringar, indienresor, film och mycket annat syntes i marknadsstånden. Några stod tomma, sedan en försäljare använde färre än det bokade antalet.

Alexander Olin, som driver Sveriges enda Bollywoodbiograf i Limhamn, stod själv på scenen och dansade till medryckande indisk musik med en grupp som har hjälp av koreografen Neelam Bertelsen.

Olin var också en av dem som låg bakom fredagskvällens festival.
– Malmö är som Bombay, utropade Pooja Shetty Singh från stora scenen.

Hon är känd koreograf från indiska MTV, leder dansgruppen Bollywood Showgirls i Malmö och var stolt igår när Indien var i centrum.

En av dem som dansat längst i Bollywood Showgirls är Eva Langhammer. Hon har varit intresserad av Indien i många år, tittat på Bollywoodfilmer sedan 2003 och ofta reser till området.

Vad betyder en indisk festival?
– Det är jätteroligt. Det behövs fler från olika länder. Det finns så mycket främlingsfientlighet, säger hon.

Vad är mest spännande med Indien?
– Man är så förankrad i sina rötter. Vi har tappat mycket och är så sekulariserade. Dansen, musiken och maten är fantastisk, svarar Eva Langhammer.

Som sista punkt på programmet under den indiska festivalen planerades Sverigepremiär och utomhusvisning av den kritikerhyllade filmen ”Gandhi my father”.