Inpå livet

Känslan av ensamhet störst bland unga

Det är inte pensionärerna som känner sig mest ensamma. Det gör de unga, människor runt trettio, som är mitt uppe i livet.

Ibland blir det inte som man tror. Det vet Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet.
Två gånger, med 23 års mellanrum, har han gjort undersökningar om ensamhetskänslor. Båda gångerna har han höjt på ögonbrynen när han sett resultatet.
– Det generella mönstret – att yngre känner sig mer ensamma än äldre och att toppen på ensamhetsberget ligger runt trettio – blev exakt detsamma i båda undersökningarna. Tvärtemot vad jag trodde, säger han.
Själv hade han ”gått på eländesbeskrivningarna i medierna”, som han uttrycker det. De som handlar om äldre som sitter fast i sina hem, aldrig kommer ut och knappt har någon att prata med.
Så kan det kanske också vara för många de sista åren i livet. Men Lars Tornstams enkätundersökning visar att yngre känner sig mer ensamma än äldre och att de som känner sig mest ensamma är personer runt trettio.
– Det kan bero på att det finns så många förväntningar på personer runt trettio. De ska ha skaffat sig en utbildning, ett bra jobb och en parrelation. Har man inte gjort det kan man känna ensamhet, säger han.
En annan teori han har är att vi blir mognare med åren, tar saker mer med en klackspark.
Inför den nya undersökningen hade Lars Tornstam också en hypotes om att ensamheten blivit mer utbredd de senaste åren.
Fel igen. Den nya undersökningen visar att 42 procent av svenskarna ofta eller ibland känner ensamhet, jämfört med 49 procent år 1985.
– Min gissning är att det beror på internet med mejlkontakt, Facebook och så vidare.
Men egentligen är inte procentsatserna det mest intressanta. Snarare hur innehållet i ensamhetskänslorna skiljer sig mellan män och kvinnor, samt mellan äldre och yngre. För det är just ensamhetskänslor undersökningen handlar om – och sådana kan man ha oavsett om man faktiskt är ensam eller sitter i ett rum fullt med folk, poängterar han.
Att kvinnor känner sig aningen mer ensamma än män, visar både den gamla och nya studien.
– Kvinnor i åldrarna 20 till 29 år utmärker sig på flera sätt. Dels för att de oftare känner ensamhet, dels för att deras ensamhet är starkare, mer fylld av olika slags känslor jämfört med framför allt de äldre männen.
De som deltagit i enkätundersökningen har också fått definiera vad ensamhetskänslorna består av. Till exempel om man känner rastlöshet, tomhet, hopplöshet, depression, självömkan och nedvärdering.
– Nedvärderingsfaktorn är skyhög bland kvinnor mellan 20 och 49 år, medan å andra sidan männen, från 50 år och uppåt, har väldigt lite av det här. Något annat som många kvinnor i den första halvan av livet har mycket av är något vi kallar självömkan.
Män känner sig ensamma på ett annat sätt.
– De yngre männen, 20 till 49 år, känner sig oftare rastlösa, uttråkade och otåliga. Medan män i den senare livshalvan oftare känner sig skamsna.
Även mellan yngre och äldre finns vissa skillnader. De yngre framhäver i högre grad att deras ensamhet beror på att de känner sig utanför, annorlunda och att de saknar vänner medan de äldre skyller ensamheten på mer konkreta anledningar, som att partnern har dött, att man saknar kommunikationsmedel eller att man helt enkelt inte är intresserad av andra.
De flesta tillfrågade, oavsett ålder, trodde dessutom felaktigt att det är de äldre som känner sig mest ensamma.
– När vi tänker på åldrande och ålderdom är det ofta negativa saker vi tänker på. När det gäller det individuella åldrandet så ser vi mycket elände framför oss där ensamhet är en del av detta, tror Lars Tornstam.
Men ensamhet är inte bara av ondo, poängterar han. Helt eller delvis instämde 57 procent av de tillfrågade med att de söker ensamhet för att de mår bra av den.
– Rent teoretiskt kan människor som då och då känner en negativ ensamhet också ibland längta till en positiv ensamhet, säger Lars Tornstam.

Vad gör vi när vi känner oss ensamma? och tycker vi att det hjälper?

Män:
Tittar på tv – fungerar inte.
Tänker – fungerar inte.
Läser – hjälper äldre män något.
Lyssnar på musik – hjälper för de yngre männen, inte för äldre.
Ringer någon – hjälper för yngre män.
Promenerar – fungerar, speciellt för medelålders män.
Gör ingenting – fungerar inte alls.
Motionerar – osäkert om det fungerar. För kvinnor hjälper det däremot att motionera, såvida man inte är mellan 40 och 60, för då hjälper det inte.
Dricker vin/sprit – fungerar inte alls.
Studerar eller jobbar – osäkert om det fungerar.

Kvinnor:
Tittar på tv – fungerar inte.
Tänker – fungerar inte.
Ringer någon – fungerar bra.
Promenerar – hjälper mer och mer ju äldre man blir.
Läser – fungerar bra.
Tröstäter – fungerar inte alls.
Gråter – hjälper inte alls.
Lyssnar på musik – fungerar för yngre kvinnor.
Gör ingenting – hjälper inte alls.
Sover - hjälper inte alls.
Källa: Lars Tornstams ensamhetsundersökning, Uppsala universitet.

Så är undersökningen gjord:

1 742 svenskar mellan 20 och 90 år har deltagit i enkätundersökningen som gjordes 2008 men presenterades tidigare i år.

De har fått svara på hur ofta de känner ensamhet, hur ensamheten känns, varför de tror att känslorna uppkommer, vad de gör när de känner sig ensamma och om det hjälper.

Nästan var tionde svarade att de ofta känner sig ensamma och 33 procent uppgav att de ibland känner sig ensamma.

58 procent av 20–29-åringarna känner ibland eller ofta ensamhet, enligt undersökningen. Bland 80–90-åringarna är motsvarande siffra 48 procent.

I topp ligger unga kvinnor mellan 20 och 29 år. Bland dem uppger 64 procent att de ofta eller ibland känner sig ensamma. I botten ligger män mellan 60 och 69 år. Bland dem är det 29 procent som säger att de ofta eller ibland känner ensamhet.

Källa: Lars Tornstam, Uppsala universitet
Gå till toppen